Slutsatser

Resultatet visar att sjuksköterskorna är bra på att bemöta äldre patienter med bipolär sjukdom och att förmedla hopp till äldre patienter med bipolär sjukdom. Däremot skulle omvårdnaden vinna på att bli mer personcentrerad så att inte det blir för stort fokus på patientens diagnos. Den psykiatriska omvårdnaden kan således tjäna på att broar byggs, där sjuksköterska och patient kan mötas och samtala utifrån patientens livsvärld. Dock framkom det att tidsbrist, fokus på den somatiska problematiken och en kollegial osäkerhet gör att detta inte alltid sker. Vidare framkom en vilja om att arbeta mer vårdvetenskapligt, men att kunskap kring detta saknades. Därför kan kunskapen behöva höjas hos sjuksköterskorna kring hur man arbetar mer personcentrerat för att det skall bli en del av vårdkulturen.

REFERENSLISTA

Buchanan-Barker, P., & Barker, P. (2005). The tidal modell. A guide for mental health professionals. New York: Routledge

Cummings, S. (2008). Treating older persons with severe mental illness in the community: Impact of an interdisciplinary geriatric mental health team. Journal of

Gerontological Social Work, 52(1), 17–31.

doi:https://doi.org/10.1080/01634370802561919

Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa & vårdande. Sockholm: Natur & Kultur Damianakis, T., & Woodford, M. R. (2012). Qualitative research with small connected

communities: Generating new knowledge while upholding research

ethics. Qualitative Health Research, 22(5), 708-718. doi:10.1177/1049732311431444 Danielsson, E. (2017). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.), Vårdvetenskaplig teori och

metod: Från idé till examination inom omvårdnad (ss.143–154). Lund: Studentlitteratur.

Dautzenberg, G., Lans, L., Meesters, P., Kupka, R., Beekman, A., Stek, M., & Dols, A. (2015). The care needs of older patients with bipolar disorder. Aging & Mental Health, 20(9), 899–907. doi:http://dx.doi.org/10.1080/13607863.2015.1047321

Folkhälsomyndigheten. (2019). Folkhälsans utveckling, årsrapport 2019. Hämtad från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/d162673edec94e5f8d1da1f78e5 4dac4/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2019.pdf

García-Lópes, A., Ezquiaga, E., De Dios, C., & Luis Agud, J. (2016). Depressive symtoms in early- and late-onset older bipolar patients compared with younger ones.

International Journal of Geriatric Psychiatry, 32; 201–207. doi:http://10.1002/gps.4465

Goossens, PJ. Van Achterberg, T. & Knoppert- van der Klein, EAM. (2007). Nursing processes used in the treatment of patients with bipolar disorder.

(2007). International Journal of Mental Health Nursing., 16(3), 168–177. doi:doi/full/10.1111/j.1447-0349.2007.00464.x

Graneheim, U.H., Lindgren, B-M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today., 56, 29–34. doi:https://doi.org/10.1016/j.nedt.2017.06.002

Graneheim. U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and meausures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24, 105–112. doi:https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hassall, S., & Gill, T. (2008). Providing care to the elderly with depression: the views of aged care staff. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing., 15(1), 17–23.

doi:https://doi.org/10.1111/j.1365-2850.2007.01200.x

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.),

Vårdvetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (ss.129–139). Lund: Studentlitteratur.

Inder, M., Crowe, M., Moor, S., Carter, J., Luty, S., & Joyce, P. (2011). “It wouldn”t be me if I didn’t have bipolar disorder’: managing the shift in self-identity with bipolar

disorder. Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness., 3(4), 427–435. doi:https://doi.org/10.1111/j.1752-9824.2011.01117.x

Kallio, H., Pietilä, A. M., Johnson, M., & Kangasniemi, M. (2016). Systematic methodological review: developing a framework for a qualitative semi-structured interview

guide. Journal of Advanced Nursing, 72(12), 2954-2965. doi:10.1111/jan.13031 Larsson, M., & Rundgren, Å. (2010). Geriatriska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Martinsson, G., Fagerberg, I., Lindholm, C., & Wiklund-Gustin, L. (2012). Struggling for

existence—Life situation experiences of older persons with mental

disorders. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well- Being., 7(1), 1–9. doi:https://doi.org/10.3402/qhw.v7i0.18422

Martinsson, G., Wiklund-Gustin, L., Fagerberg, I., & Lindholm, C. (2011a). Mental disorders affect older persons in Sweden - a register-based study. International Journal of Geriatric Psychiatry., 26(3), 277–283. doi:https://doi.org/10.1002/gps.2525

