I det avslutande kapitlet presenteras studiens slutsatser genom att uppsatsen forskningsfrågor besvaras. Vidare presenteras det teoretiska och praktiska bidrag som studien har. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om förslag till vidare forskning.
6.1 Slutsatser
Syftet med denna studie var att kartlägga vilka ekonomiska styrmedel den kommunala förskolan använder för att skapa förståelse över hur förskolepedagoger uppfattar att styrningen påverkar deras möjligheter att klara förskolans mål. Genom att analysera den ekonomiska styrningen som ett paket gavs även ökad förståelse över hur styrsystemets olika delar bidrog till ett målkongruent beteende inom förskolan. Förskolepedagogerna anser att den operativa planeringen och uppföljning av mål fungerar bra, men upplever samtidigt svårigheter i att uppnå samtliga mål i verksamheten. En bidragande orsak kan vara att förskolan har strävansmål, vilket betyder att varje enskild förskola måste tolka och konkretisera målen i läroplanen för att göra dem mätbara.
Pedagogerna upplever även att förskolan har många mål, vilket ytterligare försvårar hur styrningen bör anpassas för att klara samtliga målområden inom förskolan. Pedagogerna anser dock att huvudmotivet till varför målen inte alltid uppfylls beror på bristfällande resurser. De anser att strukturella faktorer såsom brist på tid och personal ofta leder till att planerings- och utvärderingsarbete går förlorad, vilket leder till att pedagogerna inte alltid ges möjlighet att arbeta med samtliga mål. De ekonomiska förutsättningarna anses stå i konflikt med målen om en kvalitativ barnomsorg. Detta kan kopplas samman med Förskoleupproret, där förskolepedagoger i hela Sverige påpekar hur tid för att planera och utveckla verksamheten ofta ryker på grund av brist på resurser (Lärarförbundet, 2018).
Utifrån det styrsystem som studien tillämpar visar sig flera faktorer påverka hur väl styrningen inom förskolan fungerar. De strukturella faktorerna som tas upp av tillfrågade pedagoger och som lyfts fram i Förskoleupproret är därmed enbart en del i den problematik som finns inom förskolan. Resultatet i studien tyder således på att den ekonomiska styrningen inom förskolan är mer komplex än vad pedagogerna beskriver. Ökad medvetenhet om vilka faktorer som påverkar förskolans olika styrmedel kan med hög sannolikhet ge ökad förståelse och bidra till praktisk kunskap om hur styrningen inom förskolan kan förbättras för förskolechefer. Studien bidrar även till att pedagogerna ges ett bredare perspektiv på den rådande styrningen vilket i sin tur leder till en ökad förståelse samt ökad målkongruens.
Vidare visar studien att förskolepedagogernas uppfattningar är avvikande mot förskolechefens avsikter i flera delar av förskolans styrpaket. Utifrån detta kan vi konstatera att samtliga
motsatt håll, vilket påverkar hur väl målkongruens skapas. Studiens resultat styrker även att olika styrmedel kan bedömas olika om de studeras som ett enskilt styrmedel eller som en del i ett styrsystem. Sammantaget styrker detta varför styrningen inom förskolan bör ses som ett paket. Malmi och Brown’s modell (2008) applicerad i förskoleverksamheter skapar därmed utrymme till ökad förståelse om hur den ekonomiska styrningen inom förskolan kan förbättras för att skapa ökad målkongruens.
6.2 Förslag till framtida forskning
Vi uppfattade i ett tidigt skede att forskning kring ekonomistyrning som ett paket och hur de olika styrmedlen påverkar samt påverkas av varandra var begränsad. Resultatet i studien visar att enskilda styrmedel kan få en annan effekt i kombination av andra styrmedel, vilket anses intressant att forska vidare i då det styrker resonemanget varför styrning bör studeras som ett paket. Fortsättningsvis fann vi det intressant att se ekonomistyrning från det operativa perspektivet och där tror vi forskningen kan utvecklas. Studien visar att personalen upplevde att olika styrmedlen inom styrpaketet inte styrde i samma riktning. Detta är även något som känns intressant att gå vidare med genom att studera vad det beror på och hur ledningen kan åtgärda problematiken rent praktiskt.
