Studiens resultat visar på att fysisk aktivitet, meningsfullhet, ungdomar och agenda 2030 är viktiga fokusområden att beakta i en folkhälsoplan enligt kommunanställda i
Skinnskatteberg. Områdena bör prioriteras utifrån Skinnskatteberg kommuns tillgångar och resurser. Vidare visar studiens resultat på att en folkhälsoplan bör innehålla förutsättningar för implementering genom att dens utformning bör vara tydlig och konkret samt innehålla komponenter som delaktighet, ambition och tydlig styrning.
REFERENSLISTA
Almquist, Y, B., Brolin Låftman, S., & Östberg, V. (2018). Skolan som sicoal arena och elevers psykiska ohälsa. I M. Rostila, & S. Toivanen (Red), Den orättvisa hälsan – Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd (s. 316-334). Stockholm: Liber Andersson, S, I. (2018). Hälsopsykologi (2., uppl.). Lund: Studentlitteratur
Andersson, I., & Ejlertsson, G. (2011). Folkhälsa – några begreppsdefinitioner. I I. Andersson., & G. Ejlertsson (Red), Folkhälsa som tvärvetenskap – möten mellan ämnen (s. 17-30). Lund: Studentlitteratur
Bontje, L.E., Fredriksson, C., Slinger, J.H., & Wang, Z. (2016). Coastal erosion and beach nourishment in Scania as issues in Swedish coastal policy. Vatten: tidskrift foer vattenvaard/journal of water management and research 72(2), 103-115. Doi: 0042- 2886
Bracht, N., Kingsbury, L. & Rissel, C. (1990). A Five- Stage Community Organization Model for Health Promotion I N. Bracht (Red.), Health Promotion at the Community Level. London: Sage Publications
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., uppl.). Malmö: Liber
Buse, K., Mays, N., & Walt, G. (2012). Making health policy (2., uppl.). Birkshire: Open university press
Farmer, A., C, Gillies., Maximova, K., & Willows, K, D. (2018). First Nations students’ perceptions of school nutrition policy implementation: A mixed methods study. Journal of the dietitians association of Australia, 75(5), 533-540. Doi: https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1111/1747-0080.12499
Folkhälsomyndigheten. (2017). Folkhälsomyndighetens återrapportering att redovisa konkreta resultat från myndighetens verksamhet som bidragit till genomförandet av Agenda 2030. (000832019). Stockholm: Socialdepartementet
Folkhälsomyndigheten. (2020a). Årsredovisning 2019. (19075). Östersund: Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten. (2020b). Folkhälsomynidghetens uppdrag. Hämtad 2020-04-28 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/vart-
uppdrag/
Godlee, F. (2011). What is health?. BMJ, 343(7817), 1-1. Doi: 10.1136/bmj.d4817
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 195-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Guldbrandsson, K., Bremberg, S., & Bäck, H. (2005). What makes things happen? An
adolescents in three Swedich municipalities. Social Science & Medicine 61(11), 2331- 2344. doi: 10.1016/j.socscimed.2005.07.023
Howlett, M. (2009). Governance modes, policy regimes and operational plans: A multi-level nested model of policy instrument choice and policy design. Policy Sciences, 42, 73- 89. Doi: https://doi.org/10.1007/s11077-009-9079-1
Hwong, R, A., Hughes, D, A., Kim, A, D., Stafford, D., O'Malley, A, J., Fowler, H, J., &
Christakis, A, N. (2015). Public health: real-world network targeting of interventions. The Lancet, 386(9989), 11–17. Doi: https://doi.org/10.1016/S0140-6736(15)60503-7 Jansson, E., Fosse, E., & Tillgren, P. (2011). National public health policy in a local context –
implentation in two Swedish municipalities. Health policy, 103(2-3), 219-227. Doi: 10.1016/j.healthpol.2011.08.013
Jansson, E., & Tillgren, P. (2010). Health promotion at local level: a case study of content, organization and development in four Swedish municipalities. BMC public health, 10(455). Doi: 10.1186/1471-2458-10-455
Kolada. (2019a). Befolkning. Hämtad 2020-03-20 från
https://www.kolada.se/verktyg/jamforaren/?_p=jamforelse&focus=16746&tab_id=7 4560
Kolada. (2019b). Öppna jämförelser grundskola – hemkommun. Hämtad 2020-03-20 från https://www.kolada.se/verktyg/jamforaren/?_p=jamforelse&focus=16746&tab_id=1 15125
Kolada. (2019c). Öppna jämförelser gymnasieskola – hemkommun. Hämtad 2020-03-20 från
https://www.kolada.se/verktyg/jamforaren/?_p=jamforelse&focus=16746&tab_id=9 7046
Kolada. (2019d). Äldreomsorg – övergripande. Hämtad 2020-03-20 från
https://www.kolada.se/verktyg/jamforaren/?_p=jamforelse&focus=16746&tab_id=7 4606
Kolada. (2019e). Arbetsgivarpolitik. Hämtad 2020-03-20 från
https://www.kolada.se/verktyg/jamforaren/?_p=jamforelse&focus=16746&tab_id=8 4661
Kommunallag (SFS 2019:835). Stockholm: Finansdepartementet
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3., uppl.). Lund: Studentlitteratur
König, C., & Segura, L. (2011). Do infrastructures impact on alcohol policy making?. Addiction, 106(1), 47-54. Doi: 10.1111/j.1360-0443.2010.03325.x
