• No results found

Kapitlet redovisar studiens slutsats, implikationer och metoddiskussion kring studien och dess resultat. Vidare sammanfattas studiens rekommendationer. Kapitlet avslutas med förslag till vidare forskning.

6.1 Slutsatser

Då syftet med studien var att bidra med kunskap vid identifiering av kritiska faktorer vid expandering av e-handel till ett nytt land formade författarna två frågeställningar för att besvara dessa och därmed uppfylla syftet. Med frågeställning ett besvarad kunde författarna dra slutsatsen att vid expandering av e-handel till ett nytt land bör importlicenser beaktas, korrekt paketmärkning genomföras samt hänsyn till skatt och moms i det berörda landet tas. Med frågeställning två besvarad kunde författarna dra slutsatsen att vid expandering av e-handel till ett nytt land var faktorerna marknad, kunder, trender samt lagerplacering kritiska. Med detta i åtanke anses studiens syfte vara uppfyllt.

6.2 Implikationer

Innan ett företag väljer att genomföra en expandering till ett nytt land är det viktigt att kartlägga marknaden som företaget vill expandera till samt hur logistiken kommer fungera i praktiken i det nya landet. Stora investeringar är vanligt förekomna när expanderingen väl ska genomföras och därför är en förstudie kring expansionslandet av intresse för investerarna att genomföra. I denna studie har tullagar och importfaktorer studerats i det tilltänka expansionslandet för att finna de kritiska faktorerna som kommer att ha en direkt påverkan på företag vid faktisk expandering. Studien har även analyserat expansionslandet utefter de kritiska faktorerna författarna har ansett vara kritiska att studera innan den faktiska expanderingen. Områdena som expansionslandet har studerats utefter är marknaden, kunder, trender samt lagerplacering. Dessa kritiska faktorer, och analysen kring dem, skapar en bra grundinformation kring marknadens mottaglighet och beslutsfattningen kring genomförande av faktisk expandering.

Den arbetsform som har använts har genererat ett praktiskt utfall av den australiensiska marknaden utefter de kritiska faktorer som har tagits fram. Studien har inte bidragit med några teoretiska implikationer då inga nya teorier har skapats inom ämnesområdet.

6.3 Metoddiskussion

Då studien avser att skapa en generell förståelse för de kritiska faktorerna som finns vid expandering har litteraturstudien byggts upp brett för att bemöta detta. Teorierna som använts är granskade vetenskapliga artiklar, rapporter, publikationer, avhandlingar samt böcker. I och med att de använda teorierna är vetenskapligt godkända samt väl etablerade och vanligt förekomna anses, av författarna, att studiens litterära ramverk är pålitligt ur ett vetenskapligt synsätt. Den tidsmässiga fördelningen mellan de teoriområden som har studerats har varit relativt jämn vilket resulterade i en övergripande förståelse kring studiens problemområde, dock erhölls ingen expertis inom något specifikt teoriområde. Detta anser författarna har varit både en för- och nackdel med studien. Litteratursökning kring expandering och dess beståndsdelar anser författarna inte vara begränsad. Många teorier går att kopplas till detta område och därför kunde författarna arbeta med aktuella metoder och teorier.

För att uppnå studiens syfte och generera ett resultat var kombinationen mellan litteraturstudien och fallstudien väsentlig. Fallstudien bidrog med den statistik och information som var nyckeln till att kunna utvärdera Australien efter de kritiska faktorer som togs fram. Utan denna information hade studiens syfte inte kunnat besvaras.

Resultatet grundar sig även till stora delar på det flertalet dokumentstudier som har genomförts. Genom att till stora delar förlita sig på dokumentstudier och den statistik som funnits i dessa skapades en mer objektiv bild av den australiensiska marknaden. Intervjuerna i denna studie bidrog inte mycket till empirisk data utan snarare genomfördes dessa i syfte att få vägledning och möjlighet till diskussion för genomförande av studien. För att erhålla djupare kunskap och förståelse kring området hade intervjuer med tidigare involverade personer i expanderingsprojekt kunnat genomföras. På så vis hade information kring tidigare expansioners tillvägagångsätt och utfall sammanställts och vidareutvecklats. Däremot skulle informationen som erhållits från intervjuer kunnat vara vinklad utefter intervjupersonens egna åsikter (Yin, 2013). I och med tidsbegränsning och fallföretagets globala utbredning hade detta dock varit svårt att genomföra. Den stora tidsskillnaden mellan Sverige och Australien har även bidragit till att användning av intervju som metodform har blivit lidande.

Då studien har begränsats sig till endast ett land blir även resultatet i sig begränsat. Hade studien istället inkluderat flera länder hade ett mer generellt resultat tagits fram som tog hänsyn till en större andel marknader. På så vis hade, i princip, en handbok för hur företag ska gå till väga för att expandera sin e-handel kunnat tas fram utefter generella kritiska faktorer som är återkommande för flera länder. Tidsbegränsningar och direktiv är påverkande faktorer som har gjort att studien endast har fokuserat sig på den australiensiska marknaden.

