Den här studien har syftat till att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren går tillväga vid planering och genomförande av SO-undervisning, med fokus på arbetssätt. I intervjuer med tre lärare har undervisningsmönster i SO-undervisningen blivit tydliga. Lärarna i denna studie utgår från styrdokument, läromedel, sina intressen och erfarenheter, sin ämnesdidaktiska kompetens, sina elever och kontexten när de planerar och genomför sin SO-undervisning. Dessa mönster har legat till grund för de förhållningssätt som här har lanserats som idealtyper. Dessa har beskrivits som teoretiska renodlingar, vår tanke är att de är komplementära och fungerar bäst i samverkan med varandra.
Våra idealtyper är baserade på intervjuer med tre SO-lärare på lågstadiet, vilka arbetar på skolor i olika områden inom samma kommun. De har också erfarenheter från skolor med ytterligare olikheter som gör att vi kan anta att vårt resultat och analys talar för att fler lärare än dessa tre utgår från samma förhållningssätt. Eftersom vårt uppsatsämne är tämligen outforskat har vår studie lett till skapandet av egna teorier, som kan bli hjälpsamma eller rent av applicerbara på kommande studier inom samma område. Vissa aspekter av idealtyperna blir specifika för SO- undervisning. Eftersom diskussions- och tolkningsutrymmet inom SO är större än i till exempel matematik, är vår tolkning att idealtyperna inte är direkt applicerbara inom studier av andra ämnen, det krävs en omtolkning av dem för att de ska bli hjälpsamma. Cathrine menar exempelvis att utrymmet för och behovet av variation i undervisningen är större inom de samhällsorienterande ämnena. Vår mening är dock att idealtypernas generella innebörd går att använda för att förstå undervisningen även i andra ämnen.
Schüllerqvist och Osbeck (2009) menar att en bred undervisningsrepertoar tenderar präglas av erfarenhet. Berättelserna i vår studie vittnar dock om att det finns fler aspekter än bara intressen och erfarenheter som påverkar lärarens undervisningsrepertoar. Läroplanens och läromedlens framträdande roll som ett grundläggande förhållningssätt har blivit tydligt i denna studie i högre grad än tidigare studier på högstadiet och gymnasiet. Lgr 11 har inneburit stora förändringar för undervisningen på lågstadiet, den är också relativt ny, vilket kan vara orsak till att den fått en så framträdande roll i lärarnas berättelser.
detta återspeglas i undervisningen kan även medföra att eleverna tilldelas lärarens perspektiv, exempelvis genom att eleverna utvecklar de av lärarens intressen som blir mer framträdande i SO-undervisningen. Cathrine och Hanna upplever att eleverna intresseras av undervisningen när de själva är intresserade av ämnet. Detta gör dock att elevernas intressen styrs av vad lärarna tycker är intressant, vilket å ena sidan kan vara positivt; att elever utvecklar intressen inom SO. Å andra sidan, om man drar det till sin spets, kan det bli problematiskt om elever utvecklar intressen enbart på grund av vad lärare finner intressant.
Något som tidigare tagits upp men som kan diskuteras ytterligare är hur friutrymmet påverkas när lärare styrs utifrån. Detta kan exemplifieras med föräldrars påverkan på SO-undervisningen, som både kan vara en tillgång men även begränsa läraren. På samma sätt kan geografiskt läge både vara en tillgång och en utmaning. På Stadsskolan tar man tillvara på stadsmiljön som omger skolan, samtidigt som stadsmiljö kan vara begränsande inom andra delar av SO-undervisningen. Således är idealtyp 3 komplex eftersom olika aspekter av elever och kontext kan ses som
tillgångar eller begränsningar beroende på hur läraren uppfattar dem. Vissa begränsningar kan vändas till tillgångar. Annat som begränsar lärarens friutrymme kan inte vändas till tillgångar, men kan hanteras på ett sätt som minskar dess påverkan på SO-undervisningen.
Införandet av Lgr 11 har upplevts som positivt av samtliga lärare i denna studie, och de poängterar alla hur viktig den varit för att tydliggöra syftet med SO-undervisningen. Lärarna upplever att läroplanen bidrar med ett tydligt innehåll, men de känner att de har stora
valmöjligheter vad gäller arbetssätt. Resultatfokuserade läroplaner, vilket Lgr 11 är, har kritiserats för att inbjuda till traditionell katederundervisning (Wahlström, 2015, s. 89). Den behavioristiska undervisningstraditionen har inte alls blivit synlig i lärarnas berättelser, vilket gör att vi kan anta att Lgr 11 erbjuder mer än så. Detta medför ett ökat behov av att studera och medvetandegöra SO-undervisningens utformning och utvecklingsmöjligheter. Förutom att bidra till medborgarfostran erbjuder SO-undervisningen en plats att diskutera historiska, nutida och framtida händelser som bidrar till elevers förståelse av världen vi lever i. Det är som Amanda säger om de samhällsorienterande ämnena: “Det är ju inget bi-ämne”.