Oullier, O. (2013). Behavioural insights are vital to policy-making. Nature, 501(7468), 463- 463. Doi: 10.1038/501463a
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder (4:7., uppl.). Lund: Studentlitteratur
Petersson, O. (2014). Statsbyggnad - den offentliga maktens organisation (7., uppl.). Lund: Studentlitteratur
Proposition 2005/06:205. Folkhälsopolitik för jämlikhet i hälsa och hållbar tillväxt. Stockholm: Socialdepartementet
Proposition 2017/18:249. God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik. Stockholm: Socialdepartementet
Reaburn, J., Akerman, M., Chuengsatiansup, K., Mejlia, F. & Oladepo, O. (2006). Community capacity building and health promotion in a globolized world. Health Promotion International, 21(1), 84-90. Doi: 10.1093/heapro/dal055
Regeringen. (2018). Sveriges arbete med global hälsa – för genomförandet av Agenda 2030. Hämtad från:
https://www.regeringen.se/4a9c1c/contentassets/f6b8f47b293542e0a4585b866eef7 6dd/sveriges-arbete-med-global-halsa-for-genomforandet-av-Agenda-2030.pdf Rissel, C. (1994). Empowerment: the holy grail of health promotion?. Health Promotion
International, 9(1), 39-47. Doi: 10.1093/heapro/9.1.39
Sanderson, C., Haglund, B, J, A., Tillgren, P., Svanström, L., Ostenson, C, G., Holm, L, E., Ullen, H., & Smajkic, A. (1996). Effect and stage models in community intervention programmes; and the development of the Model for Management of Intervention Programme Preparation (MMIPP). Health Promotion International, 11(2), 143-156. Doi: 10.1093/heapro/11.2.143
Scriven, A. (2013). Hälsoarbete (3., uppl.). Lund: Studentlitteratur
Skinnskatteberg kommun. (2012). Hälsosamma Skinnskatteberg
,
Folkhälsoplan 2012– 2015 Skinnskattebergs kommun. Hämtad 2020-04-30 frånhttps://docplayer.se/17495967-Halsosamma-skinnskatteberg.html
SOU 1997:119. En tydligare roll för hälso- och sjukvården i folkhälsoarbetet. Delbetänkande i HSU 2000. Stockholm: Socialdepartementet
Statistiska centralbyrån. (2019). Kommuner i siffror. Hämtad: 2020-02-26 från https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-
siffror/#?region1=1904®ion2
Straub, C., Vinkenburg, J, C., Hofmans, J., & Van kleef, M. (2018). Effective HR implementation: the impact of supervisor support for policy use on employee perceptions and attitudes. The International Journal of Human Resource
Management, 29(22), 3115-3135. Doi: https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1080/09585192.2018.1457555
Sveriges Kommuner och Regioner. (2016). Kommungruppsindelning 2017 - omarbetning av Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning. Hämtad 2020-02-27 från
https://skr.se/tjanster/kommunerochregioner/faktakommunerochregioner/kommun gruppsindelning.2051.html
Sveriges Kommuner och Regioner. (2018). Styre i kommuner 2018. Hämtad 2020-02-27 från https://skr.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatstyren /styreikommunereftervalet2018.26791.html?fbclid=IwAR2qxGjirCPuj3ccIq5LIU6FR kiM8jx2K888GRbuG9VaBzAU74zoUt9Qhyg
Sveriges Kommuner och Regioner. (2019). Så styrs en kommun. Hämtad 2020-03-20 från https://skr.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/kommunal tsjalvstyresastyrskommunenochregionen/sastyrskommunen.735.html
Tillgren, P. (2011). Politik: folkhälsa som politikområde. I I. Andersson., & G. Ejlertsson (Red), Folkhälsa som tvärvetenskap – möten mellan ämnen (s. 181-207). Lund: Studentlitteratur
Toivanen, S., & Vinberg, S. (2018). Arbete och ojämlikhet i hälsa i vuxenlivet. I M. Rostila, & S. Toivanen (Red), Den orättvisa hälsan – Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd (s. 335-360). Stockholm: Liber
Uher, I., Cimboláková, I., Pivovarník, J., & Küchelová, Z. (2019). Physical Activity and Health. Sport i Turystyka, 15(3), 2657-4322. Doi: 10.16926/kf.2016.15.22 United nations. (u.å). Transforming our world: The 2030 agenda for substainable
development. Hämtad från
file:///C:/Users/HP/AppData/Local/Packages/Microsoft.MicrosoftEdge_8wekyb3d8 bbwe/TempState/Downloads/2030%20Agenda%20for%20Sustainable%20Develop ment-1%20(1).pdf
Verma, A., De Vocht, F., Everett, M., & Oliver, K. (2012). The human factor: Re-organisations in public health policy. Health Policy, 106(1), 97-103. Doi:
https://doi.org/10.1016/j.healthpol.2012.03.009
World Health Organization. (1948). Constitution of the World Health Organization. Genève: World Health Organization
World Health Organization. (1978). Alma Alta Declaration. Genéve: WHO
World Health Organization. (1986). The Ottawa charter for health promotion. Genéve: WHO
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/112636/9789241506908_eng.pdf ;jsessionid=F3A225CDAC4A54B4346E5760D6D137FA?sequence=1
World Health Organization. (2014b). The 8th Global Conference on Health Promotion.
