Nedan diskuteras det som framkommit i analysen och hur resultatet kan besvara studiens
frågeställningar. Studiens begränsningar diskuteras samt vilka konsekvenser som kan komma av studien.
“Vilka attityder har ett urval unga vuxna mot hur influencer marketing presenteras i inlägg på Instagram av en influencer?”
Syftet med vår första frågeställning var att få fram och presentera diverse varianter av
varumärkes presentationer för att möjligtvis kunna identifiera vad som skulle anses som positiv eller negativ varumärkes presentation ämnad för ett Social medium som Instagram.
Resultatet av vår första frågeställning tenderar att visa på att det inte räcker med att endast placera text angivelse om betald eller sponsrat samarbete ovanför ett inlägget om vad för typ av varumärkes presentation som finns i bild. I vissa fall kan en text angivelse vara tillräcklig men då krävs det att en viss förförståelse av den specifika produkt eller varumärket från mottagarens sidan. Användning av inläggets narrativ betraktas i denna studie som en metod som gör produkt/varumärkes placeringar mer lättsmält för en mottagare att ta emot tillskillnad från en produkt/varumärkes placering som inte har en organisk relation med inläggets narrativ. Lika så kan narrativet ha en funktion likt en markör för att belysa för mottagaren vad i inlägget som produkt/varumärkes placerats. Dock ska det betonas att narrativets funktion som markör är inte helt tillförlitlig eftersom att mottagares inre scheman har en avgörande roll gällande vilket sätt ett inlägg ska tolkas.
Därmed öppnar vi för diskussioner om att det bör appliceras en större tyngd på mottagaren inom kommunikationsvetenskap. Med anledningen av mottagarens värderingar och förhållningsätt har troligtvis en avgörande roll i huruvida ett budskap från en sändare tolkas på ett korrekt sätt, och framkallar de attityder hos mottagaren som sändaren tänkt. Lika väl bör sändare inom diverse kommunikations branscher applicera större tyngd på den livsvärld som mottagaren befinner sig i.
hävdas att mottagare av en kommunikations budskap är betydligt mer komplicerad än det som beskrivs tvåstegs hypotesen.
Det som vi kunde ha gjort bättre för att kunna öka vår studies kredibilitet är en bättre urvalsprocess för att kunna säkerställa att vi använder oss diverse typer av respondenter. Eftersom den typ av urvalsmetod som vi använde oss av troligen endas berör respondenter som resonerar likt oss själv. Lika väl hade antal respondenter kunnat utökas för att öka sannolikheten om generaliserbarhet. Men även användning av en extern person som hjälper till med att tyda tematiserings processens av intervjumaterialet för att få resultatet av studien så lite färgad som möjligt.
“Hur påverkas dessa unga vuxnas attityder gentemot hur varumärke/produkten presenteras av deras relation till influencern?”
Det skapas en mer positiv attityd gentemot varumärket om det finns en parasocial relation mellan mottagarna och influencern. Resultatet tenderar att gå i linje med vår hypotes som går ut på att om du har en parasocial relation med influencern blir attityden positiv mot varumärket och influencer marketing. Detta går även i linje med att om det inte finns en parasocial relation blir således attityden negativ mot varumärket och influencer marketing. Detta kunde vi se stämde i tre av sex fall i resultatet.
De fall där de inte stämde och gick i linje med hypotesen var då alltså de resterande tre fallen. I vissa bilder fanns det en parasocial relation mellan respondent och influencer men attityden mot varumärket vart negativ. Det skulle kunna ha och göra med att respondenten känner till vad för typ av bilder denne vanligtvis lägger upp och att denna bild inte passade in eller att det finns en negativ attityd från respondenten redan innan gentemot varumärket. Omvänt fanns det även fall då det inte fanns någon parasocial relation men att resultatet visar på en positiv attityd mot varumärket. I resultaten tyder detta mycket på att respondenterna uppskattar tydlighet och genuinitet i inlägget och prestationen av varumärket för att attityden skulle bli positiv.
