Det finns tre slutsatser att dra utifrån studiens resultat. Den första slutsatsen är att de tre lokala sportredaktionerna inte aktivt profilerar reportrar. Det finns profiler på alla undersökta
tidningar, men enligt redaktionerna har de inte blivit det genom ett aktivt och strategiskt byggande av ett personligt varumärke, utan genom ett specialområden och eget intresse som intresserat publiken. Reportrarnas egna intressen och kunskaper har varit avgörande för vilka som blivit profilerade. Varför det blivit så har enligt tidningarna att göra med att de har begränsade resurser och inte kan ha en reporter som bara skriver tyckande texter. Som reporter på en av dessa tre sportredaktioner måste man fylla fler roller än bara som krönikör.
En annan slutsats som går att dra av resultatet är att trots att profilering bevisligen kan vara gynnsamt för tidningar som försöker anpassa sig till det nya medieklimatet, så krävs det resurser som pressade lokaltidningar inte har. Lokaltidningar har som bekant drabbats hårt av digitaliseringen och den lösning som har presenterats i form av profilering fungerar inte för de mindre sportredaktionerna vi undersökt. De starkaste profiler vi stött på är de som jobbat i tiotals år på samma tidning och på så vis byggt upp en stort förtroende hos läsarna. Det skiljer sig från tidigare forskning som visar att SportExpressens sportchef väljer vem som skriver krönikor och blir profilerad (Billengren & Pearson, 2017, s. 31). Men en tydlig likhet mellan den forskningen och vår studie är värdet av att ha profilerade reportrar. De chefer vi pratat med lyfter också profilering som ett sätt att öka redaktionens trovärdighet och skapa en relation till läsarna. Det går även att urskilja en fördel med att vara en profilerad reporter på en tidning i en mindre ort. Där kan reportrar enkelt träffa sin läsare i orten, på evenemang och på stan, och genom att vara ett igenkänt ansikte få tips.
En tredje slutsats som går att dra av studien är att redaktionerna som undersökts inte i huvudsak använder sociala medier för att profilera reportrar. Sociala medier används för att sprida redaktionellt material i de officiella kanalerna och enligt reportrarna finns det inte heller någon uppmaning från chefer att som journalist sprida sitt material i de egna kanalerna, likt Billengren och Pearsons studie visade. Till skillnad från tidigare studier som visat att Twitter blivit en en viktig megafon för journalister, anses Facebook vara den viktigaste sociala kanalen för lokaltidningarna vi undersökt. Flera chefer uppger att Facebook är den kanal där de lättast kan dela sitt material och nå sina läsare på. Alla redaktioner sa att de kunde bli bättre på att använda sociala medier över huvud taget. Resultatet kan vara en
fingervisning i lokala sportredaktioners bristande marknadsföring av sig själva och sina reportrar på Twitter. Eftersom att bara en av sex respondenter använde sitt egna Twitterkonto för att nå ut med sitt material är det tydligt att det är någonting man inte har satsat på. Det saknas uppmuntran från chefers håll att reportrar ska använda sina egna konton och i stället läggs fokus på att använda tidningens sociala kanaler. Trots att tidigare forskning visat att det är lönsamt för journalister att vara aktiva på just Twitter (Hedman, 2017, s. 4) är det inte där fokus ligger på de undersökta redaktionerna. Genom aktivitet på reporterns egna Twitterkonto skulle redaktion kunna nå ut och få spridning utanför länsgränserna. Eftersom att det finns elitlag eller elitidrottare som intresserar läsare från hela Sverige är det gynnsamt att profilera sig som expert på det laget eller personen. På så sätt skulle reportern kunna nå många fler läsare och skulle inte heller kräva mer resurser från redaktionerna.
Resultatet är en indikation på hur sportredaktioner i Norrland jobbar med profilering och kan vara en fingervisning för hur det ser ut på lokala sportredaktioner i andra delar av Sverige. Den visar att de tre sportredaktionerna brister i sin marknadsföring av reportrar på framförallt Twitter och att man inte jobbar särskilt aktivt med profilering. Kommande forskning skulle kunna undersöka andra delar av Sverige för att se om resultatet är detsamma. Man skulle även kunna göra en jämförande studie mellan rikspress och lokalpress, för att se vad det finns för skillnader och likheter när det gäller arbetet med profilering. En möjlig kommande studie kan också vara att titta mer på innehållet, på både tidningarnas egna plattformar och deras sociala kanaler, för att se hur de med hjälp av stora bylinebilder och namn på reportrar i rubriker, jobbar med profilering.
