Som min studie visar har geografiämnets identitet varit en inomvetenskaplig fråga under ämnets hela historia. Geografi är idag ett tvärvetenskapligt ämne som spänner över två vetenskapliga discipliner, naturvetenskapen och samhällsvetenskapen. Detta har i sin tur lett till att geografiämnet inom akademin delas in i naturgeografi och kulturgeografi (Wennberg 1996, 7 och Molin 2006, 19). Skolämnet geografi studeras dock fortfarande som ett sammanhållet, tvärvetenskapligt ämne som söker svara på hur människan, samhällets utveckling och naturmiljöer förhåller sig till och samverkar med varandra. Samband och ömsesidig påverkan mellan samhällens utveckling, naturmiljöer och människans aktivitet är enligt kursplanen för geografi centralt fokus (Skolverket 2019 och Fridfeldt & Molin 2010, 113).
Syftet med studien är att undersöka hur skolämnet geografi framställs i läroböcker. Jag undersöker hur det tvärvetenskapliga, sammanhållna ämnet geografi, som belyser sambanden och den ömsesidiga påverkan mellan samhällens utveckling, naturmiljöer och människans aktivitet, exemplifieras, samt vilka utmaningar lärare ställs inför beroende av läroböckernas gestaltning. Utifrån detta syfte har jag utgått ifrån följande frågor:
• Vilket utrymme ges i läroböcker för respektive kulturgeografi, naturgeografi och det sammanhållna, tvärvetenskapliga ämnet geografi?
• Hur framställs skolämnet geografi i läroböcker för gymnasiet publicerade mellan 1994 och 2011?
Likväl det kvantitativa som det kvalitativa resultatet och analysen visar att skolämnet geografi i huvudsak presenteras uppdelat efter kategorierna innehållande epistemiska gemenskaperna typiska för kulturgeografi respektive naturgeografi. Sammantaget identifieras relativt få exempel, närmare bestämt enbart cirka 35 procent av samtliga analyserade sidor, där samverkan mellan människa och natur är tydligt.
Då lärarens uppdrag, enligt kurs- och läroplanen (2019), lämnar utrymme för tolkning ställer detta höga krav på lärarens ämnesteoretiska och didaktiska kunskaper. Då inga detaljerade anvisningar om stoff finns angivna i styrdokumenten är det lärarens uppgift att välja ämnesinnehåll och på vilket sätt innehållet omsätts i undervisning, något som inom läroplansteori benämns som den tolkade
läroplanen (Linde 2012, 8-9), eller som Molin (2006, 78) kallar det; frirummet.
Eftersom tidigare forskning (Wennberg 1990, 160-165; Holmén & Anderberg 1993, 100-101; Molin 2006, 160-169 och Ammert 2011, 26 mfl) visar att läroboken ofta är lika med kursen kan slutsatsen dras att skolämnet geografi presenteras i enlighet med lärobokens gestaltning, det vill säga i huvudsak uppdelat efter kuturgeografiska gemenskaper och naturgeografiska diton, och att sambanden mellan dessa två därmed inte är självklara eller tydliga för eleverna. Detta leder naturligtvis till utmaningar
för läraren som följaktligen själv måste identifiera och exemplifiera sambanden mellan de två disciplinerna. Sannolikheten för att geografiämnet presenteras som flera ämnen i ämnet, uppdelat enligt epistemiska gemenskaper typiska för respektive disciplin, är därmed relativt stor.
Även om vi till fullo inte vet vad lärarna faktiskt gör med geografiämnet är det tydligt att det finns en stark tradition bland läroboksförfattarna att dela in ämnet enligt de två vetenskapliga disciplinerna, vilket ju inte är vidare pedagogiskt. Trots att samtliga läroböcker inleds med ett kapitel om geografiämnets tvärvetenskapliga karaktär under rubriken ”Vad är geografi?” så presenteras ämnet likväl i huvudsak som två ämnen, där människans aktivitet sällan kopplas ihop med de naturmiljöer den lever i, använder sig av och påverkar. Att inte ta tillvara på exempelvis studiet och konsekvenserna av plattektonik som en orsak till och påverkan på människans förutsättningar för överlevnad, och samhällets sårbarhet är olyckligt. Uppfattningen om att stoff om naturprocesser som plattektonik, klimat och vegetationszoner endast ”indirekt” bidrar ”till vår strävan att förstå människan i samhället” (Holmén et al. 1994, 16) komplicerar förståelsen för det sammanhållna geografiämnet, vilket, tillsammans med rubriker som ”Befolkningsgeografi”, ”Klimatologi”, ”Historisk geologi” och ”Staden” utmanar lärarens gestaltning av ett sammanhållet ämne. Klart är att lärarens ämnesteoretiska kunskaper, tidigare erfarenheter, intressen och didaktiska förmåga blir avgörande för hur väl det sammanhållna skolämnet geografi gestaltas, och därmed hur geografiämnet, vars syfte är att belysa hur människan, samhällets utveckling och naturmiljöer förhåller sig till och samverkar med varandra, uppfattas och förstås av eleverna. I min studie studerar jag kapitel per kapitel. Möjligt är att eleven, trots textinnehåll i kapitel som tydligt kultur- eller naturgeografiska, får en helhetsbild av geografiämnet i slutet av kursen som tvärvetenskaplig och sammanhållande? Vad eleverna faktiskt förstår av geografi förtäljer inte min studie.