De resultat vi fått är intressanta att diskutera och är inom denna studies tidsram. Det skulle krävts med noggrannhet i de val vi gjorde i början utav studien med vilka influencers vi valde att ta med då vi lade mest fokus på bilderna. Bakgrundsfakta som skulle varit till hjälp under analysen skulle varit att tagit reda på hur många influencers respondenterna uppskattningsvis följer på Instagram. Med dessa fakta kunde vi analyserat resultatet grundat på detta och då troligtvis fått ett tydligare resultat. Dock borde valet av influencers i studien varit annorlunda för att öka chansen att ta ut respondenter där fler hade kännedom om dessa. Exempelvis kunde vi valt att välja tre konton med livsstil och tre med sport där även deras följare skulle variera inom samma ramar.
Referenser
Baines, P., Fill, C. & Page, K. (2011). Marketing. New York: Oxford University press
Blight, M. G., Ruppel E. K., Shooenbauer, K. V. (2017). ”Sense of Community on Twitter and
Instagram: Exploring the Roles of Motives and Parasocial Relationships” in Chyperpsychology, Behaviour and Social Networking, Vol 5 (5), s314-319.
Bond, B. J. (2016). “Following Your ‘‘Friend’’: Social Media and the Strength of Adolescents’
Parasocial Relationships with Media Personae” in Chyperpsychology, Behaviour and Social Networking,Vol 19(5), s656-660.
Brown, D., Hayes, N. (2008). Influencer Marketing: Who Really Influences Your Customers? Oxford: Elsevier Science. E-bok
Bryman, A. (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. New York: Oxford University press
Chung, S.,Cho, H. (2017). ”Fostering Parasocial Relationships with Celebrities on Social
Media: Implications for Celebrity Endorsement” in Psychology & Marketing, Vol 34(4),
s481-495.
Codex (2016). Codex, regler och riktlinjer för forskning. http://codex.vr.se/manniska2.shtml
[2018‐04‐19]
Cowley, E., Barron, C. (2008). ”When product placement goes wrong” in Journal of Advertising, vol. 37, no. 1, pp. 89–98.
Culp, K., Mudge, A., Shaheen, R. (2016). ” New Media Affords New Ways to Deliver Advertising and Branded Content—and New Challenges” in Licencing
Journal. s.9-16
Dens, N., De Pelsmacker, P., Wouters, M., Purnawirawan, N.(2012). “Do you like what you
Denscombe, M. (2010). The good research guide: for small-scale social research projects. Maidenhead: Open University Press.
De Veirman, M., Cauberghe, V., Hudders, L. (2017). Marketing through Instagram influencers:
the impact of number of followers and product divergence on brand attitude in International Journal of Advertising, 2017, 36(5) pp 798-828.
Friestad, M., Wright, P. (1994). The Persuasion Knowlege Model: How Pepople Cope With
Persuasion Attempts in Journal of consumer, Inc , Vol. 2l, pp 1-32.
Giles, C. David (2002). Parasocial Interaction: A Review of the Literature and a Model for
Future Research in Media Psychology, vol 4 (3), pp 279-305.
Homer, P. M. (2009). The Impact of Placement Type and Repetition on Attitude in Journal of
Advertising, vol. 38 (3), pp. 21–31.
Horton, D., Wohl, R. R. (1956). Mass Communication ans Para-Social Interaction:
Observations on Intimacy at a Distance
Hörnfeldt, L (2018). Yrke: Influencer. Så gör du karriär på nätet. Brombergs.
Hörnfeldt, L. (2018). Linda Hörnfeldt: Entreprenörskap, sociala medier och plus size-mode.
http://www.lalinda.se/ [2018-09-10]
Influencers of Sweden (2018). Influencers of Sweden. https://influencersofsweden.se/ [2018-09-10]
Kamliter, B., Joyter, K. A. (2013). How using versus showing interaction between characters
and products boosts product placement effectiveness in International Journal of Advertiseing ,
Vol 32(4), pp 633-65.
Katz, E., Lazarsfeld, P. F. (1955). Personal influence: the part played by people in the flow of mass communications. New York, NY, US: Free Press.
Kenyon, G. N., Sen, K. C. (2015). The Perception quality. Springerlink London : Springer London, E-bok. https://link-springer-com.ezp.sub.su.se/book/10.1007%2F978-1-4471-6627-6 [Hämtad 2018-09-24]
Lehu, J. (2007). Branded Entertaiment - brand productplacement and strategy in enterianmnet. London: Kogan page
Levitt, T. (1960). Marketing Myopia. Harvard Business Review 38, no. 4: 45-56
Lin, H. (2014). ”The effect of product placement on persuasion for mobile phone games” in
International Journal of Advertiseing, 33(1) pp 37-60.