Referenslista
Ahmad, A. (2010). Is Twitter a useful tool for journalists? Journal of Media Practice, 11(2), 145-155.
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder (2., 2. uppl.. ed.). Stockholm: Liber.
Altheide, D., & Snow, R. (1979). Media logic. Beverly Hills, CA: Sage.
Truedson, Lars (red.) (2018). Mediestudier årsbok – tillståndet för journalistiken 2017/2018. Stockholm: Institutet för mediestudier.
Barnard, S. (2016). ‘Tweet or be sacked’: Twitter and the new elements of journalistic practice. Journalism, 17(2), 190-207.
Bence, Brenda. (2008). Top 10 secrets to mastering your personal brand. American Salesman, 53(10), 26-29.
Billengren. L, Pearson. S. (2017). Journalist eller varumärke? – En studie om hur Sportexpressen och SVT Sport bygger sina journalisters varumärken. (Examensarbete, Södertörns högskola, Stockholm). Hämtad från
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1176398&dswid=2581
Boyle, R. (2013). Reflections on Communication and Sport: On Journalism and Digital Culture. Communication & Sport, 1(1-2), 88-99.
Boyle, R., Rowe, D. and Whannel, G. (2009) Delight in trivial controversy? Questions for sports journalism. i: Allan, S. (red.) The Routledge Companion to News and Journalism. London: Routledge. pp. 245-255. ISBN 9780415465298
Deprez, Annelore, Mechant, P., & Hoebeke, T. (2013). Social media and Flemish sports reporters: a multimethod analysis of Twitter use as journalistic tool. International journal of sport communication, (6), 107–119
Esaiasson, P., Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E., & Wängnerud, Lena. (2017). Metodpraktikan : Konsten att studera samhälle, individ och marknad (Femte upplagan. ed.). Wolters Kluwer.
Greer, C., & Ferguson, D. (2011). Using Twitter for Promotion and Branding: A Content Analysis of Local Television Twitter Sites. Journal of Broadcasting & Electronic Media, 55(2), 198-214.
Greer, J. D., & Yan, Y. (2010). New ways of connecting with readers: How community newspapers are using Facebook, Twitter and other tools to deliver the news. Grassroots Editor, 51(4), 1-7.
Hedman, U. (2017). Making the most of Twitter: How technological affordances influence Swedish journalists’ self-branding. Journalism.
Hellmueller, L., Vos, T., & Poepsel, M. (2013). Shifting journalistic capital?: Transparency and objectivity in the twenty-first century. Journalism Studies, 14(3), 287-304.
Hermida, A. (2010). Twittering the news: The emergence of ambient journalism. Journalism Practice, 4(3), 297-308.
Holton, A., & Molyneux, L. (2017). Identity lost? The personal impact of brand journalism. Journalism, 18(2), 195-210.
Hutchins, B., & Boyle, R. (2017). A Community of Practice: Sport journalism, mobile media and institutional change. Digital Journalism, 5(5), 496-512.
Klinger, U., & Svensson, J. (2015). The emergence of network media logic in political communication: A theoretical approach. New Media & Society, 17(8), 1241-1257.
Levander, P., & Tonell, M. (2006). Varumärkesbyggande : - i teori och empiri (Examensarbete, Stockholms universitet, Stockholm). Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6538
McNair, B. 2009. Journalism and Democracy, i: Karin Wahl Jorgensen and Thomas Hanitsch (red), The Handbook of Journalism Studies. New York and London: Routledge, 237–49.
Messner, M., Linke, M., & Eford, A. (2011). Shoveling tweets: An analysis of the microblogging engagement of traditional news organizations. Editors’ Note, 74.
Molyneux, L., Lewis, S. , & Holton, A. (2019). Media work, identity, and the motivations that shape branding practices among journalists: An explanatory framework. New Media & Society, 21(4), 836-855.
Nielsen R.K. (red.). (2008). Local Journalism: The Decline of Newspapers and the Rise of Digital Media. London/New York: Bloomsbury Publishing.
Noguera Vivo, José Manuel. (2013). How open are journalists on Twitter? Trends towards the end-user journalism. Communication & Society, 26(1), 93-114.
Olausson, U. (2018). The Celebrified Journalist: Journalistic self-promotion and branding in celebrity constructions on Twitter. Journalism Studies, 19(16), 2379-2399.
