6. Diskussion
6.3 Slutsatser
Slutsatsen från studien är för att öka möjligheten för ett situationsbaserat intresse bör: laborationer, socialisering tillsammans med klasskamrater och läraren och kopplingar till elevernas vardags (Bergin, 1999, s 92 - 95) vilka alla nämndes i elevsvaren i de öppna frågorna. Elevernas intresse för kemi påverkas av flera olika faktorer (Cheung, 2009, s 2200) än bara val av arbetssätt. I de öppna frågorna påpekade vissa elever vikten av läraren för en bra och intressant undervisning. Genomgångar som arbetssätt är tydligt kopplat till den enskilda lärarens förmåga till utlärning och en öppen lärare elev kommunikation, där profession och personliga egenskaper är en essentiell faktor för att upprätthålla elevernas intresse för ämnet (Broman et al, 2011,s 49, Osborne & Dillon, 2008, s 25, Lindahl, 2003,s 115, Darby, 2005,s 438). Vilket kopplar till Broman (2015) där 20 % av de tillfrågade eleverna menade att läraren var den egentliga faktor som skapade ett situationsbaserat intresse för kemi.
Specifika arbetssätt under ett arbetsområde kan påverka klassrumsvariablerna positivt och kan därför ändra elevernas motivation under lektionstid men elevernas negativa attityd och ointresse riskerar att kvarstår (Hellgren, 2016,s 45). Intresseväckande undervisningen med en ökning av laborativt arbetssätt behöver implementeras över tid för att de situationsbaserade intresset ska övergå till ett personligt intresse (Rotgans & Schmidt, 2014,s 45).
6.4 Fortsatt forskning
Studier mot arbetssätt inom fysik och biologi kan utöka förståelsen över val av arbetssätt i de övriga naturvetenskapliga ämnena (Cheung, 2009,s 2200), genom att byta ut kemi mot fysik eller biologi. Vidare studier med observationer och elevintervjuer mot att koppla vad det är med lärarens personliga egenskaper under genomgångar som gör att elever anknyter till vissa lärare samtidigt som andra elever gör det motsatta.
En annan frågeställning som inte ingick i studiens syfte upptäcktes från det insamlade datamaterialet. Det var en variation mellan killar och tjejer intresse för kemi samt önskan att se mer laborativa inslag i undervisningen. Skillnaden var att killar var mer positiva till kemi som skolämne och betydligt mer positiva till praktiskt arbete under lektionstid. Detta kan studeras mer ytterligare för att försöka hitta orsaksambandet för variationen. Detta kan leda till en utveckling av arbetssätt i undervisningen som ökar det situationsbaserade intresse för både killar och tjejer.
29
7. Referenser
Abrahams, I. (2009). Does Practical Work Really Motivate? A study of the affective value of practical work in secondary school science. International Journal of Science
Education, 2335-2353.
Adolfsson, L. (2011). Attityder till naturvetenskap - Förändringar av flickors och pojkars
attityder till biologi, fysik och kemi 1995 till 2007. Umeå: Institutionen för
naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
Ainley, M., & Ainley, J. (2011). Student engagement with science in early adolescence: The contribution of enjoyment to students' continuing interest in learning about science.
Contemporary Educational Psychology, 4-12.
Anderhag, P., Hamza, K. M., & Wickman, P. O. (2015). What Can a Teacher Do to Support Students’ Interest in Science? A Study of the Constitution of Taste in a Science Classroom. Research in Science Education, 749-784.
Anderson, P., & Morgan, G. (2008). Designing questionnaires. In P. Anderson, & G. Morgan,
Developing Tests and Questionnaires for a National Assessment of Educational (pp.
99 - 112). Washington: The World Bank.
Anghelache, V. (2013). Determinant Factors of Students’ Attitudes Toward Learning.
Procedia - Social and Behavioral Sciences, 478-482.
Bennett, J. (2001). The development and use of an instrument to assess students' attitude to the study of chemistry. International Journal of Science Education, 833-845. Bergin, D. A. (1999). Influences on classroom interest. Educational Psychologist, 87-98. Biesta, G. J. (2011). Avancerade studier i pedagogik. Liber AB.
Boström, L., & Wallenberg, H. (1996). Inlärning på elevernas villkor - Inlärningsstilar i
klassrummet. Örnsköldsvik: Brain books AB.
Broman, K. (2015). Chemistry: Content, context and choices Towards students' higer order
problem solving in upper secondary school. Umeå: Department of Science and
Mathematics Education.
Broman, K., & Simon, S. (2015). Upper Secondary School Students’ Choice and Their Ideas on How To Improve Chemistry Education. International Journal of Science and
Mathematics Education, 1255-1278.