Martinsson, G., Wiklund-Gustin, L., Lindholm, C., & Fagerberg, I. (2011b). Being

altruistically egoistic—Nursing aides’ experiences of caring for older persons with mental disorders. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well- Being., 6(4), 1–12. doi:https://doi.org/10.3402/qhw.v6i4.7530

Maskill, V., Crowe, M., Luty, S., & Joyce, P. (2010). Two sides of the same coin: caring for a person with bipolar disorder. Journal of Psychiatric and Mental Health

Nursing., 17(6), 535–542. doi:https://doi.org/10.1111/j.1365-2850.2010.01555.x

Mårtensson, B. & Åsberg, M. (2016). Förstämningssyndrom. I Herlofson, J., Ekselius, L., Lundin, A., Mårtensson, B. & Åsberg, M. (red.). Psykiatri. Lund: Studentlitteratur. O'Rourke, N., Hejsel, M., Canham, S., Sixsmith, A., Yaghoubi- Shahir, H., & King, D. (2018).

Psychomatric validiation of the geriatic suicide ideation scale (GSIS) among older adoults with bipolar disorder. Aging and Menthal Health, 22(6), 794–801. doi:http://10.1080/13607863.2017.1317333

Pennarts, H., Schouws, S., & Bongers, I. (2014). Cognitive function in relation to self-care in elderly with bipolar disorder. The Journal of Aging and Mental Health, 37; 419–428. doi:http://10.1080/07317115.2014.907589

Socialstyrelsen. (2013). Det är inte alltid som man tror, vägledning till att uppmärksamma äldre med psykisk ohälsa inom primärvården. Hämtad från:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/vagledning-primarvard.pdf

Socialstyrelsen. (2018). Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre: Uppföljning av vård och omsorg vid psykisk ohälsa hos äldre. Öppna jämförelser. Hämtad

från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/oppna-jamforelser/2018-9-12.pdf

Stegink, E., van der Voort, T., van der Hooft, T., Kupka, R., Goossens, P., Beekman, A., & van Meijel, B. (2015). The working alliance between patients with bipolar disorder and the nurse: helpful and obstructive elements during a depressive episode from the

patients’ perspective. Archives of Psychiatric Nursing., 29(5), 290–296. doi:https://doi.org/10.1016/j.apnu.2015.05.005

Svensk sjuksköterskeförening. (2014b). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård. Hämtad från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/kompetensbeskrivning.sjukskoterska.psykiatri.2014.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2014a). Om omvårdnad och god vård. Hämtad från:

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om- publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf

Taylor, G. S. (2006). Dorothea E. Orem, self-care deficit theory of nursing. I Marriner Tomey, A. & Alligood, M. R. (red). Nursing theorists and their work. St. Louis, Mo.:

Mosby/Elsevier.

Van Liempt, S., Dols, A., Schouws, S., Stek, M., & Meesters, P. (2016). Comparison of social functioning in community-living older individuals with schizophrenia and bipolar disorder: a catchment area-based study. International Journal of Geriatic

Psychiatry, 32; 532–538. doi:http://10.1002/gps.4490

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: vetenskapsrådet. Hämtad från:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Waterworth, S., Arroll, B., Raphael, D., Parsons, J., & Gott, M. (2015). A qualitative study of nurses’ clinical experience in recognising low mood and depression in older patients

with multiple long-term conditions. Journal of Clinical Nursing., 24(17-18), 2562– 2570. doi:http://doi.org/10.1111/jocn.12863

Wells, J., Kennedy, C., Bain, H., & Lee, S. (2020). The experiences of older adults with a diagnosed functional mental illness, their carers and healthcare professionals in relation to mental health service delivery: An integrative review. Journal of Clinical Nursing., 29(1/2), 31–52. doi:http://doi.org/10.1111/jocn.15067

BILAGOR

Eventuell risk/nytta för verksamheten

En förhoppning är att studien kommer bidra till större patientsäkerhet och nöjdare patienter, samt bidra till att de sjuksköterskor som arbetar med den här patientgruppen kommer få en bättre arbetsmiljö då målet med

omvårdnaden kommer bli tydligare. Negativa konsekvenser kan bestå i att de sjuksköterskor som blir intervjuade i studien skulle kunna uppleva obehag kring att deras kunskap kring patientgruppen hamnar i fokus. Intervjuerna kommer även att ta av sjuksköterskornas arbetstid.

Nytta i ett vidare perspektiv

I dagsläget finns det ingen vårdvetenskaplig forskning som belyser sjuksköterskors erfarenhet av omvårdnad för äldre patienter med bipolär sjukdom. Den här studien förmodas leda till hypoteser rörande behov av vidare forskning, men även kunna stödja sjuksköterskor som arbetar med äldre patienter med bipolär sjukdom idag. Nöjdare patienter och

sjuksköterskor kan även påverka den samhälleliga nyttan då det blir mindre personalomsättning bland sjuksköterskor och färre återinläggningar av patienter. Nyttan med föreliggande uppsats överväger således riskerna.