Olofsson, K. (2013). Twitter som arbetsredskap för informationshämtning: En jämförelse mellan en landsortstidning och en rikstäckande tidning. (Examensarbete, Högskolan i Gävle). Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:633171/FULLTEXT01.pdf
Grossman, A. Irving, R., & Shields, B. 2014. The Sports Strategist: Developing Leaders for a High-Performance Industry. Oxford: Oxford University Press.
Roosvall, A., & Widholm, A.. (2019). Allt mer tolkande journalistik. I Lars Truedson & Michael Karlsson (red.), Nyheter – allt mer en tolkningsfråga. Stockholm: Institutet för mediestudier.
Salgado, S., Strömbäck, J., Esser, F., & De Vreese, C. (2012). Interpretive journalism: A review of concepts, operationalizations and key findings. Journalism, 13(2), 144-161. Sheffer, M., & Schultz, B. (2010). Paradigm Shift or Passing Fad? Twitter and Sports Journalism, International Journal of Sport Communication, 3(4), 472-484.
Schultz, B., & Sheffer, M. (2012). Personal Branding Still in Future for Most Newspaper Reporters. Newspaper Research Journal, 33(4), 63-77.
Singer, J. (2005). The political j-blogger: ‘Normalizing’ a new media form to fit old norms and practices. Journalism, 6(2), 173-198.
Strömbäck, J. (2014). Makt, medier och samhälle: En introduktion till politisk kommunikation (2. uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Strömbäck, Jesper, & Jönsson, Anna Maria. (2005). Nyheter i konkurrens: Journalistikens kommersialisering?, 17th Nordic Conference on Media and Communication Research: Aalborg, 11-14 August 2005.
Werner Runebjörk, I. (2006). Ditt personliga varumärke: Om retorik, värderingar och förtroende (2. uppl.. ed.). Malmö: Liber.
Bilaga 1
Frågeformulär: Sportcheferna Tema 1: Intro
- Hur länge har du jobbat som sportchef här? - Vad gjorde du innan?
Tema 2: Profilering
- Hur ser du på profilering av reportrar?
- Skulle du säga att journalister har ett eget varumärke? - På vilket sätt då?
- Hur ser du på profilering i lokaljournalistiken?
- På vilket sätt tycker du att profilering på lokaltidningar skiljer sig mot rikstäckande?
-Hur ser profileringen ut på er redaktion?
- Bestämmer du vem som får exempelvis skriva krönikor, eller är det fritt fram för alla?
- Har ert arbete med profilering av journalister förändrats de senaste åren?
- Tycker du ni skulle kunna göra något annorlunda i profileringen era reportrar?
- Vilket värde ser du i att profilera reportrar?
- Vad har profilerade reportrar för påverkan på trovärdigheten hos er redaktion?
Tema 3: Sociala medier
- Hur arbetar ni med sociala medier för att profilera reportrar? - Uppmanar ni era reportrar att använda sociala medier?
- Från deras egna konton eller redaktionens?
- Vilka sociala medier använder ni främst? - Varför då?
- Vad är syftet med er användning av sociala medier?
- Tror du att ni kan använda sociala medier på något annat sätt än vad ni gör nu för att profilera reportrar?
Bilaga 2
Frågeformulär: Sportreportrarna Tema 1: Intro
- Hur länge har du arbetat på den position du är idag? - Vad gjorde du innan?
Tema 2: Profilering
- Hur ser du på profilering av reportrar rent generellt?
- Skulle du säga att journalister har ett eget varumärke? - På vilket sätt då?
- Hur ser du på profilering i lokaljournalistiken?
- På vilket sätt tycker du att profilering på lokaltidningar skiljer sig mot rikstäckande?
-Hur ser profileringen ut på er redaktion?
- Bestäms det exempelvis vilka som får skriva krönikor, eller är det fritt fram för alla?
- Anser du att det är viktigt att vara profilerad?
- Tycker du ni skulle kunna göra något annorlunda i profileringen era reportrar?
- Vad har profilering för påverkan på trovärdigheten för dig som journalist och för er som redaktion?
Tema 3: Användningen av sociala medier
- Använder du sociala medier i din roll som journalist?
- Vilket socialt media använder du dig av främst? - Varför då?
- Använder du dig av dina egna konton eller redaktionens?
- Tycker din chef att du ska använda dig av sociala medier? Isf på vilket sätt? - I vilket syfte använder du sociala medier?
- För att skaffa en egen plattform och bygga ditt varumärke som journalist, interagera med läsare eller hur tänker du?