Broman, K., Ekborg, M., & Johnels, D. (2011). Chemistry in crisis? Perspectives on teaching and learning chemistry in Swedish upper secondary schools. Nordina, 43-60.
Bryan, R. R., Glynn, S. M., & Kittleson, J. M. (2011). Motivation, achievement, and advanced placement intent of high school students learning science. Science
Education, 1049-1065.
Cheung, D. (2009). Developing a scale to measure students' attitudes toward chemistry lessons. International Journal of Science Education, 2185-2203.
Christidou, V. (2011). Interest , attitudes and images related to science : Combining students ’ voices with the voices of school Science , teachers , and popular science. International
Journal of Environmental Science Education, 141-159.
Darby, L. (2005). Science students' perceptions of engaging pedagogy. Research in Science
Education, 425-445.
Denscombe, M. (2010). Research Guide for small - scale social research projects, 4th
Edition. Leicester: Open University Press.
Dimenäs, J., & Alexandersson, M. (2012). Crossing Disciplinary Borders: Perspectives on Learning About Sustainable Development. Journal of Teacher Education for
Sustainability, 5-19.
Dunlosky, J., Rawson, K. A., Marsh, E. J., Nathan, M. J., & Willingham, D. T. (2013). Improving Students’ Learning With Effective Learning Techniques. Psychological
30 Englund, T. (2014). Deweys inflytande i Sverige. In M. Ekholm, & H. -Å. Scherp, Det goda
lärandets grunder. Karlstad: Gleerups.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan - Konsten att studera samhälle, individ och marknad . Stockholm:
Norstedt Juridik.
Forslund Frykedal, K. (2008). Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete - om ambitionsnivå
och interaktionsmönster i samarbetssituationer. Linköping: Linköping Studies in
Behavioural Science .
Fortus, D. (2014). Attending to affect. Journal of Research in Science Teaching, 821-835. Giota, J. (2014). Att främja elevers motivation, lärande och skolprestationer. In M. Ekholm, &
H. -Å. Scherp, Det goda lärandets grunder (pp. 17 - 32). Kartstad: Gleerups AB. Hattie, J. (2009). Visible learning: A synthesis over 800 Meta - Analyses Relating to
Achievement. London, New York,: NY: Routledge.
Hellgren, J. M. (2015). Authentic science in the classroom - how scientific are student's
experinces. Umeå: Department of Science and Mathematics Education.
Hidi, S., & Harackiewicz, J. (2017). Motivating the Academically Unmotivated - Review of Educational Research . American Educational Research Journal, 151-179.
Holstermann, N., Grube, D., & Bögeholz, S. (2010). Hands-on Activities and Their Influence on Students' Interest. Research in Science Education, 743-757.
Hult, H. (2000). Laborationen- myt och verklighet. En kunskapsöversikt inom teknisk och
naturvetenskaplig utbildning. Linköping: Linköping Universitet.
Hussein, F., & Reid, N. (2009). Working memory and difficulties in school chemistry.
Research in Science & Technological Education, 161-185.
Häussler, P., & Hoffmann, L. (2000). A curricular frame from physics education:
development, comparison with students's interest, and impact on students' achivement and self-conce. Science Education, 689-705.
Jidesjö, A., Oskarsson, M., Karlsson, K.-G., & Strömdahl, H. (2012). Science for all or
science for some: What Swedish students want to learn about in secondary science and technology and their opinions on science lessons. Nordic Studies in Science
Education, 213-229.
Jönsson. (2013). Lärande bedömning. Kristianstad: Gleerups AB.
King, D., Ritchie, S. M., Sandhu, M., Henderson, S., & Boland, B. (2017). Temporality of Emotion: Antecedent and Successive Variants of Frustration When Learning Chemistry. Science Education, 639-672.
Krapp, A., & Prenzel, M. (2011). Research on interest in science: Theories, methods, and findings. International Journal of Science Education, 27-50.
Kubiatko, M., Torkar, G., & Rovnanova, L. (2017). The teacher as one of the factors
influencing students’ perception of biology as a school subject. Center for Educational
Policy Studies Journal, 127-141.
Larsson, P., & Löwstedt, J. (2014). Strategier och förändringsmyter - Ett
organiseringsperspektiv på skolutveckling och lärande. Stockholm: Studentlitteratur
AB.
Larsson, Å. (2017, 12 16). Skolvärlden. Retrieved from Skolvärlden.se: http://skolvarlden.se/artiklar/sa-ska-larare-lockas-till-utsatta-skolor
Lindahl, B. (2003). En longitudinell studie om vägen till gymnasiet. Göteborg: GÖTEBORG STUDIES IN IN EDUCATIONAL SCIENCES 196.
