Slutsatser

Bland de som odlar i Uppsala är det främst ett intresse för trädgård och odling som driver människor till att engagera sig inom stadsodling. Den sociala aspekten är också förhållandevis viktig och bland vissa grupper, som kollektivodlarna till exempel, ses även miljö och klimat som viktiga anledningar till att odla i staden. För kommunens del handlar det mycket om att ta vara på ett intresse som redan finns hos medborgarna och att inspirera fler till att börja engagera sig inom stadsodling eftersom odlingen för med sig mycket positivt till staden inom flera olika områden. Exempelvis ger det värdefull kunskap om matproduktion och möjlighet till försörjning samtidigt som stadsodlingen bidrar till att skapa social gemenskap och integration. Dessutom är stadsodlingen en del av kommunens hållbarhetsarbete med många miljömässiga fördelar.

För kommunen verkar det som att man ser stadsodlingen som en företeelse med positiva effekter inom flera områden och med potential att utvecklas. Det finns en tydlig koppling mellan hållbarhet och stadsodling hos kommunen men även de sociala och pedagogiska faktorerna har framhållits som viktiga. En aspekt som kan få ökad betydelse i framtiden är den småskaliga stadsnära kommersiella odlingen som kan ge försörjning och sysselsättning till stadsbor. Utifrån intervjuerna med kommunen tycker jag dock att de ekologiska och sociala aspekterna verkar ses som de övervägande fördelarna med odling i staden. Bland de aktiva odlarna verkar eventuella ekonomiska fördelar med stadsodlingen vara av mindre betydelse, vilket delvis kanske kan förklaras av att de grupper som odlar av ekonomiska skäl inte har nåtts av denna undersökning. Ekologiska aspekter verkar däremot vara viktiga för odlarna, i synnerhet för de som är aktiva i kollektiva odlingar, där en mer politisk agenda generellt verkar finnas än vid koloniträdgårdsföreningar och odlingslottsföreningar. Social gemenskap verkar vara viktigt för alla stadsodlare, och ses både som anledning till att engagera sig och som en anledning till att skapa fler odlingar i staden.

Kontakten mellan kommun och odlare sker främst via styrelserna i odlingsföreningarna och handlar då mycket om administration, assistans och informationsutbyte. Det är privatpersoner som driver på utvecklingen av stadsodling där kommunen strävar efter att vara en möjliggörande och aktiv part. Eftersom kommunen har en positiv inställning till odling i staden verkar relationen mellan parterna vara god, även om det finns många önskemål om ökat kommunalt stöd från odlarnas sida. En utveckling som utmanar denna relation kan vara förflyttandet av odlingsområden eftersom detta skulle kunna försvåra odlandet, något som talar emot kommunens önskan att inspirera och få fler människor att engagera sig inom stadsodling.

Fördelarna med stadsodling och anledningarna till att kommun och människor engagerar sig inom stadsodling går kanske inte att placera i ett fack eller förklaras med en enda teori. Jag tror att det beror på att stadsodlingens största styrka är att den som en multifunktionell aktivitet för med sig positiva effekter inom flera områden. Den här uppsatsen har visat på att det finns flera ekonomiska, sociala och ekologiska fördelar att vinna genom stadsodling. Av denna anledning bör odling integreras med stadsplaneringen och det övergripande hållbarhetsarbetet för att stadsodling ska bli en del av det framtida stadsrummet.

REFERENSLISTA

Adams, W. M. (2009) Green Development – Environment and sustainability in a developing

world. 3:e upplagan. New York: Routledge

Björklund, A. (2010). Historical urban agriculture: Food production and access to land in

Swedish towns before 1900. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Delshammar, T. (red.), Alexandersson, E., Qviström, M., Jansson, M., Palsdottir, A. M., Gunnarsson, A., Rännbäck, L. & Rämert, B. (2012). Stadsodling – Reflektioner och

perspektiv från SLU Alnarp. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för

landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap

Eliasson, A. (2010) Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan: Konsten

att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik.