Referenser
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015a). ‘Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen’. I Göran Ahrne & Peter Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8-16). Stockholm: Liber Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015b). ‘Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt’. I Göran Ahrne & Peter Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 17-31). Stockholm: Liber Aspelin, Jonas (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups
Bernmark-Ottosson, Ann (2009): ‘Samhällskunskapslärare’. I Bengt Schüllerqvist & Christina Osbeck (Red.) Ämnesdidaktiska insikter och strategier. Berättelser från gymnasielärare i samhällskunskap, geografi, historia och religionskunskap (s. 33-82). Karlstad: Karlstad University Press
Biesta, Gert (2006): Bortom lärandet. Demokratisk utbildning för en mänsklig framtid. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Eriksson, Lars (2009). Lärares kontakter och samverkan med föräldrar. (Rapporter i pedagogik, 14). Örebro Universitet
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran (2015). ‘Intervjuer’. I Göran Ahrne & Peter Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34-54). Stockholm: Liber
Halvarsson Britton, Thérèse (2014). Studiebesök i religionskunskapsundervisningen. Elever tal om islam före, under och efter ett moskébesök. (Licentiatuppsats, Karlstad University Studies 2014:66). Karlstad: Karlstad University Press
Hermansson Adler, Magnus (2014). Historieundervisningens byggstenar - grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Stockholm: Liber
Hultin, Eva (2007). ‘Deliberativa samtal i skolan - utopi eller reell möjlighet’. I Tomas Englund (Red.), Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet (s. 317-335).
Göteborg: Daidalos
Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur
Jarhall, Jessica (2012). En komplex historia. Lärares omformulering, undervisningsmönster och strategier i historieundervisning på högstadiet. (Licentiatuppsats, Karlstad University Studies 2012:11). Karlstad: Karlstad University Press
Kansanen, Pertti; Hansén, Sven-Erik; Sjöberg, Jan & Kroksmark, Tomas (2011). ‘Vad är allmändidaktik’. I Sven-Erik Hansen & Liselott Forsman (Red.), Allmändidaktik - vetenskap för lärare (s. 51-69). Lund: Studentlitteratur
Karlefjärd, Anna (2011). Att rymmas inom sitt friutrymme. Om samhällskunskapslärares
tolkning, anpassning och undervisning. (Licentiatuppsats, Karlstad University Studies 2011:12). Karlstad: Karlstad University Press
Liberg, Caroline (2012). ‘Den didaktiska relifen - att vara lärare’. I Ulf P. Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (Red.), Lärande skola bildning. Grundbok för lärare (s. 217-233). Stockholm: Natur & kultur
Odenstad, Christina (2014). Ämnesdidaktik för SO-ämnena. Malmö: Gleerups
Sahlström, Fritiof (2011). ‘Vad händer egentligen under lektionerna?’ I Sven-Erik Hansén & Liselott Forsman (Red.), Allmändidaktik - vetenskap för lärare (s.185-204). Lund:
Studentlitteratur
Sandahl, Johan (2011). Att ta sig an världen — Lärare diskuterar innehåll och mål i
samhällskunskapsämnet. (Licentiatuppsats, Karlstad University Studies 2011:32). Karlstad: Karlstad University Press
Selander, Staffan (2012). ‘Didaktik - Undervising och lärande’. I Ulf P. Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (Red.), Lärande skola bildning. Grundbok för lärare (s. 199-216). Stockholm: Natur & kultur
Schüllerqvist, Bengt & Osbeck, Christina (Red.). (2009). Ämnesdidaktiska insikter och strategier. Berättelser från gymnasielärare i samhällskunskap, geografi, historia och religionskunskap. Karlstad: Karlstad University Press
Shulman, Lee S (1986). Those Who Understand: Knowledge Growth in Teaching. Educational Researcher, 15(2), 4-14.
Sjöholm, Kaj; Kansanen, Pertti; Hansén, Sven-Erik & Kroksmark, Tomas (2011).
‘Ämnesdidaktik - en integrerad del av allmändidaktik’. I Sven-Erik Hansén & Liselott Forsman (Red.), Allmändidaktik - vetenskap för lärare (s. 51-69). Lund: Studentlitteratur
Skolverket (2008). Grundskolas kursplaner och betygskriterier. Reviderad version 2008. Västerås: Skolverket
Skolverket (2011). Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen - för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2014). Skolan och hemmet - exempel och forskning om lärares samarbete med elevernas vårdnadshavare. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2015a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2015. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2015b). Hur väljs och kvalitetssäkras läromedel? Hämtad 2016-05-03, från
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/hur-valjs-och- kvalitetssakras-laromedel-1.181769
Skolverket (2016b). Vilka undervisningsmetoder lämpar sig bäst för de olika SO-ämnena? Hämtad 2016-04-11, från http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/so- amnen/tema-so/undervisningsmetoder-1.186626
Säljö, Roger (2012). ‘Den lärande människan - teoretiska traditioner’. I Ulf P. Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (Red.), Lärande skola bildning. Grundbok för lärare (s. 139-197). Stockholm: Natur & kultur
Thornberg, Robert & Fejes, Andreas (2015). ‘Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier’. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 256-275) Stockholm: Liber
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Wahlström, Ninni (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups
Wickström, Johan (2012). ‘Didaktisk textkompetens’. I Malin Löfström (Red.), Religionsdidaktik (s. 157-175). Lund: Studentlitteratur
Bilagor
Bilaga 1 - Informationsbrev