Information om studiens resultat

Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola och eventuellt också en artikel. Ni kommer också, om ni så önskar, att få ta del av det färdiga resultatet.

Ytterligare upplysningar och svar på eventuella frågor kan lämnas av mig eller min handledare, Oona Lasselius, se nedan.

Med vänliga hälsningar Jenny Målqvist

Namn: Jenny Målqvist, leg. Sjuksköterska. Tel: 0721577119

E-post: jmt19001@mdh.stuclent[ n dh

Handledares namn: Oona Lassenius, universitetslektor. Tel: 021-107346

BILAGA 2. MISSIVBREV TILL DELTAGARE

Tillfrågan om deltagande i studie: ”Att belysa sjuksköterskors erfarenhet kring

omvårdnad av äldre patienter med bipolär sjukdom.”

Jag heter Jenny Målqvist och är student i specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en

magisteruppsats. Syftet med min studie är att belysa sjuksköterskors erfarenheter kring omvårdnaden av äldre patienter med bipolär sjukdom.

Min fråga till dig är om du vill delta i denna studie.

Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev. Du kan när som helst avbryta din medverkan i studien utan att du behöver ange någon orsak. Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras inlåst så att ingen utomstående kan ta del av insamlade uppgifter. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas till enskilda personer.

Att delta i projektet skulle för din del innebära att du deltar i en enskild intervju med mig, någon gång under vecka 5 och som kommer vara ca 30–45 minuter under din arbetstid. Intervjuerna kommer sedan att transkriberas och analyseras för att upptäcka mönster i intervjuerna.

Om du önskar medverka i föreliggande studie mejlar du mig, anger namn och telefonnummer så återkommer jag per telefon för att ge ytterligare information. Du har då även chans att ställa eventuella frågor.

Nedanstående blankett för samtycke kommer jag ta med mig när vi ses för att du skall få chans att ställa eventuella frågor innan du skriver under ditt samtycke för medverkan i studien.

Ytterligare upplysningar kan lämnas av mig eller min handledare, Oona Lassenius, se nedan. Med vänliga hälsningar

Jenny Målqvist

Handledare: Oona Lassenius, universitetslektor Tel: 021-107346

E-post: oona.lassenius@mdh.se

Namn: Jenny Målqvist, leg. Sjuksköterska Tel: 021-107346

BILAGA 3. INFORMATION OM SAMTYCKE

Samtycke till att deltaga i projektet, ” Sjuksköterskors erfarenhet av att

vårda äldre patienter med bipolär sjukdom”

Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om projektet och på detta samtyckesformulär.

Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande i studien.

JA, jag vill delta i projektet ” Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda äldre

patienter med bipolär sjukdom”

 ”, och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnas behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida.

_______________________________ Datum

____________________________ _______________________________

BILAGA 4. INTERVJUGUIDE

Öppningsfrågor

Ålder, Arbetsplats, Antal år som sjuksköterska inom psykiatri, Utbildning och bakgrund Introduktionsfrågor

Vad har du för arbetsuppgifter och roll på din avdelning?

Vad har du för erfarenhet av att vårda äldre människor med bipolär sjukdom? Hur tänker du när möter de här patienterna, hur påverkar mötet dig?

Hur upplever du det är att vårda dessa utifrån om de är i ett maniskt eller depressivt skov? Hur påverkar det dig?

Övergångsfrågor

Hur ser kunskapen kring den här patientgruppen ut generellt på din avdelning?

Hur ser stöd och utbildning kring den här patientgruppen på framförallt hur omvårdnaden kring dem ser/ bör se ut?

Vad känner du att du skulle behöva mer kunskap om? Hur vet du vart du ska hitta kunskap?

Nyckelfrågor

Hur upplever du bemötandet beroende på om patienten är äldre eller yngre? Hur påverkas vården då patienten har samsjukdomar?

Vad har du för tankar kring hur god omvårdnad för den här patientgruppen skulle kunna se ut?

Hur kan patienten stöttas till egenvård som tex rutiner, återerövra sitt lidande, relaterat till diagnos?

Vad ser du för svårigheter med att vårda den här patientgruppen, om du ser några? Vad ser du för fördelar?

Hur är närstående involverade i patienternas vård?

Hur tänker du på det existentiella när de kommer till äldre patienter med biplär sjukdom? Avslutande frågor Vill du tillägga något?

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00