Kapitlet redovisar slutsatser från föregående kapitel och kommer att besvara uppsatsens frågeställningar. En avslutande diskussion kommer att behandlas.
Genom bakgrund och teori har uppsatsen styrkt att den illiberala demokratin inte är
demokratisk, enligt tidigare forskning behöver en demokrati vara liberal och en konstitutionell demokrati för att kunna vara demokratisk. Enligt den analys av Orbáns tal som gjorts i kapitel fyra menar Orbán att den illiberala demokratin kan vara en demokrati utan liberala
värderingar. Uppsatsens syfte var att undersöka och få svar på följande frågeställningar och underfrågor:
Hur argumenterar Orbán för en illiberal form av demokrati utifrån Toulmins argumentationsmodell? Hur definierar Orbán illiberal demokrati?
Vilka typer av argument använder Orbán? Vilka antaganden bygger argumenten på?
Enligt den tolkning och den analys som förts framgår det att Orbán försöker förmedla att de liberala värderingar är inte det liberala som det en gång varit och är värderingar som inte är konstanta utan föränderliga. Det liberala idag innefattar korruption, sex och våld enligt Orbán. Genom det tal Orbán fört och de övergripliga citat som använts i analysen går det inte att sammanföra hur Orbán definierar illiberal demokrati, det går endast att anta genom de underliggande och dolda premisserna i hans argument. Orbán argumenterar för en illiberal demokrati, som enligt honom är den främsta och den rätta styrelseformen för Ungern. Orbán argumenterar för detta via Logos genom de argument han presenterar för att övertyga om att liberala demokratier inte är de optimala eller den mest framgångsrika vägen att gå. Genom Ethos tydliggör och framhäver Orbán sitt mod, sin ledarstil som politisk ledare etableras per automatik i och med hans politiska ställning. Han visar även på Ethos genom att tydliggöra det han som politisk ledare åstadkommit för nationen och medborgarna. Medborgarna för honom är ungrare i Ungern och de utanför Ungerns gränser, det underliggande antagandet är att ett medborgarskap handlar mer om en tillhörighet till nationen än ett formellt
Genom Pathos för de känslor han söker att förmedla och påverka, detta görs genom de val av känsloladdade ord han väljer att använda som till exempel sex, våld och korruption som i sin tur är ganska starka ord för att definiera liberalism. De känsloladdade argumenten syftar till att framkalla en rädsla för motsatsen till det illiberala, det liberala. Argumenten bygger på antaganden om att liberalismen och de liberala värderingarna är ett hot för demokratin. Orbán hävdar och vill konstatera att den liberala demokratin inte gjort det bästa för nationen. Det finns inget logiskt argument i Orbáns tal den 26 juli 2014 som styrker varför den illiberala demokratin är den rätta framtiden för Ungern. Genom att nämna och hylla nationer som inte är västerländska eller demokratier gör Orbán ett försök att bryta de tidigare självklara liberala ideologier från Väst. Detta för att kunna bevisa att en västerländsk liberal demokrati inte behöver vara det mest optimala och det framgångsrika för ett land. Orbáns illiberala tal den 26 juli 2014 är än idag aktuellt och ett tal som är tongivande och dominerande i debatten om den illiberala demokratin.
Att undersöka det valda materialet genom en argumentationsanalys har varit en intressant och lärorik process som bidragit till ny kunskap om retorikens förmåga att övertyga. Som tidigare redovisat under metodavsnittet har den valda metoden ett validitetsproblem vid rekonstruering av en annan aktörs argument som skapar en slags intersubjektiv problematisering som grundar sig på att tal, debatter eller liknande som undersöks kan tolkas på olika sätt. Det existerar en medvetenhet om att de argumenten och de tolkningar som använts i analysen inte tolkas på samma sätt för varje individ. Denna undersökning har strävat efter att redovisa motiveringar och genom en tydlig redogörelse för varje argumenten för att visa analysens tolkning. För framtida forskning skulle det vara intressant att på ett djupare plan undersöka teorin om strongman politics, möjligtvis genomföra en jämförande studie mellan två politiska ledare utifrån den populistiska retoriken. Finns det några samband? Eller går det att definiera olika slags former av strongman politics? I och med att termen är i sig är ett relativt nytt begrepp och samtidigt aktuellt med tanke på dagens politiska landskap går det säkerligen att studera detta område mer ordentligt inom framtida forskning.
REFERENSER
Bergevin, M. (2019) Ungerska partiet Fidesz stängs av från arbete i EU-parlamentsgrupp.
Sveriges Television, 21 mars. Hämtad:
https://www.svt.se/nyheter/nyhetstecken/ungerska-partiet-fidesz-stangs-av-fran- arbete-i-eu-parlamentsgrupp
Bjernström E. (2019) Analys: “Det sveper en våg över världen av demokratisk tillbakagång”.