Som tidigare nämnt hade en studie som involverade fler länder genererat i ett mer generaliserbart resultat. Dock är de kritiska faktorerna som tagits fram: marknaden, kunder, trender och lagerplacering, generaliserbara i den bemärkelsen att alla faktorer går att utvärdera i varje tilltänkt expansionsland.

6.4 Rekommendationer

Vid expandering till andra länder rekommenderas att analysera landet utefter de kritiska faktorer som i denna studie har tagits fram. Beroende på land förändras marknadens mottaglighet och efterfråga, därför ger dessa kritiska faktorer en indikation om expandering kan vara lönsam.

Importfaktorer: Vid import till Australien rekommenderas att utnyttja ”Nature-20”

licensen som innebär att företag kan importera in varor till lager utan att göra ett momspålägg. Detta innebär att företag kan lagerhålla varor till ett lägre värde vilket leder till att lagerföringskostnaden kan hållas på en lägre nivå.

Marknad: Till att börja med bör företag undersöka om det finns en efterfråga i landet

kring produkten/produkterna som företaget vill lansera i landet. Här bör även marknaden undersökas i stort. Vilka utpräglade kännetecken marknaden har och i vilken riktning den pekar mot.

Kundbeteende: Om efterfrågan finns rekommenderas det att kartlägga landets

Diskussion och slutsatser

kundernas köpmönster och hur de tänker underlättar när expanderingen väl ska genomföras. En grundlig kartläggning av expansionslandets kunder ger expanderande företag möjligheten att anpassa sin marknadsföring, leveransalternativ och beställningsmetoder efter kundernas önskemål.

Trend: Att som företag skapa en bild av hur marknaden förväntas att förändras över

tid och vad kunderna i framtiden kommer efterfråga kan företag vinna strategiska fördelar genom att ligga steget före sina konkurrenter. Genom att analysera marknadstrender och arbeta med dessa internt inom företaget kan strategiska fördelar skapas.

Lagerplacering: Författarna har i denna studie introducerat tyngdpunktmetoden som

lämplig metod att använda vid beslutande om lagerplacering i Australien. Tyngdpunktmetoden går även att applicera oavsett tilltänkt expansionsland. Vad företag bör ha i åtanke är att tyngdpunktmetoden inte tar yttre omständigheter i beaktning så som, infrastruktur, kundplacering eller närhet till tullar. Vid användning av tyngdpunktmetoden bör därför omkringliggande faktorer tas i beaktning.

6.5 Vidare forskning

Denna studie har utgått från expandering av e-handel till den australiensiska marknaden och vilka kritiska faktorer företag bör ta i hänsyn. Vidare forskning kan göras på andra länder, samt fler länder i stort och på så vis kunna generalisera kritiska faktorer över flera länder. Även den faktiska expanderingen av e-handel kan studeras för att kartlägga vilka kritiska faktorer som i detta skeende kan generaliseras. Exempelvis skulle en modell för ekonomisk vinning kunna upprättas för att få erhålla data på ifall expansionen är lönsam eller inte.

Referenser

Agatz, N., Campbell, A., Fleischmann, M. & Savelsbergh, M. (2011). Time slot management in attended home delivery. Transportation Science. Vol. 45, 435-449. Agatz, N., Fleischmann, M., van Nunen, J. (2007) E-fullfillment and multi-channel distribution – A review. European Journal of Operational Research. Vol. 187, 339- 356.

Aized, T. & Srai, J.S. (2013). Hierarchical modelling of last mile logistic distribution system. Int J Adv Manuf Technol. Vol. 70, 1053-1061.

Australian Government. (2016). Importing and buying goods from overseas. Hämtad

18 April, 2016, från http://www.border.gov.au/Busi/Impo/Gene

Bang, V.V. & Joshi, S.L. (2009). Market expansion strategy–performance relationship. Journal of Strategic Marketing. Vol. 18, 57–75

Bayles, D. & Bhatia, H. (2000). E-commerce logistics & fulfillment: Delivering the

goods. Upper Saddle River: Prentice Hall

Bell, J. (2005). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentitteratur.

Binder, J. (2014). Online channel integration – Value creation and customer

reactions in online and physical store. Wiesbaden: Springer Gabler.

Browne, M., Allen, J., Anderson, S., & Jackson, M. (2001). Overview of home

deliveries in the UK (A study for DTI). Freight Transport Association, University of

Westminster.

Cao, J., So, K.C. & Yin, S. (2014). Impact of an “online-to-store” channel on demand allocation, pricing and profitability. European Journal of Operational Research. Vol.

248, 234-245.

