Slutsatser

I den här uppsatsen har jag försökt att få en uppfattning om hur vuxna dyslektiker upplever mötet med biblioteket och bibliotekarien och hur de upplever att de får hjälp att hitta litteratur.

En av de slutsatser som jag kommit fram till i uppsatsen, är att synen på bibliotek bland dyslektikerna i undersökningen är kopplad till det bemötande de har upplevt från

bibliotekarier och bibliotekspersonal. Ett bra bemötande är bland det viktigaste biblioteket har att erbjuda, det kan vara avgörande för om man väljer att återvända till biblioteket eller inte. En bibliotekarie kan ofta hjälpa till att överbrygga de barriärer som försvårar för dyslektiker att hitta litteratur. Ett exempel på en sådan barriär är bibliotekets katalog, eftersom man måste stava helt korrekt för att få några träffar. Respondenterna i uppsatsen har hittat andra vägar att finna litteratur.

För att analysera resultatet har jag använt mig av två modeller. Den ena om vilka aspekter av bemötande som finns på bibliotek, både från personal och hur bibliotekets rum och miljö upplevs. Den andra modellen förklarar i aspekter vilka barriärer en person måste

överbrygga för att få tillgång till information. Att använda sig av två modeller har varit ett bra sätt för att kunna svara på syftet och frågeställningarna, eftersom det har låtit mig analysera materialet från två olika håll och gett en större helhetsbild.

För att få svar på uppsatsens frågor utifrån dyslektikernas perspektiv har jag som metod använt mig av kvalitativa intervjuer. Det har varit ett bra sätt för att få dyslektikers syn på problemet. Ett problem var dock att få tag i respondenter. De som svarade på min

efterlysning är alla utom en, aktiva i dyslexiförbundet. De är också intresserade av litteratur och inte ovana biblioteksbesökare En vanlig invändning mot kvalitativa studier är att resultatet inte är generaliserbart. Dessa personers erfarenheter är naturligtvis inte

representerbart för alla dyslektiker då alla människor är olika. Deras erfarenheter ger ändå en bild av hur dyslektiker kan uppleva mötet med bibliotek. Flera av dem var rädda för att besöka bibliotek tidigare. En allmän uppfattning hos dem var att de upplevde att bibliotek inte var för dem, de var för de ”andra”. Först när de fick en diagnos och stöd och hjälp från komvux eller dyslexiföreningen började de också att besöka biblioteket. Att de är idag aktiva inom dyslexiförbundet medför att de också har andra erfarenheter än en dyslektiker som inte är medlem i dyslexiförbundet. Den respondent som inte är medlem berättar om helt andra erfarenheter.

Många av respondenterna fick sin första kontakt med biblioteket genom komvux. Här kan man reflektera över vad det skulle betyda för barn och ungdomar med dyslexi om de tidigt

26

fick kontakt med bibliotek och bibliotekarier som kan visa dem olika vägar till litteraturen, genom talböcker och andra hjälpmedel. Det skulle kunna ske genom ett större samarbete mellan bibliotek och skola.

27

Källförteckning

Otryckta källor

Intervjuer genomförda under april och maj 2011. Transkriberingar av intervjuer finns i författarens ägo.

Tryckta och elektroniska källor

Buckland, Michael (1991). Information and information systems. New York: Greenwood Dyslexiförbundet FMLS

www.fmls.nu [2011-08-31]

Henriksson, Ida & Reiloff, Mattias(2006)Bemötandeprojekt på Växjö universitesbibliotek

:En sammanfattning

Irvall, B & Nielsen, G.S (2003) ”What does your library do?” Art Library Journal nr 28 s. 41-42

Johanssen, Marie (2003) Läslust : ett projekt för och med vuxna med läs- och

skrivsvårigheter, ett samarbete mellan en lärare och en bibliotekarie. Borås. Högskolan i

Borås Inst i biblioteks och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan 2003:12 Ingvar, Martin (2008) En liten bok om dyslexi Stockholm: Natur & Kultur

Jönnerstig, Åsa (2003) Servicekvalitet på Göteborgs stadsbibliotek utifrån dyslektikers

perspektiv. Borås: Högskolan i Borås Inst i biblioteks och informationsvetenskap/

Bibliotekshögskolan Nr 2003:95

Kere, Juha & Finer, David (2008) Dyslexi Stockholm: Karolinska Institutet University Press

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009) Learning the Craft of Qualitative Research

Interviewing. Los Angeles: Sage publications Ltd

Myrberg, Mats (2007) Dyslexi: En kunskapsöversikt: Stockholm. Vetenskapsrådet 2:2007 Nielsen, Gyda Skat (2006) “Library services to persons with dyslexia” Seoul: IFLA Elektronsikt tillgänglig http://archive.ifla.org/IV/ifla72/papers/101-Nielsen-en.pdf [2011-08-31]

Repstad, Pål (1993). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

28

Rosenthal, Lucy (2006). An Investigation into how Guernsey´s public library can meet the

needs of dyslexic adults. University of Sheffield

Rosenthal, Lucy & Train, Briony (2007) ”Breaking down barriers” Public Library Journal vol 22 nr 1 s.8 -12

Ross, Catherine Sheldrick (2006) Reading matters: what the research reveals about

reading, libraries, and community. Westport Connecticut: Libraries unlimited.

Rutledge, Hazel (2000). Public library provision of resources for dyslexic individuals. Diss. Loughborough University.

Salomonsson, Linda (2000). Servicekvalitet på Linköpings stadsbibliotek ur tre

fokusgruppers perspektiv. Borås: Högskolan i Borås. Inst i biblioteks och

informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan, 2000:42 SFS 1996:1596 Se Bibliotekslag

Skaalvik, Sidsel (1999) Hverdag, arbeid og utdanning: En studie av voksne med lese- og

skrivevansker. Trondheim: Norsk voksenpedagogisk forskningsintstitut

Stefan Samuelsson m fl (2009) Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket Stockholm: Natur & Kultur

Sundström, Karin (2008) Bemötande på bibliotek – både service manegement och

solidaritet. Stockholm: Regionbiblioteket Stockholm

Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Webbansvarig Anna-Lena Andersson. (2011-08-17) www.tpb.se [2011-08-31]

Tjernström, Maria (2004) Vuxna dyslektikers informationsbeteende – en undersökning av

hur sex personer med dyslexi hanterar informationsproblem, Borås: Högskolan i Borås.

Inst i biblioteks och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan, 2004:92

Wildemuth, Barbara M (2009) Applications of Social Research Methods to Questions in