Sveriges Television, 13 april. Hämtad: https://www.svt.se/nyheter/utrikes/det-sveper-
en-vag-over-varlden-av-demokratisk-tillbakagang
Boréus K., Bergström G. (2012) Textens mening och makt, metodbok i samhällsvetenskaplig
text- och diskursanalys. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bozóki A., Hegedus D. (2018) An externally constrained hybrid regime: Hungary in the European Union. Democratization, 25(7) ss. 1173-1189
doi:10.1080/13510247.2018.1455664
Bryman A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl., Stockholm: Liber
Buzogány, A. (2017) Illiberal democracy in Hungary: authoritarian diffusion or domestic causation? Democratization, 24(7) ss. 1307-1325
doi:10.1080/13510347.2017.1328676
Diamond L. (2002) Thinking About Hybrid Regimes. Journal of Democracy, 13(2) ss.21-35 doi: 10.1353/jod.2002.0025
Ekengren, A-M., Hinnfors, J. (2012) Uppsatshandbok – Hur du lyckas med din uppsats. Lund: Studentlitteratur AB
Eriksson H. (2018) Viktor Orbáns kontroversiella reformer i Ungern. Sveriges Television, 18 december. Hämtad: https://www.svt.se/nyheter/utrikes/viktor-orbans-kontroversiella- reformer-i-ungern
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. & Wägnerud, L.(2017)
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5 uppl.
Stockholm: Norstedts juridik
Freedom House A, Hämtad: https://freedomhouse.org/report/freedom-world/2019/hungary Freedom House B, Hämtad: https://freedomhouse.org/report/freedom-world/freedom-world-
Holmes S. (2015) Stephen Holmes: Illiberal democracy (video) Institute for Human Sciences (IWM), Vienna. (2019-05-08).
Huntington, Samuel P. (1991) The third wave: democratization in the late twentieth century. Norman: University of Oklahoma Press
Jenne E., Mudde C. (2012) Hungary’s Illiberal Turn: Can Outsiders Help? Journal of
Democracy, 23 (3) ss.147-155
Kalliu A., Monteresc D., Rajaram P. (2016) Immobilizing mobility: Border ethnography, illiberal democracy, and the politics of the ”refugee crisis” in Hungary. Journal of the
American Ethnological Society. 43(1) ss.25-37
Lewis P., Clarke S., Barr C., Holder J. & Kommenda N. (2018) Revealed: one in four Europeans vote populist. The Guardian, 20 november. Hämtad:
https://www.theguardian.com/world/ng-interactive/2018/nov/20/revealed-one-in-four- europeans-vote-populist
Linz J., Stepan A. (1996) Problems of Democratic Transition and Consolidation: Southern
Europe, South America and Post-Communist Europe. Baltimore: Hopkins University
Press
Lissabonfördraget (2009. Hämtad 10 april
http://www.lissabonfordraget.se/fordraget/eu-fordraget.php
Jenne E., Mudde C. (2012) Hungary’s Illiberal Turn: Can Outsiders Help? Journal of
Democracy 23 (3) ss.147-155
Mansfield E., Snyder J. (1995) Democratization and the Danger of War. International
Security, vol. 20(1) ss. 5-38.
Melén J. (2016) Utlandsungrarna allt viktigare för Viktor Orbán. Sveriges Radio. 19 december. Hämtad:
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6591338
Mudde C. (2004) “The Populist Zeitgeist.” Government and Opposition, vol. 39 (4) ss. 541- 563.
Mudde C., Kaltwasser R.C. (2012) Populism in Europé and the Americas: Threat or
New York Times (2018). Transcript: Obama’s Speech Defending Democracy. Hämtad: https://www.nytimes.com/2018/07/17/world/africa/obama-speech-south-africa- transcript.html?module=inline
Salmela, M., & von Scheve, C. (2017). Emotional roots of right-wing political populism.
Social Science In- formation, 56(4), 567–595. https://doi.org/10.1177/
0539018417734419
Skonieczny A. (2018) Emotions and Political Narratives: Populism, Trump and Trade. Politics and Governance, 6(4), ss.62-72. https://doi.org/10.17645/pag.v6i4.1574
Plattner M.F (2019) Illiberal Democracy and the Struggle on the Right. Journal of Democracy (1) ss. 5-19
Puddington A. (2017) Breaking Down Democracy: Goals, Strategies, and Methods of Modern
Authoritarians. ss.1-64
Rachman G. (2016) Trump, Putin, Xi and the cult of the strongman leader. The rise of such personalised autocracy will lead to international instabilitiy. Financial Times, 31 oktober. Hämtad: https://www.ft.com/content/39da343a-9f4b-11e6-891e-
abe238dee8e2
Roth K. (2016) The Dangerous Rise of Populism, Global Attacks on Human Rights Values. Hämtad: https://www.hrw.org/world-report/2017/country-chapters/dangerous-rise-of- populism
Roodujin M. (2018) Why is populism suddenly all the rage? The Guardian,20 november. Hämtad: https://www.theguardian.com/world/political-science/2018/nov/20/why-is- populism-suddenly-so-sexy-the-reasons-are-many
Thörnqvist I. (2018) Allt fler högernationalister i Europas regeringar. Sveriges Television, 11 september. Hämtad https://www.svt.se/nyheter/utrikes/allt-fler-hogernationalister-i- europas-regeringar
Toulmin S. (2003) The Uses of Argument. Cambridge University Press
Tóth C. (2014) Full text of Viktor Orbán’s speech at Băile Tuşnad (Tusnádfürdő) of 26 July 2014. The Budapest Beacon. Hämtad: https://budapestbeacon.com/full-text-of-viktor- orbans-speech-at-baile-tusnad-tusnadfurdo-of-26-july-2014/
Wirz D. (2018) Persuasion Through Emotion? An Experimental Test of the Emotion-Eliciting of Populist Communication. International Journal of Communication 12, ss1114-1138