7. KÄLLFÖRTECKNING
Adolfsson, P. & Solli, R. (Red.). (2009). Ordning och komplexitet – offentlig sektor till vardags och i princip. Offentlig sektor och komplexitet: om hantering av mål, strategier och professioner. Lund: Studentlitteratur.
Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.). (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (Uppl. 2). Stockholm:
Liber.
Anthony, R., Govindarajan, V., Hartmann, F., Kraus, K. & Nilsson, G. (2014) Management Control Systems. McGraw Hill Higher Education.
Arbetsmiljöverket. (2017). Stress. Hämtad 6 april, 2018, från Arbetsmiljöverket, https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/stress/.
Ax, C., Johansson, C. & Kullvén, H. (2015). Den nya ekonomistyrningen. (Uppl. 5). Malmö:
Liber.
Bergstrand, J. (2003). Ekonomisk styrning. (Uppl. 3). Studentlitteratur AB.
Bergstrand, J & Olve, N-G. (2002). Styr bättre med bättre budget. (Malmö: Liber.
Birnberg, J. G. & Snodgrass, C. (1988). Culture and control: a field study. Accounting Organizations and Society, 13(5), 447–464. doi: 10.1016/0361-3682(88)90016-5.
Bjørndal, C. R. P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (Uppl. 1). Stockholm: Liber.
Bonner, S. E. & Sprinkle, G. B. (2002). The effects of monetary incentives on effort and task performance: theories, evidence, and a framework for research. Accounting Organizations and Society, 27(4-5), 303-345.
Brorström, B., Haglund, A. & Solli, R. (1998). Extern- och internredovisning i kommun och landsting. Lund: Studentlitteratur.
Bruzelius, L. H. & Skärvad, P-H. (2011). Integrerad organisationslära. (Uppl. 10). Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (Uppl. 3). Malmö:
Liber.
Brytting, T. & Trollestad, C. (2000). Managerial Thinking on Value-Based Management.
International Journal of Value-Based Management, 13(1), 55-77. doi:
10.1023/A:1007775731891.
Chenhall, R. (2003). Management control systems design within its organizational context:
findings from contingency-based research and directions for the future. Accounting Organizations and Society, 28 (2-3), 127–168. doi: 10.1016/S0361-3682(01)00027-7.
David, M. & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Uppl. 1). Lund: Studentlitteratur.
Dent, J. F. (1990). Strategy, organization and control: Some possibilities for accounting research. Accounting Organizations and Society, 15(1/2), 3–25. doi: 10-1016/0361-3682(90)90010-R.
Dent, J. F. (1991). Accounting and organizational cultures: a field study of the emergence of a new organizational reality. Accounting Organizations and Society, 16(8), 705–732.
doi: 10.1016/0361-3682(91)90021-6.
Fisher, J. (1998). Contingency theory, management control systems and firm outcomes: Past results and future directions. Behavioral Research in Accounting 10(Supplement), 47–
57.
Flamholtz, E. (1983). Accounting, budgeting and control systems in their organizational context: theoretical and empirical perspectives, Accounting, Organizations and society, 8(2-3), 153-169. doi: 10.1016/0361-3682(83)90023-5.
Flamholtz, E., Das, T. & Tsui, A. (1985). Toward an integrative framework of organizational control. Accounting Organizations and Society, 10 (1), 35–50. doi: 10.1016/0361-3682(85)90030-3.
Hatch, M. J., Faulkner, A. & Maguire, P. (2001). Organisationsteori - Moderna, symboliska och postmoderna perspektiv. (Uppl. 2). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativaforskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lareau, A. (2000). Home Advantage – Social Class and Parental Intervention in Elementary Education. Lanham: Rowman & Littlefield Publishers.
Lärarförbundet. (2018). Viktiga berättelser samlas i #pressatläge. Hämtad 23 april, 2018, från Lärarförbundet,
Macintosh, N. (1994). Management Accounting and Control Systems: An organizational and behavioural approach. London: John Wiley & Sons Ltd.
Malmi, T. & Brown, D. A. (2008). Management control systems as a package - Opportunities, challenges and research directions. Management Accounting Research, 19(4), 287-300. doi: 10.1016/j.mar.2008.09.03.
Merchant, K. A. & Van der Stede, W. A. (2007). Management Control Systems: Performance Measurement, Evaluation and Incentives. (Uppl. 2). Pearson College Div.