Marshall, C., Rossman, G. (1999). Designing qualitative research. 3 rd ed. London: Sage Publications.
Nitins, T. (2011). Selling James Bond: Product placement in the James Bond Films. Cambridge Scholars publishing.
Papp-Vary, A. (2015). Indicators and methodologies for the assessment of product placement in Journal of media research. Vol 8. Issue 2(22) pp. 27-40
Rozendaal, E., Buijs, L., van Reijmersdal, E. A. (2016). ”Strengthening Children’s Advertising
Defenses: The Effects of Forewarning of Commercial and Manipulative Intent” in Frontiers in Psyhology, Vol 7(1), s1-11.
Safko, L. (2012). The Social Media bible: tactics, tools and strategies for business success. Uppl 3. John Wiley & sons Incorperated
Solomon, M. Bamossy G., Askegaard, S., Hogg, M. (2016). Consumer Behaviour. Uppl 6:1.
Publicerad: Harlow : Pearson
Soi (2018). Svenskarna och internet 2016. http://www.soi2016.se/sociala-medier/instagram/ [Hämtad 2018-04-18]
Storm, B.C., Stoller E. (2014). Exposure to Product Placement in Text Can Influence Consumer
Judgments in Applied Cognitive Psychology, Appl. Cognit. Psychol. Vol 29: 20–31.
Uzunoglu, E., Misci Kip, S. (2014). Brand communication through digital influencers:
leveraging blogger engagement in International Journal of Information Management, 34(5):592-602.
Valero, D. (2014). Branded Entertainment: Dealmaiking Strategies and Teqhinique for Industry
proffesionals. J. Ross Publishing
Windahl, S., Signitzer, B. (2009). Using communication theory: an introduktion to planned
Bilagor
Bilaga 1
Instagramnamn Antal följare (tusen)
Profilering - text taget från deras konto. Betalt samarbete Kategori/ Verksamh et Varumärke
erik_kynard 40,1 Idrottare Nej Sport Owyn
sannealexandra 155 Modedesigner, Designer/Influencer/M om
Ja Mode Nivea
Margauxdietz 170 Influencer, aktuell med Partitempen, deltagare i Let’s Dance, mamma
Nej Livsstil Castello
erik.forsgren 306 Offentlig person, menswear & travel - Content Creator
Ja Livsstil Breitling
biancaingrosso 723 Tv-serie, lifestyle influencer, Tv-personality, designer, entrepreneur, one of Swedens biggest podcast Ja Tv personligh et iDeal Of Sweden
victoriatornegren 837 Offentlig person, swedish mommy, fashion and travel-influencer. Ja Livsstil iDeal Of Sweden
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Medgivande till intervju
Vi heter Lovisa Rickmer och Marvin Tay och går på Stockholms universitet och Medie- kommunikation. Vi skriver just nu vårt examensarbete vilket har till syfte att undersöka människors attityder kring bilder med kommersiell anda där avsändaren är en Influencer via plattformen Instagram.
Intervjun kommer att spelas in med hjälp av Iphones skärminspelningsfunktion där även ljudet kommer tas upp. Målet med intervjun är att samla in dina tankar om dessa bilder från Instagram du kommer bli presenterad inför. Du kommer vara hel anonym och den information du lämnar kommer behandlas konfidentiellt. Du har rätt att avbryta
intervjun när som helst under dess gång.
Om du efter intervjun har frågor eller funderingar du vill dela med oss är du välkommen att höra av dig till:
Lovisarickmer@gmail.comoch marvin@marvintay.net
Jag har tagit del av informationen och tillåter att svaren på frågorna kommer att användas i uppsatsen.
____________________________________________ Deltagarens signatur
Bilaga 7
Namn Ålder Kön Intressen
Jenny 28 Kvinna Livsstil
Linnea 25 Kvinna Livsstil
Matilda 25 Kvinna Livsstil
Edward 24 Man Sport
Nil 26 Man Sport
Nadeem 26 Man Sport
Bilaga 8
Intervjuguide:Vad är dina tankar och känslor om dessa bilder? Prata öppet och säg allt du tänker på, säg till när du vill byta till nästa bild.
Vet du vem den här influencern är?
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm