Sverige är ett land som länge styrts av Socialdemokratiska regeringar, samtidigt som mycket NPM har implementerats. Detta gör Sverige till ett intressant land att undersöka NPMs implementering i. Uppsatsens vetenskapliga problem och syfte var att analysera om det fanns en diskursiv kamp i genomförandet av NPM i Sverige och undersöka om/vilka sociala konsekvenser den diskursiva kampen får, detta genom att analysera Arbetsförmedlingens omstrukturering och i synnerhet beslutet att inte inkludera personer med funktionsnedsättning i beslutet.
Uppsatsens syfte har uppfyllts genom att undersöka den politiska kompromissen mellan Centerpartiet, Liberalerna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet gällande beslutet att omstrukturera Arbetsförmedlingen och i synnerhet beslutet att inte inkludera personer med funktionsnedsättning i omstruktureringen. Med ett diskursivt angreppsätt har studien kommit fram till att det finns en diskursiv kamp mellan NPM och en traditionell Socialdemokratisk diskurs och att den resulterade i beslutet att inte inkludera personer med funktionsnedsättning i Arbetsförmedlingens omstrukturering. Resultatet grundar sig i att det går att detektera en NPM-diskurs i beslutet att omstrukturera Arbetsförmedlingen och att hitta en diskursiv kamp mellan Centerpartiet (som i min uppsats tolkas stå för en NPM-diskurs) och Socialdemokraternas partiprogram gällande personer med funktionsnedsättning.
Genom att ha analyserat Liberalernas, Centerpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiets uttalanden i riksdagsdebatten kunde jag detektera en NPM-diskurs i beslutet av Arbetsförmedlingens omstrukturering. I debatten är Centerpartiet och Liberalernas nodalpunkt liberalisering och liberalism, ett begrepp som återkom vid ett flertal tillfällen i debatten och som gav andra ord i diskursen mening. NPMs idéer kommer från den liberala ideologin där den fria marknaden är idealet, att liberalism är en nodalpunkt i diskursen kan därför tydligt kopplas till NPM. I debatten skapade alla partierna ekvivalenskedjor som kan detekteras till NPM. Ekvivalenskedjorna innehöll bland annat ord som fristående förmedlare, resultatbaserat och effektivitet. Särskilt intressant var att även Socialdemokraterna skapade ekvivalenskedjor med dessa ord som tydligt går att koppla till en NPM-diskurs. Detta bekräftar det som nämndes inledningsvis att den Socialdemokratiska diskursen har förändrats och influerats av NPM.
När det fastställts att det går att detektera NPM till Arbetsförmedlingens omstrukturering, var det relevant att undersöka beslutet att inte inkludera personer med funktionsnedsättning i omstruktureringen och om beslutet härstammar från en diskursiv kamp mellan en traditionell socialdemokratisk diskurs och NPM. För att analysera detta har Centerpartiet och Socialdemokraternas partiprogram för personer med funktionsnedsättning analyserats samt partiernas yttranden i riksdagsdebatterna.
Centerpartiet menar på att problematiken att personer med funktionsnedsättning har en lägre sysselsättningsgrad är att arbetsgivaravgifterna är för höga. Centerpartiet vill att även personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i beslutet att konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen. Centerpartiet menar på att om Arbetsförmedlingen konkurrensutsätts så kommer privata aktörer som är specialiserade på personer med funktionsnedsättning kunna förmedla arbeten. Centerpartiet yttrar sig också i riksdagsdebatten och förklarar att de fick igenom mycket av sin politik genom Januariavtalet, men inte allt och förklarar att de reserverar sig kring beslutet att inte inkludera personer med funktionsnedsättning i omstruktureringen. Socialdemokraterna menar på motsatsen, i riksdagsdebatten menar de på att Arbetsförmedlingen besitter den kompetens som personer med funktionsnedsättning behöver för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Socialdemokraterna skriver istället i deras partiprogram att de vill se en samordnad kraft så att personer med funktionsnedsättning ska få sysselsättning. Socialdemokraterna argumenterar alltså för beslutet att personer med funktionsnedsättning inte ska inkluderas i Arbetsförmedlingens omstrukturering. Beslutet att omstrukturera Arbetsförmedlingen visar på att NPM i princip har blivit den hegemoniska diskursen, men beslutet att inte inkludera personer med funktionsnedsättning i omstruktureringen visar på att det fortfarande finns en diskursiv kamp mellan en traditionell socialdemokratisk diskurs och NPM.
Uppsatsens redovisning av tidigare forskning visar på hur NPM och neoliberalism påverkade personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Det finns dock endast forskning i en internationell kontext och saknas exempel på Sverige. Beslutet kring omstruktureringen av Arbetsförmedlingen och att inte inkludera personer med funktionsnedsättning är taget men inte genomfört. Jag har därför inte haft möjligheten att undersöka vilka sociala konsekvenser beslutet har fått. Det jag istället har undersökt är vilka sociala konsekvenser diskursen kring beslutet fått.
Kring beslutet att inte inkludera personer med funktionsnedsättning så skapas subjektpositioneringar. Socialdemokraterna skapar en ekvivalenskedja med ord som anpassning, stöd och svårt att använda digitala tjänster. Den ekvivalenskedja som Socialdemokraterna skapar resulterar i en subjektpositionering för personer med funktionsnedsättning som menar på att de är svagare, mindre konkurrenskraftiga och inte lika kapabla att hitta sysselsättning som resterande delen av befolkningen. Subjektspositioneringen skapar en bild av att personer med funktionsnedsättning är en utsatt grupp som samhället behöver ta hand om. De sociala konsekvenserna som subjektspositioneringen får är att det upprätthåller en skillnad mellan personer med funktionsnedsättning och resten av befolkningen. Centerpartiet skapar inte en lika tydlig subjektpositionering för personer med funktionsnedsättning i deras problemformulering. Samtidigt så förbiser Centerpartiet också att det skulle finnas strukturella skillnader mellan personer med funktionsnedsättning och resterande delen av befolkningen.
Det är det relevant att diskutera vilken typ av samhälle som skapas med en NPM-diskurs. Centerpartiet menar på att Sverige idag äntligen gör som de länder som lyckats med sin arbetsmarknadspolitik och ger exemplen Australien och Storbritannien. Samtidigt visar tidigare forskning på i både Australien och Storbritannien att neoliberal påverkan på Arbetsförmedlingen och nedskärningar av budgeten påverkar personer med funktionsnedsättning negativt. Det är därför relevant att ifrågasätta vilka som inkluderas i ett lyckat exempel och vilka diskursen stänger ute. Om Socialdemokraterna beslutade att inte inkludera personer med funktionsnedsättning i beslutet att omstrukturera Arbetsförmedlingen, i tron om att de inte skulle gynnas av en NPM-påverkad förändring är det viktigt att ifrågasätta vilka som inte inkluderas i ett samhälle påverkat av NPM.
Beslutet att omstrukturera Arbetsförmedlingen och inte inkludera personer med funktionsnedsättning i omstruktureringen har visat på att NPM i princip har vunnit hegemoni inom diskursen av svensk politik, men att det fortfarande finns en diskursiv kamp mellan NPM-diskursen och en traditionell Socialdemokratisk diskurs. Den diskursiva kampen återfinns i beslutet att inte inkludera personer med funktionsnedsättning i omstruktureringen av Arbetsförmedlingen. Med uppsatsen hoppas jag att fortsatt forskning kan bygga vidare på vilka sociala konsekvenser den diskursiva konflikten får. Min studie har inte ämnat för att undersöka hur personer med funktionsnedsättning uppfattar omstruktureringen, men det är ett
förslag till en framtida studie som skulle kunna göras exempelvis genom intervjuer. Vidare forskning bör också fortsätta fylla den kunskapslucka som finns kring NPMs påverkan på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning i en svensk kontext.
Referenser
LitteraturAgevall, Lena. 2005. Välfärdens organisering och demokratin – en analys av New Public
Management. Växjö: Växjö University Press.
Ahrne G, Svensson P. 2015. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. Ahrne G, Svensson
P (Red.) Handbok i kvalitativa metoder. Upplaga 2:4. Stockholm: Liber, 8-15.
Almqvist, Roland. 2006. New public management – om konkurrensutsättning, kontrakt och
kontroll. Stockholm: Liber.
Bacchi, C. 2012. Introducing the ‘what's the problem represented to be?’ approach. Bletsas
A, Beasley C (Red.). Engaging with Carol Bacchi: Strategic Interventions and Exchanges. Adelaide: University of Adelaide Press, 21–24.
Bergström G, Boréus K. 2018. Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Boréus K,
Bergström G (Red.). Textens mening och makt. Upplaga 4:1. Lund: Studentlitteratur, 17-45.
Bergström G, Ekström L. 2018. Tre diskursanalytiska inriktningar. Boréus K, Bergström G
(Red.) Textens mening och makt. Upplaga 4:1. Lund: Strudentlitteratur, 253-301
Bryman, Alan. 2012. Social Research Methods. Upplaga 4. Oxford: Oxford University press. Foucault, Michel. 1982. ”The Subject and Power”. Critical Inquiry. 8(4) , 777-794.
Harris S, Owen R. 2012. ’No Rights without Responsibilities’: Disability Rights and
Neoliberal Reform under New Labour. Disabiliy Studies Quarterly, 32(1),
Hinnfors, J. 2015. "Socialdemokraterna: Från klar vaghet till vag klarhet" Statsvetenskaplig
Tidskrift. 117(2), 137–152.
Hästbacka E, Nygård M. 2019. Creating capabilities for sociental participation in times of
welfare state change? Experiences of people with disabilities in Finland. Alter - European Journal of Disability Research 13(1), 15-28.
Höjer S, Forkby T. 2011. ”Care for Sale: The Influence of New Public Management in Child
Protection in Sweden”. British Journal of Social Work, 41, 93-110.
Karlsson, T. 2017. New Public Management – Ett nyliberalt 90-talsfenomen? Lund:
Studentlitteratur.
Johansson, L. 1989. Arbetsmarknadspolitiken. Furåker Bengt (red). Välfärdsstat och
lönearbete. Lund: Studentlitteratur, 163-197.
Laclau E, Mouffe C. 1985. 2001 översatt. Hegemonin och den socialistiska strategin. 2 uppl.
Finland: Glänta/Vertigo.
Lundberg, U. and Åmark, K. 2001. Social Rights and Social Security: The Swedish
Welfare State, 1900-2000. Scandinavian Journal of History. 26(3), 157–176.
Morgan S, Pullon S, Macdonald L, McKinlay E, Gray B. 2017. ”Case Study Observational
Research: A Framework for Conducting Case Study Research Where Observation Data Are the Fokus”. Qualitative Health Research, 27(7), 1060-1068.
Petersen, O.H., Hjelmar, U. and Vrangbæk, K. 2018. Is Contracting out of Public Services
still the Great Panacea? A Systematic Review of Studies on Economic and Quality Effects from 2000 to 2014. Social Policy & Administration. 52(1), 130–157.
Petersson, O. 2019. Svensk politik. Upplaga 9. Stockholm: Dialogos Förlag
Wennerhag, M. 2010. Den sociala demokratin efter nyliberalismen. FRONESIS, 8–21.
Wenman M. 2018. Poststructuralism. Lowndes V, Marsh D och Stoker, G (red). Theory and
Methods in Political Science. 4. Uppl. London: Palgrave och Macmillan education, 125-141.
Winther Jørgensen M, Philips L. 2000. Diskursanalys som teori och metod. Lund:
Studentlitteratur.
Yeh H, Lin W. 2018. Disability employment services under new public management: A
Offentligt tryck
Protokoll 2018/19:68. 2019. Onsdagen den 27 mars. Protokoll 2018/19:85. 2019. Fredagen den 3 maj.
Webbkällor
Arbetsförmedlingen. [u.å.]. För dig med funktionsnedsättning.
https://arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/stod-och-ersattning/funktionsnedsattning
(Hämtad 2019-04-20).
Hallengren L. 2018. Funktionsnedsättning. Socialdemokraterna.
https://www.socialdemokraterna.se/var-politik/a-till-o/funktionsnedsattning/ (Hämtad
2019-05-01)
Jonsson A. [u.å.] Funktionsnedsättningar. Centerpartiet.
https://www.centerpartiet.se/var-politik/politik-a-o/jamstalldhet-och-diskriminering/funktionsnedsattningar (Hämtad
2019-05-01).
Olsson H. 2019. Stefan Löfven (S) godkänd av riksdagen som statsminister. Dagens Nyheter.
18 januari. https://www.dn.se/nyheter/politik/i-dag-vantas-stefan-lofven-s-bli-statsminister/
(hämtad 2019-04-24).
Olsson H. 2019. Rivstart krävs för att hinna med alla reformer. Dagens Nyheter. 26 januari.
https://www.dn.se/nyheter/politik/rivstart-kravs-for-hinna-med-alla-reformer/ (hämtad
2019-04-23).
Olsson H. 2019. Regeringsbeslut i dag: Arbetsförmedlingen görs om i grunden. Dagens
Nyheter. 9 maj.
https://www.dn.se/ekonomi/regeringsbeslut-i-dag-arbetsformedlingen-gors-om-i-grunden/ (hämtad 2019-05-18).
Socialdemokraterna. [u.å.].
Thurfjell K. 2019. ”Jag tar mig an ansvaret med ödmjukhet”. Svenska Dagbladet. 18 januari.
https://www.svd.se/riksdagen-rostar-om-lofven (Hämtad 2019-04-25).
Vernby Å. 2019. Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning
2018. Statistiska Centralbyrån.
https://www.scb.se/contentassets/14e6562ea76147f3a18e06419fd0466f/am0503_2018a01_br
_am78br1902.pdf (hämtad 2019-04-20).
Yttergren I. 2018. Beslut kan slå mot långtidsarbetslösa med nya budgeten. Dagens Nyheter.
19 december .https://www.dn.se/ekonomi/arbetsformedlingen-stoppar-beslut-till-langtidsarbetslosa-efter-ny-budget/ (Hämtad 2019-04-23)