Denna studies syfte har varit att undersöka om elever från socioekonomiskt svaga respektive socioekonomiskt starka bakgrunder själva upplever att undervisningen i samhällskunskap ger dem förutsättningar för aktivt deltagande i samhällslivet. De förutsättningar för deltagande som undersöktes var faktakunskaper, tolkningsförmåga, muntlig uttrycksförmåga, skriftlig uttrycksförmåga och politiskt självförtroende. För att skärpa undersökningens fokus kompletterades syftet med två forskningsfrågor:
1. Hur uppfattar elever från socioekonomiskt svaga respektive socioekonomiskt starka grupper sina förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet?
2. Kan eventuella skillnader mellan de socioekonomiskt svaga respektive socioekonomiskt starka elevernas uppfattningar kopplas till den undervisning de fått i samhällskunskap?
Med utgångspunkt i ovanstående syfte och frågor genomfördes en kvalitativ intervjustudie där sex gymnasielever med olika socioekonomisk bakgrund deltog. En viktig utgångspunkt för analysen har varit huruvida samhällskunskapen, i linje med styrdokumentens krav, utgjort en kompensatorisk kraft eller om den istället, i likhet med Bourdieus teorier, bidragit till att förstärka skillnaderna mellan elever från olika socioekonomisk bakgrund.
Gällande den första forskningsfrågan tyder studiens resultat på att eleverna med socioekonomiskt stark bakgrund uppfattar sina förutsättningar för deltagande som relativt goda. Eleverna med socioekonomiskt svag bakgrund tenderade ibland att uppfatta sina förmågor som snäppet sämre, men det fanns variationer inom gruppen och i vissa fall stämde inte elevernas uttalanden överens med det intryck som förmedlades via intervjuerna.
Elevernas uppfattning av det egna politiska självförtroendet utgjorde dessutom ett undantag från nyss nämnda generaliseringar – det tycktes med andra ord inte vara kopplat till
socioekonomisk bakgrund. Anmärkningsvärt nog hade eleverna från socioekonomiskt stark bakgrund, trots att de upplevde sig ha så pass goda förutsättningar, mindre faktiska
erfarenheter av aktivt deltagande i samhällslivet. Det är svårt att med utgångspunkt i undersökningens empiri säga vad som kan vara anledningen till detta.
Beträffande den andra forskningsfrågan gick det i vissa fall att spåra olikheterna mellan de olika elevernas upplevelser till deras undervisning i samhällskunskap. Särskilt rörde detta elevernas faktakunskaper, där eleverna i den socioekonomiskt svaga gruppen inte tycks
54 ha fått samma möjligheter att utveckla de mer praktiska kunskaper som de anser sig behöva. I relation till detta område, men även på några andra punkter, fanns tecken på att
samhällsundervisningen förstärkte skillnader mellan elevgrupperna. Samtidigt fanns det också exempel på när samhällskunskapen tycktes verka kompensatoriskt. Sammantaget tycks
samhällsundervisningen ha varit ömsom en förstärkare av skillnader, ömsom en
kompensatorisk kraft. Eftersom flera elever hade svårt att minnas hur de upplevt olika delar av samhällsundervisningen grundas dock resultaten på detta område på ett fåtal exempel, och därmed är det svårt att säga i vilken utsträckning de faktiskt stämmer.
Då detta är en liten kvalitativ studie kan resultaten givetvis inte generaliseras. Däremot kan de användas som inspiration till vidare undersökningar. I den föreliggande studien tycktes eleverna från socioekonomiskt svag bakgrund vara minst lika benägna till faktiskt deltagande som eleverna från socioekonomiskt stark bakgrund. Kan detta eventuellt bero på att de elever från socioekonomiskt svag bakgrund som deltog i denna undersökning helt enkelt råkade ha ett stort intresse för att engagera sig? Är det därmed så att intresse slår bakgrund? För att fortsätta undersökningarna på detta ämnesområde hade det varit givande att ändra arbetets frågeställningar och fokusera på eventuella skillnader mellan hur elever från olika
socioekonomisk bakgrund upplever sitt intresse för politik och samhällsfrågor, samt granska vilken roll samhällsundervisningen spelat i att forma detta intresse.
Ytterligare ett sätt att ta undersökningen vidare hade varit att behålla
frågeställningarna men rikta dem till andra elever. Alla deltagare i den föreliggande studien läser samhällsprogrammet. Med andra ord läser de en studieförberedande gymnasieutbildning som rymmer omfattande undervisning i både samhällskunskap och i diverse andra ämnen som kan tänkas bidra till att utveckla deras förutsättningar för deltagande. Som kontrast hade det varit givande att undersöka om det finns några kopplingar mellan förutsättningar för
deltagande och samhällsundervisning bland de elever som går yrkesförberedande program och därmed endast läser kursen Samhällskunskap 1a.
