I detta kapitel beskrivs de slutsatser som analysen har kommit fram till. I kapitlet diskuteras även konsekvenserna av den valda metoden och materialet, samt vilka avgränsningar som kunde ha gjorts. Till sist ges förslag till vidare forskning.
9.1. Slutsatser
Syftet med denna analys var att belysa hur karaktärerna i Suzanne Collins Revolt framställdes ur ett genusperspektiv, för att sedan diskutera analysen ur ett didaktiskt perspektiv. I Revolt har både män och kvinnor roller som bryter mot de stereotypiska rollerna. När det gäller yrken, situationer, beskrivningar och egenskaper finns både manliga och kvinnliga stereotyper men även normbrytande karaktärsdrag. Trots detta är det kvinnan som är tydligast normbrytande eftersom Katniss, bokens huvudperson, både framställer de stereotypa kvinnorna som mindre värda, samt att hennes attribut som pojk-flicka präglar hela boken. De män som framställs med normbrytande egenskaper är antingen för undangömda eller kan motiveras ur ett stereotypt perspektiv, vilket gör att boken bibehåller en manlig stereotyp trots att olika skildringar finns med.
42 Stephens menar att undervisningen behöver möta upp skönlitteraturen med ett genustänk, och vara beredd på vilken syn som faktiskt förmedlas av böckerna vi använder. Läraren behöver vara aktiv i sina skönlitterära val för att kunna arbeta för värdegrunden, även om boken framställs ur det perspektivet eller inte. Vid användningen av denna bok har läraren möjlighet att arbeta utan att fokusera på genus, men hen har också möjlighet att arbeta med genus utifrån texten. Revolt skiljer sig från de traditionella könsstereotypa böckerna och innehåller både stereotypa- och normbrytandekaraktärer. Med tanke på denna bakgrund behöver inte lärare oroa sig för att skolans värdegrund ska brytas. Trots att männen framställs som stereotypa finns normbrytande karaktärer, vilket gör att läsaren kan knyta an till den karaktären, vare sig det är en nyanserad eller onyanserad karaktär.
9.2. Avslutande reflektioner om studien och metoden
Denna studie har visat hur kvinnor och pojkar framställs inom skönlitteratur samt hur undervisningen kan behövas anpassas efter den. Denna bok skapar dock möjligheter, vilket gör att boken kan utan svårigheter användas i undervisningen. Men som lärare finns andra aspekter i boken som kan vara angelägna att ha i åtanke. Min studie har endast fokuserat på genus men boken präglas av mycket mer än så. I undervisningen kan det också vara betydelsefullt att titta på bokens framställning av demokrati och diktaturer, men också oskyldigas lidande i krig. Utifrån den analys som har utförts skulle jag även vilja nämna att teorin har burit ett stort ansvar. Teorin har gett flera infallsvinklar och olika sätt att se på karaktärerna, och beroende på vilken teori som använts kan analysen ha fått en annan slutsats. Emellertid visar olika författare på samma typer av fenomen, vilket ändå styrker att analysen är så sann som den kan bli.
Som avslutande tanke vill jag lyfta att trots att jag själv med många andra önskar att både mannen och kvinnan kan framställas utan att kategoriseras, har denna analys grundat sig i att de är kategoriserade. Analysen behåller skillnaderna mellan dem, vilket gör att texten präglas av att mannen och kvinnan har en teoretisk uppdelning. Trots det ska vi i samhället arbeta för att det inte ska finnas vare sig normbrytande eller stereotypa egenskaper. Det ska helt enkelt inte finnas några kategoriseringar.
9.3. Förslag på vidare forskning
Collins har författat flera böcker som berör krig och dess konsekvenser, inte minst Ett år i
djungeln (Year of the Jungle), som handlar om en flicka vars pappa åker och strider i
Vietnamkriget. Collins visar genom sitt författarskap att krig är något som människor präglas av i världen och inte minst eleverna som kanske både kommer från krigshärjade länder, har en
43 förälder som strider, eller som dagligen leker med leksaksvapen. Det jag anser att forskningen borde beröra är hur pedagoger kan hjälpa och stödja elever i deras sörjande, undrande eller nyfikenhet om krig och dess konsekvenser med hjälp av skönlitteraturen.
44
Referenser
Abate, M.A. (2015). "The Capitol Accent Is So Affected Almost Anything Sounds Funny in It": The Hunger Games Trilogy, Queerness, and Paranoid Reading", Journal of LGBT
Youth, vol. 12, no. 4, s. 397.
Bergström, G & Boréus, K (2012). Innehållsanalys. Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur. s.49-90.
Bergman, L (2009). Makt, mening, motstånd: [litteraturundervisningens dilemman och
möjligheter]. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Bray, D.B. (2015). "Sissy Boy Mothering: Male Child Mother Figures in Middle-Grade Fantasy Literature", Children's Literature in Education, vol. 46, no. 2, s. 160-174.