Läroboken som bas och utgångspunkt är ett fundamentalt hjälpmedel både för elever och lärare. Almgren (2011, 348) påminner oss om att läroböcker är Sveriges mest lästa böcker och att dessa därför bör granskas och diskuteras offentligt. Molin (2006, 197-198) menar också att läroböcker inte enbart utgör en viktig källa till kunskap för eleverna, utan också en norm för vad som är värt att veta inom geografiämnet, alltså vad som anses viktigt. Därmed, poängterar hon, är det, ur ett demokratiskt perspektiv, av stor demokratisk vikt att kritiskt granska och problematisera läroböckernas innehåll. Kanske är det just det lärarna gör? Använder sig av läroböcker för att problematisera innehållet och geografiämnet som helhet? Eftersom min studie avgränsar sig till vad som står i läroböckerna, och inte vad lärarna faktiskt gör av läroboksmaterialet, förlitar jag mig på tidigare forskning. Detta är någonting som vore intressant att studera i en framtida analys? Vad gör lärarna med läroboksmaterialet? Hur får läraren eleverna att se sambanden, att förstå bryggan mellan de två disciplinerna?
Trots tydliga framskrivningar i Lgr11 om geografiämnet som ett syntesämne ser jag i de analyserade läroböckerna skrivna därefter inte fler exempel på det sammanhållna geografiämnet i jämförelse med
de analyserade böckerna anpassade till Lpo94. Detta bekräftas av tidigare forskning som visar att läromedelsförfattare och verksamma lärare bär starka traditioner vidare och att undervisningens innehåll därmed inte nödvändigtvis förändras och följer de omskrivningar i kursplaner som formuleras i syfte att reformera skolans innehåll.
Under arbetet med studien har jag förstått att geografiläromedel är relativt svåra att hitta. Alternativen är dessutom väldigt få. Detta anser jag därmed vara ett utvecklingsområde; att sammanställa geografiläromedel med en tydlig tvärvetenskaplig karaktär där det sammanhållna geografiämnet som belyser sambanden och den ömsesidiga påverkan mellan samhällens utveckling, naturmiljöer och människans aktivitet exemplifieras. Med de utmaningar mänskligheten står inför idag, däribland klimatförändringar och allvarliga intressekonflikter, är kunskapen om dessa samband, som geografiämnet så tydligt kan belysa, fundamental. Geografiämnet borde vara en självklar del på många av de högskoleförberedande gymnasieprogrammen. Det är det inte idag. Och en anledning till det kan vara att många faktiskt inte vet vad geografiämnet är för något. Vad är geografi? är det många elever och lärare som undrar. Om läroboksförfattare söker skriva fram det sammanhållna geografiämnet där samband och växelverkan mellan samhällens utveckling, naturmiljöer och människans aktivitet är tydliga och där fokus ges åt jordens fysiska egenskaper i relation till dess betydelse för människorna, respektive hur människan påverkar naturen i olika miljöer, tror jag att geografiämnet skulle kunna bli en mycket viktig del i förståelsen för de omvälvande processer mänskligheten står inför.
7. Referenslista
Almgren, Hans. 2011. I huvudet på en läromedelsförfattare. I Ammert, Niklas (red.). Att spegla
världen - läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Ammert, Niklas. 2011. Om läroböcker och studiet av dem. I Ammert, Niklas (red.). Att spegla världen
- läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Christopherson, Robert. 2012. Geosystems - an introduction to physical geography. New Jersey: Pearson Education Inc.
Daniels, Peter; Bradshaw, Michael; Shaw, Denis; Sidaway, James. 2012. An introduction to human
geography. Essex: Pearson Education Limited.
Fridfeldt, Anders & Molin, Lena. 2010. Modern geografi i skola och gymnasium. Nya styrdokument för grundskolan (Skola 2011) och gymnasieskolan (Gy 2011). I Geografiska Notiser. Vol. 3, 109-123.
Holmén, Hans & Anderberg, Stefan. 1993. Geografiämnet i gymnasiet. Kunskapssyn,
ämnesuppfattning, arbetsformer. Didaktikseminariet: Pedagogiskt utvecklingsarbete vid Lunds
universitet nr 93:191.
Holmén, Hans; Rehn, Jöran; Solerod, Hans; Overjordet, Arne Helge. 1994. Geografi för gymnasiet. Stockholm: Bokförlaget Natur & Kultur.
Dessen, Göran & Jankell, Lotta. 2010. Geografiämnet idag och I framtiden: Gy2011 ur ett lärarperspektiv. I Geografiska Notiser Vol 3, 139-144.
Linde, Göran. 2012. Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur AB.
Molin, Lena (2006). Rum, frirum och moral. En studie av skolgeografins innehållsval. Diss., Uppsala Universitet.
Persson, Torsten; Porsne, Tord; Andersson, Bo; Andersson, Göran. 2000. Geo-guiden. Geografi för
gymnasieskolan. Malmö: Gleerups Förlag.
Sandelin, Marko & Andersson, Karl. 2011. Vår planet. Geografi 1 & 2. Stocholm: Liber AB.
Skolverket. 2015. Skolreformer i praktiken Hur reformerna landade i grundskolans vardag 2011–
Skolverket. 2019. Så använder du läroplanen, examensmålen och ämnesplanerna. https:// www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/sa-anvander-du-laroplanen-examensmalen-och-amnesplanerna. (Hämtad 2019-06-27).
Young, Michael. 2013. Overcoming the crisis in curriculum theory: a knowledge-based approach. I
Curriculum Studies. Vol. 45, No. 2, 101–118.
Wennberg, Gösta (1990). Geografi och skolgeografi. Ett ämnes förändringar. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Widén, Pär. 2015. Kvalitativ textanalys. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.). Handbok i
kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Östman, Peter. 2011. Geografi - Människan. Resurserna. Miljön. Hållbar utveckling. Stockholm: Liber AB.
Östman, Peter; Barrefors, Olof; Luksepp, Kalju; Molin, Lena; Öberg, Sture. 1994. Geografi -