Sist men inte minst kan den föreliggande undersökningens bild av eleverna som standby-deltagare ge upphov till större funderingar kring demokratins förutsättningar. I likhet med Amnå, Ekström och Stattin (2016, 104) kan man undra om denna typ av
standby-beredskap, hur värdefull den än må vara, är tillräcklig eller om demokratin kräver deltagare som är beredda på ett mer kollektivt och kontinuerligt engagemang i samhällslivet.
55
7. Referenser
Amnå, Erik. 2008. Jourhavande medborgare: samhällsengagemang i en folkrörelsestat. 1.
uppl. Lund: Studentlitteratur
Amnå, Erik & Ekman, Joakim. 2014. Standby citizens: diverse faces of political passivity. European Political Science Review.6 (2): 261–281.
Amnå, Erik, Ekström, Mats & Stattin, Håkan. 2016. Ungdomars politiska utveckling:
slutrapport från ett forskningsprogram. Göteborg: Riksbankens jubileumsfond i samarbete med Makadam
Andersson, Klas. 2012. Deliberativ undervisning: en empirisk studie. Diss. Göteborg:
Göteborgs universitet, 2012
Blanck, Nina & Lödén, Hans. 2017. Med samhället i centrum – Medborgarskapsutbildningen och samhällskunskapsämnets relevans. Nordidactica. 2017 (4): 28–47
Bourdieu, Pierre. 2002. The Forms of Capital. I Biggart, Nicole Woolsey. (red.). Readings in economic sociology. Malden: Blackwell, 280–291
Broman, Anders. 2009. Att göra en demokrat?: demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan. Diss. Karlstad: Karlstads universitet, 2009
Bryman, Alan. 2018. Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3 Stockholm: Liber
Ekman, Joakim & Todosijević, Sladjana. 2003. Unga demokrater: en översikt av den aktuella forskningen om ungdomar, politik och skolans demokrativärden. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Ekman, Tiina. 2007. Demokratisk kompetens: om gymnasiet som demokratiskola. Diss.
Göteborg: Göteborgs universitet, 2007
56 Esaiasson, Peter, Gilljam, Robin, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena.
2017. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan.
Stockholm: Wolters Kluwer
Gayo-Avello, Daniel. 2015. Social Media, Democracy, and Democratization. IEEE MultiMedia. 22 (2): 10–16
Hallin, Anette & Helin, Jenny. 2018. Intervjuer. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl.
Lund: Studentlitteratur
Oscarsson, Henrik & Holmberg, Sören. 2016. Svenska väljare. Upplaga 1:1 Stockholm:
Wolters Kluwer
Pajkin, Maria 2017. Socioekonomisk bakgrund och dess betydelse för pojkars och flickors läsförmåga och betyg. Pedagogisk forskning i Sverige 22 (1–2): 51–78.
Persson, Robin J, Andersson, Klas, Zetterberg, Pär, Ekman, Joakim and Lundin, Simon 2019.
Does Deliberative Education Increase Civic Competence? Results from a Field Experiment. Journal Of Experimental Political Science.
doi: https://doi.org/10.1017/XPS.2019.29
Skolverket. u.å. Kommentarmaterial till ämnesplanen i samhällskunskap i gymnasieskolan.
https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a2894d/1530187700749/Komme ntarmaterial_gymnasieskolan_samhallskunskap.pdf (Hämtad 2019-12-18)
Skolverket. 2011. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket
Skolverket. 2017. ICCS 2016: kunskaper, värderingar och engagemang i medborgar-, demokrati- och samhällsfrågor hos svenska 14-åringar i ett internationellt perspektiv.
Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3857
57 Skolverket. 2018. Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor. En kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan.
Stockholm: Skolverket
Statistiska centralbyrån (SCB). 2019. Valdeltagandet vid de allmänna valen 2018.
https://www.scb.se/contentassets/6d0a96c916144051a5cb1f8b372fe80f/me0105_2018a01_br _me08br1901.pdf (Hämtad 2019-12-18)
Skollagen. 2010. Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801).
Stockholm: Norstedts juridik
Ungdomsbarometern AB. 2018. Ungdomsbarometern: iGen, Gen Z eller Smartphonegenerationen? - Perspektiv på dagens unga.
http://www.ungdomsbarometern.se/wp-content/uploads/2018/05/c-Ungdomsbarometern-Perspektiv-p%C3%A5-dagens-unga.pdf (Hämtad 2020-01-03)
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
58