Bryman, A. (2011): Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Byrne, D. 2015, "Dressed for the Part: An Analysis of Clothing in Suzanne Collins's Hunger Games Trilogy",Journal of Literary Studies, vol. 31, no. 2, s. 43.
Chambers, A (1987). Om böcker. Stockholm: Norstedt.
Chambers, A(2014). Böcker inom och omkring oss. Stockholm: Gilla böcker.
Collins, S. (2009). Hungerspelen. Stockholm: Månpocket.
Collins, S. (2010). Fatta eld. Stockholm: Månpocket.
Collins, S. (2011). Revolt. Stockholm: Månpocket.
Connell, R. (2009). Om genus. Göteborg: Daidalos.
Edström, V. (2010). Barnbokens form: en studie i konsten att berätta. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Ekelund, G. (2007). Om barn och böcker: samtal kring berättelser. Stockholm: Sveriges utbildningsradio (UR).
Grettve, A. (2008). Barnet i klädkammaren: kläder, klass och genus i två barnberättelser. Barnlitteraturanalyser. s. 27-40.
Harrison, B. (2010). "Boys and Literature: Challenging Constructions of Masculinity", New Zealand Journal of Educational Studies, vol. 45, no. 2, s. 47-60.
Heith, A. (2006). Texter - medier - kontexter: introduktion till textanalys i
45
Hains, R. C. (2012). Growing up with girl power: girlhood on screen and in everyday
life. New York: Peter Lang.
Hedlin, M. (2010). Lilla genushäftet 2.0: Om genus och skolans jämställdhetsmål. Växjö: Linnéuniversitetet.
Hirdman, Y. (1988). Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift. (1988:3 s. 49-63).
Hirdman, Y. (1998). Konstruktion och förändring-genus som vetenskap. Kvinnovetenskaplig
tidskrift. (19(1998):3/4, s. 4-15).
Kåreland, L. (2013). Barnboken i samhället. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kåreland, L. (2015). Skönlitteratur för barn och unga: historik, genrer, termer, analyser. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lövgren, K. (red. (2016). Att konstruera en kvinna: berättelser om normer, flickor och
tanter. Lund: Nordic Academic Press.
Molloy, G. (2007). Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund: Studentlitteratur.
Nikolajeva, M. (2004). Barnbokens byggklossar. (2., [rev. Och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nilson, M. (2008). Chick lit: från glamour till vardagsrealism. Lund: BTJ förlag.
Nilson, M. (2013a). Att flicka sig: hur flickor gör genus i chick lit och teen noir. Flicktion : perspektiv på flickan i fiktionen. s. 191-207.
Nilson, M. (2013b). Teen noir: om mörkret i modern ungdomslitteratur. Lund: BTJ förlag.
Ohrlander, K. (2011). Den rosa pedagogiken- återtagandet. En rosa pedagogik:
jämställdhetspedagogiska utmaningar. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Paechter, C. (1998). Educating the other: gender, power and schooling. London: Falmer Press.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Stensson, B. (2006). Mellan raderna: strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Daidalos.
Hansen, K.S. (2015). "The Metamorphosis of Katniss Everdeen: The Hunger Games, Myth, and Femininity", Children's Literature Association Quarterly, vol. 40, no. 2, s. 161.
46
Stephens, J. (red. (2002). Ways of being male: representing masculinities in children's literature
and film. New York: Routledge
Tollin, K & Törnqvist, M. (2005). Feministisk teori i rörliga bilder. Malmö: Liber.
Wicke, K. (2013). Vad är meningen med meningen?- textanalys som metod att tolka texters innebörd. I Barn- och ungdomsforskning: metoder och arbetssätt. s.193-208. Lund: Studentlitteratur.
Widén, P. (2009). Kvalitativ textanalys. I Andreas Fejes & Robert Thornberg, red: Handbok i
kvalitativ analys. Stockholm: Liber
Elektroniska källor:
Androcentrism. Svenska akademins ordlista. http://www.svenskaakademien.se/svenska- spraket/svenska-akademiens-ordlista-saol/saol-13-pa-natet/sok-i-ordlistan
(Hämtad 2016-04-13).
Svensk författarfond (2012) De mest utlånade författarna i folk- och skolbibliotek 2011. http://www.svff.se/pdf/Topp2011.pdf
Svensk författarfond (2013) De mest utlånade författarna i folk- och skolbibliotek 2012. http://www.svff.se/pdf/Topp2012.pdf
Svensk författarfond (2014) De mest utlånade författarna i folk- och skolbibliotek 2013. http://www.svff.se/pdf/Topp2013.pdf
Svensk författarfond (2015) De mest utlånade författarna i folk- och skolbibliotek 2014. http://www.svff.se/pdf/Topp2014.pdf