Nilsson, P. (2014). When Teaching Makes a Difference: Developing science teachers' pedagogical content knowledge through learning study. International Journal of
Science Education, 1794-1814.
31 Olakanmi, E. E. (2017). The Effects of a Flipped Classroom Model of Instruction on
Students’ Performance and Attitudes Towards Chemistry. Journal of Science
Education and Technology, 127-137.
Osborne, J., & Dillon, J. (2008). Science Education in Europe: Critical Reflections. London: King´s College.
Oskarsson, M. (2011). Viktigt – men inget för mig - Ungdomars identitetsbygge och attityd till
naturvetenskap. Norrköping: Linköpings universitet, nstitutionen för samhälls och
välfärdsstudie.
Persson, E., & Jaff, L. (2008). Arbetssätt och arbetsformer i matematikundervisning av
andraspråkselever. Malmö: Malmö högskola.
Potvin, P., Hasni, S. O., & Abdelkarim. (2017). Using inquiry-based interventions to improve secondary students’ interest in science and technology. European Journal of Science
and Mathematics Education, 262-270.
Rotgans, J. I. (2011). Situational interest and academic achievement in the active-learning classroom. Learning and Instruction, 58 - 67.
Rotgans, J. I., & Schmidt, H. G. (2014). Situational interest and learning: Thirst for knowledge. Learning and Instruction, 37-50.
Sirén, E.-L., Backman, T., Fjeklner, M., Karlberg Gidlund, I., & Nilsson, M. (2017, 12 16).
Lararforbundet.se. Retrieved from Lararforbunder:
https://www.lararforbundet.se/artiklar/sverige-behover-fler-valutbildade-larare Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? - Kunskapsöversikt om
betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 -
Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2015). Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2016). PISA 2015 - 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och
matematik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2017, 10 22). Retrieved from www.skolverket.se: https://www.skolverket.se/om- skolverket/press/pressmeddelanden/2016/svenska-elever-battre-i-pisa-1.255881 Säljö, R. (2011). Lärande och lärandemiljöer. In S. -E. Hansén, & L. (. Forsman,
Allmändidaktik - Vetenskap för lärare (pp. 155 - 184). Vasa: Studentlitteratur AB.
Säljö, R. (2014). Pragmatismen, John Dewey och lärande. In R. Säljö, Lärande - En
introduktions till perspektiv och metaforer (pp. 69 - 88). Göteborg: Gleerups AB.
Unal, Z. (2017). Comparison of Student Performance , Student Perception , and Teacher Satisfaction with Traditional versus Flipped Classroom Models. International Journal
of Instructions, 145-164.
Wahlström, N. (2015). Läroplansteori och didaktik. Kalmar: Gleerups AB.
Van Aalsvoort, J. (2004). Activity theory as a tool to address the problem of chemistry's lack of relevance in secondary school chemical education. International Journal of Science
Education, 1635-1651.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer - inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
Winberg, M. T., Hellgren, J. M., & Palm, T. (2014). Stimulating positive emotional experiences in mathematics learning: influence of situational and personal factors.
European Journal of Psychology of Education, 673-691.
Zhu, X., Chen, A., Ennis, C., Sun, H., Hopple, C., Bonello, M., . . . Kim, S. (2009). Situational interest, cognitive engagement, and achievement in physical education.
8. Bilagor
8.1 Re - testStängda enkätfrågor Skola 1 Skola 2
N = 39 N=44
Kemi har blivit mer intressant under högstadiet 2,9 2,9
Arbetsområdena vi arbetar med under kemilektionerna är intressanta
2,8 2,7
Jag har som mål att lära mig så mycket kemi som möjligt
3,4 3,2
Jag kommer använda kemi i mitt framtida yrke 2,3 2,1
Jag är nöjd med mitt kemibetyg 2,7 2,7
Läraren har genomgångar tillsammans med oss elever
3,6 3,4
Jag tycker kemi blir intressant när vi har genomgångar tillsammans med oss elever
3,2 3,1
Vi har individuellt arbete som går ut att läsa texter och svara på frågor
3,3 3,5
Jag tycker kemi blir intressant när vi arbetar individuellt genom att läsa texter och svarar på frågor
2,4 2,5
Vi har kemilaborationer under lektionstid 2,7 3,3
Jag tycker kemi blir intressant när vi har kemilaborationer
3,4 3,5
Vi har grupparbete under lektionstid 3,1 2,7
Jag tycker kemi blir intressant när vi har grupparbeten 3,0 3,1 Mer/mindre av arbetssätt, Genomgångar 3,1 2,8 Eget arbete 2,7 2,6 Laborationer 3,4 3,3 Grupparbete 2,8 2,9
8.2 Informationsbrev
Information om undersökning som analyserar arbetssätts påverkan
på elevers kemiintresse
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning
Syftet med studien är att analysera arbetssätt påverkan på elevers kemiintresse. Undersökning, som du som elev i årskurs 9 härmed tillfrågas att deltaga i, ingår i ett examensarbete som avslutar mina studier på den kompletterade pedagogiska utbildningen (KPU) på högskolan Dalarna. Deltagande i studien går ut på att du som elev besvarar en enkät vilket tar mellan 5 – 15 minuter.