Modell, S. (1995). Management accounting and control in services: structural and behavioural perspectives. International Journal of Service Industry Management, 7(2), 57-80. doi:
10.1108/09564239610113479.
Nationalencyklopedin [NE]. (2018). Ekonomistyrning. Tillgänglig:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ekonomistyrning.
Nilsson, G. (2003). Processorientering och styrning: regler, mål eller värderingar? Akademisk avhandling, Handelshögskolan Stockholm, Ekonomiska forskningsinstitutet. Från https://ex.hhs.se/dissertations/221412-FULLTEXT01.pdf.
Otley, D. (1980). The contingency theory of management accounting: achievement and prognosis. Accounting, Organizations and Society, 5(4), 413–428. doi: 10.1016/0361-3682(80)90040-9.
Ouchi, W. (1979). A conceptual framework for the design of organizational control mechanisms. Management Science, 25(9), 833–848.
Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (Uppl. 4). Lund: Studentlitteratur.
Pratt, J. & Beaulieu, P. (1992). Organizational culture in public accounting: size, technology, rank and functional area. Accounting Organizations and Society, 17(7), 667–689. doi:
10.1016/0361-3682(92)90018-N.
Sandberg, A. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2011). The Swedish national curriculum. Australasian Journal of Early Childhood, 36(1), 44–50.
Sandelin, M. (2008). Operation of management control practices as a package - A case study on control system variety in a growth firm context. Management Accounting Research,
Schein, E. H. (2004). Organizational Culture and Leadership. (Uppl. 3). San Francisco: Jossey-Bass.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2017:725. Kommunallagen. Stockholm: Finansdepartementet K.
Sheridan, S., Williams, P., Sandberg, A. & Vuorinen, T. (2011). Preschool teaching in Sweden – a profession in change. Educational Research, 53(4), 415-437. doi:
10.1080/00131881.2011.625153.
Skellefteå kommun. (2018). Förbättringsarbete i förskolan, fritidshem och skola. Hämtad 3
maj, 2018, från Skellefteå Kommun,
http://www.skelleftea.se/skola/forbattringsarbete.
Skolinspektionen. (2017). Delrapport II Förskolans kvalitet och måluppfyllelse.
(Regeringsrapport) Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad från https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/regeringsrapporter/red ovisningar-regeringsuppdrag/2017/ars-2-forskolesatsningen.pdf.
Skolinspektionen. (2017). Huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet.
(Regeringsrapport). Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad från https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/
kvalitetsgranskningar/2017/styrning-och-ledning-forskolan/huvudmannens_styrning_forskola_2017_skolinspektionen.pdf.
Skolinspektionen. (2018). Slutrapport Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan. (Regeringsrapport). Stockholm:
Skolinspektionen. Hämtad från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/regeringsrapporter/red
ovisningar-regeringsuppdrag/2018/forskolans-kvalitet-och-maluppfyllelse/forskolans-kvalitet-och-maluppfyllelse-slutrapport-feb-2018.pdf.
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. (Ny, rev. Uppl.). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2017). Förskolan styrs av skollagen och läroplanen. Hämtad 27 april, 2018, från Skolverket, https://www.skolverket.se/skolformer/forskola/forskolan-styrs-av-skollagen-och-laroplanen-1.196229.
Solli, R. (1991). Ekonomi för dem som gör något - En studie av användning och utformning av ekonomiinformation för lokala enheter. I Broström, B. (Red.), Ekonomi och organisation i kommuner och landsting, (nr 6). Studentlitteratur: Lund.
Solli, R. (2015). Styrmetodernas förutsättningar - Offentlig sektor som exempel på komplexitet.
(Styrning, organisation och ledning, nr 6). Borås: Högskoleverket. Från http://www.hb.se/PageFiles/194918/6%20Den%20komplexa%20organisationen.pdf.
Sylva, K., Melhuish, E., Sammons, P., Siraj-Blatchford, I. & Taggart, B. (2011). Pre-school quality and educational outcomes at age 11: Low quality has little benefit. Journal of Early Childhood Research, 9(2), 109-124. doi: 10.1177/1476718X10387900.
Wallander, J. (1999). Budgeting: An unnecessary evil. Scandinavian Journal of Management, 15(4), 405– 421. doi: 10.1016/S0956-5221(98)00032-3.
Yin, R. K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. (Uppl. 1). Malmö: Liber.