Slutsatser

Här redogör vi kortfattat för våra slutsatser.

7.4.1 Slutsatser om barnperspektiv

Som vi har redogjort för i denna uppsats visar forskningen att barnperspektiv inte är ett enhetligt begrepp. Dels kan det vara ett utifrånperspektiv där vuxna försöker se till bar- nets bästa och att fokus läggs på barnen som barn när beslut som rör dem ska fattas. Ett annat perspektiv är när barnen ses som aktörer och utgångspunkten är deras syn på sig själva och sin omvärld.

Vi kan inte säkert fastställa att barnbibliotekskonsulenterna har ett barnperspektiv eller inte, men eftersom många uppger att de arbetar utifrån barnkonventionen kan vi hoppas att barnperspektiv kommer in i deras verksamhet med hjälp av den. Barnperspektiv kan givetvis finnas i verksamheten ändå. Eftersom barnbibliotekskonsulenterna förmodligen inte har kontakt med barn i det dagliga arbetet anser vi att de därför främst har ett ut- ifrånperspektiv. Det kan naturligtvis variera beroende på hur de ser på sin yrkesroll, vilket uppdrag de har och vilket samarbete som finns med barnbibliotekarier i länet. Om barnbibliotekskonsulenterna ingår i någon form av arbets- eller diskussionsgrupp med barn kan man säga att även det andra perspektivet kommer in i verksamheten. Ett ut- ifrånperspektiv är dock inget som vi ser som något negativt, det faller sig naturligt för ett barnbiblioteksarbete på länsnivå och vi anser att olika perspektiv behövs och att det kan berika varandra.

7.4.2 Slutsatser om BO:s framgångsfaktorer

Framgångsfaktor 1 - Ledningens entydiga stöd och engagemang

Endast en tredjedel av respondenterna svarade att länsbiblioteket har fattat ett formellt beslut om att arbeta utifrån barnkonventionen. På en av frågorna i enkäten fick de svara på vad de tror kan begränsa/försvåra förverkligandet av barnkonventionen och det de flesta angav som orsak var att det inte finns tillräckligt med stöd från ledningen. Vi kan därför säga att de flesta inte har lyckats med arbetet enligt första faktorn.

62

Framgångsfaktor 2 - Arbeta in perspektivet i centrala styrdokument

Respondenterna uppger att barnkonventionen inte finns med i alla länsbibliotekens styrdokument och detta måste ses som ett misslyckande om man utgår från framgångs- faktorerna. Det ser lite bättre ut på den lokala nivån, eftersom nära hälften av respon- denterna svarade att barnkonventionen finns med i lokala biblioteksplaner ute i kommu- nerna. Samtidigt konstaterar vi att det är svårt att säga något om i vilken omfattning konvention finns med eftersom vi inte har tagit del av innehållet i någon av dessa biblio- teksplaner.

Framfångsfaktor 3 - Utbildning och information

Det är positivt att barnbibliotekskonsulenterna kan sägas ha hög barnkompetens enligt BO:s definition. Mindre positivt är att det är få som har fått utbildning i hur man kan tillämpa barnkonventionen. När det gäller ny information om barnkonventionen är barnsbibliotekskonsulenterna själva aktiva informationssökare. Många är däremot mer passiva som informationsförmedlare och utbildare. Vi ser dock att det finns en möjlig- het att barnbibliotekarierna i kommunerna får information om barnkonventionen sänt till sig själva och att det därför inte finns något behov av att använda barnbibliotekskon- sulenterna som informationsförmedlare. Däremot skulle det behövas mer utbildning och information direkt till barnbibliotekskonsulenterna för att detta skulle ses som ett fram- gångsrikt arbete enligt BO.

Framgångsfaktor 4 - Utgå från befintliga arbetsprocesser

På den här punkten har vi uppfattningen av att många redan arbetar på ett framgångsrikt sätt. Enkätsvaren visar att barnkonventionen i flertalet fall ingår som en naturlig del i barnbiblioteksverksamheten.

Framgångsfaktor 5 - Ekonomiska och personella resurser

Endast en respondent svarade att den har fått extra resurser i form av personal, pengar och tid. Vissa av respondenterna känner ett behov, andra tycker inte att det behövs extra satsningar eftersom det ingår i det befintliga arbetet. Brist på resurser och tid var det vanligaste svaret på frågan om vilka problem som finns med förverkligandet av barn- konventionen. Det här är ett område som skulle behöva ytterligare satsningar i form av tid, pengar och personal för att kunna räknas som framgångsrikt.

Framgångsfaktor 6 - Dialog och erfarenhetsöverföring

Vi anser att barnbibliotekskonsulenterna är bra på såväl dialog som erfarenhetsöverfö- ring. Många säger sig ingå i olika typer av nätverk där barnkonventionen diskuteras och den diskussionen förs även på formella och informella möten med barnbibliotekarier i länet. Detta är alltså ett område där de redan i dag kan sägas arbeta på ett framgångsrikt sätt enligt BO.

Framgångsfaktor 7 - Uppföljning och utvärdering

På den här punkten finns tydliga brister. Endast ett fåtal av de respondenter som svarade att de arbetade utifrån barnkonventionen sa att arbetet följdes upp och utvärderades. Summering och förslag till bättring

Sammantaget blir detta ett ganska nedslående resultat, även om variationer finns. Man bör betänka att det här är en inventering av situationen i dagsläget, något som kan an- vändas för att planera det fortsatta arbetet eller då man planerar att påbörja ett arbete

63

utifrån barnkonventionen. Verkligheten i länen ser olika ut, något som exemplen Adam och Beatrice visar.

Ett förslag till bättring är att länsbibliotekens ledning tar ett större ansvar, förstår vikten av arbetet och att barnkonventionen skrivs in i styrdokumenten där så inte är fallet, gär- na med Svensk Biblioteksförenings rekommendationer som grund. När det finns for- mellt fattade beslut nedskrivna i styrdokument bör också det arbete som görs följas upp och utvärderas bättre så att arbetet sedan kan vidareutvecklas. Ett väl inarbetat system gör det lättare för nya medarbetare att fortsätta med barnkonventionsarbetet.

Barnbibliotekskonsulenterna bör vidare utnyttja sin möjlighet att påverka, både när det gäller beslutsfattare och i arbetet med att utforma lokala biblioteksplaner. De bör också bli mer framträdande i sin roll som utbildare och föra upp barnkonventionen till diskus- sion och på så sätt hålla den levande och aktuell. Mer resurser behöver tillföras för att generera ett mer aktivt arbete.

7.4.3 Slutsatser om Svensk Biblioteksförenings rekommendationer

Svensk Biblioteksförenings rekommendationer utgår från barnkonventionen och är tänkta att användas som inspirationskälla för barnbiblioteksverksamhet i Sverige. Re- kommendationerna har inneburit ett perspektivskifte så att främsta utgångspunkt för arbetet idag är barnen och ungdomarna i stället för biblioteket som det var tidigare. På så vis har barnperspektiv lyfts fram och blivit tydligare i barnbibliotekssfären. Alla barnbibliotekskonsulenterna säger sig känna till rekommendationerna, men några anser att de skulle behöva omformuleras om de ska kunna användas som ett nationellt styrdo- kument för barnbiblioteksarbete.