Hämtad 2020-04-29 från
BILAGA A; MISSIVBREV
MISSIVBREV
Hej! Mitt namn är Anna Wallin och jag läser min sjätte termin av det Folkhälsovetenskapliga programmet på Mälardalens högskola i Västerås. Jag genomför nu mitt examensarbete med syftet att undersöka uppfattningarna bland kommunanställda i Skinnskatteberg gällande vad en kommande folkhälsoplan bör innehålla. Därav önskar jag ditt deltagande som arbetar som kommunanställd i Skinnskatteberg. Undersökningen innebär en intervju på ca 30-40
minuter, vilken kommer att spelas in på min mobiltelefon i syfte att jag sedan ska kunna arbeta med materialet. Den inspelade intervjun kommer att hanteras konfidentiellt och därmed föras över till en lösenordskyddad dator och sedan raderas från mobiltelefonen. Endast jag och min handledare kommer att ha tillgång till materialet. Studiens material och resultat kommer endast att användas till studiens syfte.
Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta intervjun samt ditt deltagande utan motivering. Vidare kan du även avbryta ditt deltagande efter genomförd intervju och materialet kommer därmed inte användas i studien. Vid ett godkänt
examensarbete kommer studien att publiceras i databasen Diva genom Mälardalens högskola.
Vid frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta mig eller min handledare. Tack! Med vänlig hälsning
Anna Wallin Kontaktuppgifter Mailadress: Telefonnummer: Handledare: Mailadress:
BILAGA B; INTERVJUGUIDE
INTERVJUGUIDE Presentera mig själv Berätta om studiens syfte
Syftet med studien är att undersöka kommunanställdas uppfattningar i Skinnskatteberg om en folkhälsoplan.
Det är frivilligt att delta och du kan när som helst avbryta. Intervjun kommer att spelas in på min telefon, sedan föras över till en lösenordsskyddad dator och därmed raderas från
telefonen. Jag kommer att namnge filen på ett sätt som gör att det inte går att koppla dig till intervjun.
Är det okej om vi startar inspelningen?
Början
• Berätta lite om dig själv. Vad har du för yrkesroll i kommunen?
• Hur länge har du varit anställd i Skinnskattebergs kommun? Vad gjorde du innan? • Vilka arbetsuppgifter ingår i ditt arbete?
Intervjufrågor
• Vilka uppfattningar har du kring vad en folkhälsoplan bör innehålla? • Varför tycker du att det är viktigt att en ny folkhälsoplan tas fram?
• Vad anser du skulle vara viktigt att prioritera i den kommande folkhälsoplanen? - Varför just de områdena?
• Vilka hinder anser du finns för att en ny folkhälsoplan ska kunna implementeras? - Finns det några hinder som skulle kunna försvåra framtagandet av folkhälsoplanen - Till exempel samarbeten, resurser, kompetens, intresse
- I vilken omfattning utgör det ett hinder?
• Vilka möjligheter finns för den nya folkhälsoplanen i samband med implementeringen?
- Finns det några möjligheter som skulle underlätta framtagandet av folkhälsoplanen - I vilken omfattning utgör det en möjlighet?
• Är det något mer du vill tillägga utöver det vi tagit upp innan vi avslutar? Då får jag tacka för din tid och medverkan.
Kan du utveckla det du nämnde om…? Hur upplever du…?
Kan du ge något exempel på det du nämnde om…? Av vilken anledning? I vilken omfattning