Firth, C., Maye, D. & Pearson, D. (2011). Developing "community" in community

gardens. Local Environment, 16 (6), s. 555-568. DOI:10.1080/13549839.2011.586025 Foster, J. B. (1999). Marx's theory of metabolic rift: Classical foundations for environmental

sociology. American Journal of Sociology, 105 (2), s. 366-405.

Förenta Nationerna (2010). Sustainable Development: From Brundtland to Rio 2012. New York, Förenta Nationerna

Halloran, A. & Magid, J. (2013). The role of local government in promoting sustainable urban agriculture in Dar es Salaam and Copenhagen. Danish Journal of Geography. DOI: 10.1080/00167223.2013.848612

Klein, B. (1993). Fences, Fertilizers and Foreigners: Moral Dilemmas in the Swedish Cultural Landscape. Journal of Folklore Research, 30(1), s. 45-59.

Larsson, M. (2009) Stadsdelsträdgård – Plats för gemenskap och kreativa processer. Alnarp: Sveriges Lantbruksuniversitet.

Mason, D. & Knowd, I. (2010). The emergence of urban agriculture: Sydney, Australia.

International Journal of Agricultural Sustainability, 8 (1-2), s. 62-71.

McClintock, N. (2010). Why farm the city?: Theorizing urban agriculture through a lens of metabolic rift. Cambridge Journal of Regions Economy and Society, 3 (2), s. 191-207. Mendes, W., Balmer, K., Kaethler, T. & Rhoads, A. (2008). Using Land Inventories to Plan

for Urban Agriculture: Experiences From Portland and Vancouver. Journal of the

American Planning Association, 74 (4), s. 435-449.

Pearson, L. J., Pearson, L. & Pearson, C. J. (2010). Sustainable urban agriculture: Stocktake and opportunities. International Journal of Agricultural Sustainability, 8 (1-2), s. 7-19. Pelling, E. & Svanfeldt, G. (2012) Motion till kommunfullmäktige: Gör småskalig

kommersiell trädgårdsodling möjlig i Uppsala! Uppsala kommun (Diarienummer:

KSN-2011-0610)

Portes, A. (1998). Social capital: Its origins and applications in modern sociology. Annual

Review of Sociology, 24 (1), s. 1-24.

Pothukuchi, K., & Kaufman, J. L. (2000). The food system: A stranger to the planning field. Journal of the American Planning Association, 66 (2), s. 113-124.

Queiroz, M. (2013). Inspirationsguide för dig som vill odla i Uppsala. Uppsala: Uppsala Kommun

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur.

Turner, B., Henryks, J., & Pearson, D. (2011). Community gardens: Sustainability, health and inclusion in the city. Local Environment, 16 (6), s. 489-492.

Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Xianghui, T. & Xiaoliang, X. (2012) "Urban agriculture and urban sustainable development",

IEEE. DOI: 10.1109/IACP.2012.6401979

Internet

Norman, F. (2008). ”Planer på fler koloniområden”. UNT.se, 25 februari.

http://www.unt.se/inc/print/planer-pa-fler-koloniomraden-301547-default.aspx [Hämtad den 2013-11-28]

SCB (2012) ”Mest koloniträdgårdsmark i storstäderna”.

http://www.scb.se/Pages/Article____339466.aspx [Hämtad den 2013-11-20]. Steinholtz Sparby, S. (2011) ”Stort sug efter kolonilotter”. UNT.se, 22 mars.

http://www.unt.se/inc/print/stort-sug-efter-kolonilotter-1290845-default.aspx [Hämtad den 2013-11-28]

Intervjuer

Oltner, Jenny, 131205, Miljöstrateg Uppsala kommun

Svanfeldt, Göran, 131126, Pensionär och kommunalpolitiskt aktiv Westerlund, Per, 131129, Parkdriftsansvarig Uppsala kommun

18% 23% 23% 19% 14% 3% Vad odlar du främst? (Det går bra att välja fler alternativ) Potatis och rotfrukter 18% Grönsaker 23% Frukt och bär 23% Blommor 18% Kryddväxter 14% Övriga 2%