Chaffey, D. (2011). E-business and e-commerce management: Strategy,

implementation and practice. Harlow: Pearson Education Limited

Colantone, I. & Sleuwaegen, L. (2010). International trade, exit and entry: A cross- country and industry analysis, Journal of International Business Studies. Vol. 41, 1240–1257

Cooper, M.C. & Lambert, D.M. (2000). Issues in Supply Chain Management.

Industrial Marketing Management. Vol. 29, 65-83.

Cooper, M.C., Lambert, D.M. & Pagh, J.D. (1997). Supply Chain Management: More than a new name for logistics. The international journal of logistics management. Vol.

8, 1-14.

Council of Supply Chain Management Professionals, (2016). Supply Chain

Management Definitions. Hämtat 10 Maj, 2016. Från https://cscmp.org/supply-chain-

Referenser

Dubois, A. & Gadde, L-E. (2002). Systematic combining: an abductive approach to case research. Journal of Business Research. Vol. 55, 553-560.

Ehrenberg, P., Kreivi, T., & Özbek, A. (2005). Risker vid investering i Kina: Ett

resonemang med fem olika tillverkningsföretag. Jönköping Universitet, Jönköping,

Sverige.

Eisenhardt, K.M. (1989). Building theories from case study research. Academy of

management review. Vol. 14, 532-550.

Eriksson, D. (2015). Lessons on knowledge creation in Supply Chain Management.

European Business Review. Vol. 27, 346-368

Europeiska komissionen, (2014). Tullar. Hämtat 20 April, 2016, Från http://europa.eu/pol/pdf/flipbook/sv/customs_sv.pdf

Gevaers, R., Van de Voorde, E., & Vanelslander, T. (2014). Cost modelling and simulation of last-mile characteristics in an innovative B2C Supply Chain environment with implications on urban areas and cities. Procedia – Social and

Behavioral Sciences. Vol. 125, 398-411 Transportation Science. Vol. 45. 435-449.

Grant, D.B., Lambert, D.M., Stock, J.R. & Ellram, L.M. (2006). Fundamentals of

logistics management. United Kingdom: McGraw-Hill Education.

Hokey, M. (2015). The essentials of Supply Chain Management: New business concepts and applications. USA: Pearson Education LTD.

Häggström, F. (2013). Lönar sig tullager? Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm, Sverige.

Jonsson, P. & Mattsson, S-T. (2011). Logistik: Läran om effektiva materialflöden. Lund: Studentlitteratur.

Karakaya, F. & Stahl, M.J. (1989). Barriers to entry and market entry decisions in consumer and industrial goods markets. Journal of Marketing. Vol. 53, 80-91.

Karlsson, E. & Rosén, P. (2002). Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror. Göteborgs Universitet, Göteborg, Sverige.

Karlsson, P., Mohsen, Z. & Sarac, E. (2012). Market entry strategy: Four case studies

of Swedish IT-businesses entering in Norway. Jönköping Universitet, Jönköping,

Sverige.

Kovács, G. & Spens, K.M. (2005). Abductive reasoning in logistics research.

International Journal of Physical Distribution & Logistics Management. Vol. 35, 132-

144.

Levy, M., Weitz, B. & Grewal, D. (2014). Retailing Management. Irwin: McGraw- Hill.

Lumdsen, K. (2006). Logistikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Madhok, A. (1997). Cost, Value and foreign market entry mode: The transaction and the firm. Strategic Management Journal. Vol. 18, 39-61

Morganti, E. & Gonzalez-Feliu J., (2014). The last food mile concept as a city logistics solution for perishable products. Enterprise Interoperability. 202-207.

Nilsson, A. & Wennberg, G. (2006). Sandberg: Strategiska nyckelbeslut rörande

inträde på den japanska marknaden: “…enchantment a la Canada Goose is needed.”.

Jönköping Universitet, Jönköping, Sverige.

Ohlager, J. (2000). Produktionekonomi. Lund: Studentlitteratur.

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Punakivi, M., Yrjölä, H. & Holmström J. (2001). Solving the last mile issue: Reception box or delivery box? International Journal of Physical Distribution &

Logistics Management. Vol. 31, 427-439.

Skatteverket. (2016). Moms. Hämtad 18 April, 2016, från

https://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/moms.4.18e1b10334ebe8bc800024 97.html

Slack, N. & Lewis, M. (2011). Operation strategy. Warwick: Financial Times Prentice Hall.

Stock, J.R. & Lambert, D.M. (2001). Strategic Logistics Management. McGraw-Hill Education.

Sveriges Riksdag. (2016). Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför

affärslokaler. Hämtad 18 April, 2016, från https://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Distans--och-hemforsaljningsla_sfs-2005- 59/)

Tieshan, L. (2013). Who benefits from market expansion? Canadian Journal of

Administrative Sciences. Vol. 30, 252–263

Tullverket, (2016). Import av varor. Hämtat 18 April, 2016, från

http://www.tullverket.se/download/18.4ab1598c11632f3ba9280005518/14533817850 34/import+av+varor+tv790.6.pdf

Related documents