Samtliga deltagande kommer att vara avidentifierade i det färdiga materialet samt kommer alla erhållna enkätsvar förstöras efter att studien är avslutad. En sammanställning av alla elevsvar kommer återfinnas i mitt examensarbete som kommer återfinnas på högskolans Dalarnas databas DIVA.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som hels avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.
För att vara med i studien behöver man ge sitt godkännande, se blankett på nästa sida. Om en elev inte är 15 år fyllda behöver vårdnadshavaren till eleven ge sin tillåtelse för att deltaga, se blankett på nästa sida.
Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga.
Jon Hagman (Student) Susanne Römsing (Handledare)
XXXXXXXXX XXXXXXXXX
XXXXXXXXX XXXXXXXXX
8.3 Samtyckesblankett
Medgivande av deltagande i studien från elev och förälder/vårdnadshavare. Om du som elev är minst 15 år fyll i rutan nedan
□ Jag
är minst 15 år och vill vara med i studien□ Jag
är minst 15 år och vill inte vara med i studienOm du som elev inte hunnit fylla 15 år behöver någon av dina föräldrar godkänna att du är med i undersökningen.
□ Ja
, Jag/vi som vårdnadshavare tillåter att mitt/vårt barn deltar i enkätundersökningen□ Nej
, Jag/vi som vårdnadshavare tillåter inte att mitt/vårt barn deltar ienkätundersökningen ………. Datum ………... Elevens underskrift ………... Vårdnadshavarens underskrift
8.4 Enkätformulär
Klass: Skola:
Allmänna påståenden
1. Kemi har blivit mer intressant under högstadiet 2. Arbetsområdena vi arbetar med under
kemilektioner är intressanta
3. Jag har som mål att lära mig så mycket kemi som möjligt
4. Jag kommer använda kemi i mitt framtida yrke 5. Jag är nöjd med mitt kemibetyg
6.
Enkäten handlar hur du upplevt din kemiundervisning sedan du började årskurs 7 och därför finns det inga rätta eller felaktiga svar. Desto bättre ett påstående stämmer med din egen uppfattning kryssar du till rutorna till höger, om du inte alls håller med ett påstående kryssar du till vänster. På fråga 6, 9, 12, 15 och 18 ska du skriva korta svar under frågan om vad du själv tycker. ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ __________________________________________
Enkät för elever i årskurs 9 om kemiundervisningen
Håller inte med Håller med
Jag är en Hon Han Hen
Påståenden om genomgångar med läraren
7. Läraren har genomgångar tillsammans med oss elever under kemilektionerna
8. Jag tycker kemi blir intressant när vi har genomgångar tillsammans med läraren
9.
Påståenden om individuellt arbete
10. Vi har individuellt arbete på lektioner som går ut på att läsa texter och svara på frågor
11. Jag tycker kemi blir intressant när vi arbetar
individuellt genom att läsa texter och svarar på frågor
12. ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ __________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ __________________________________________
Håller inte med Håller med
Håller inte med Håller med
Vad är det med genomgångar som gör kemi intressant / inte intressant (Öppen fråga).
Vad är det som gör kemi intressant / inte intressant när du ska läsa texter och svara individuellt på olika frågor (Öppen fråga).
Påståenden om kemilaborationer
13. Vi har kemilaborationer under lektionstid
14. Jag tycker kemi blir intressant när vi har kemilaborationer
15.
Påståenden om grupparbeten under kemilektionerna
Påståenden om grupparbete
16. Vi har grupparbeten under lektionstid
17. Jag tycker kemi blir intressant när vi har grupparbeten
18.
Håller inte med Håller med Håller inte med ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ __________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ __________________________________________
Håller inte med Håller med
Vad är det som gör kemi intressant / inte intressant vid kemiska laborationer (Öppen fråga)
19.
Genomgångar med läraren
Eget arbete Laborationer Grupparbete Egna förslag _________________________________________ __________________________________________ __________________________________________
Tack för att du tog dig tid att besvara enkäten Jon Hagman
Mindre Mer
Vilka arbetssätt skulle du vilja ha mer/mindre av i din kemiundervisning för att göra ämnet mer intressant för dig?