I detta kapitel ges rekommendationer till Billerud baserat på det arbete som utförts. Reflektioner kring reliabilitet och validitet presenteras och slutligen ges förslag på fortsatt arbete.
7.1 Orsaker till oplanerade stopp
De områden som främst bidrar till oplanerade stopp i renseriet, där projekt ej pågår, och som bedömts viktigast att åtgärda är enligt intervjuer och avvikelserapporter skaktransportör, urvattnarskruv och stenfälla. Från intervjuer med personal på renseriet konstateras de orsaker som bidrar till oplanerade stopp:
• Skaktransportör
De orsaker som negativt påverkar tillgängligheten genom oplanerade stopp i skaktransportören konstateras vara ofördelaktig nedfallsvinkel från trumman, beläggning av bark över sållet, bristfällig rengöring, sent reagerande vakt samt fastkilning av stickor och pinnar i sållets öppningar, fingrar, tvärs över bandbredden och i gummilisten över transportbandet.
• Urvattnarskruv
Oplanerade stopp i urvattnarskruven orsakas av slitage från sten, grus och sand, den beläggning som bildas då skruven inte ligger an mot underlaget, långa träpinnar som fastnar i kanalen in till skruven, pinnar som fastnar i utloppet från skruven samt pinnar, klabbar och stenar som fastnar mellan skruv och tråg.
• Stenfälla
De orsaker som bidrar till oplanerade stopp i stenfällan konstateras vara klabbar och stenar som kilas fast mellan rullar, pinnar som ställer sig under och upp genom de övre rullarna, barkslamsor som fastnar kring rullar, stenar som fastnar i lådan och öppningen från lådan, svåråtkomlig låda, stor förekomst av sten samt avsaknad av kamera och vakt i delar av stenfällan.
7.2 Åtgärdsförslag
De åtgärder som i värderingen av effektivitet och genomförbarhet trädde fram som lämpliga för att minimera antalet oplanerade stopp tas här upp i fallande prioriteringsgrad.
7.2.1 Skaktransportör
Bedömningen av effektivitet och genomförbarhet för skaktransportören visar att den mest lämpliga lösningen för att öka tillgängligheten är att införskaffa en effektivare barkriv så att sållet innan denna inte längre behövs. Kostnaden för inköp av en ny barkriv är dock något som starkt talar emot denna åtgärd. Då budgeten för investeringar i renseriet i dagsläget är liten betraktas denna åtgärd som icke realiserbar.
Införande av en vakt vid övergången mellan transportband och skaktransportör är en åtgärd som rekommenderas, då den enkelt och billigt skulle lindra problemen med stora
stockningar under trumman. Tillgängligheten skulle ökas genom att stockningar upptäcks tidigare.
Mer frekvent rengöring skulle även det öka tillgängligheten genom att sållet inte sätts igen av den matta av bark som annars lätt fastnar på ytan. Manuell rengöring skulle enkelt kunna utföras exempelvis i början av varje skift. En automatisk tryckluftsanordning skulle kunna ersätta den manuella rengöringen genom intermittent blåsning, något som skulle förenkla operatörernas arbete och samtidigt med säkerhet se till att sållet rengörs.
En styrplåt med automatisk renblåsning monterad i nedfallsväggen är en relativt billig och enkel lösning som föreslås för att minska problemen med direktnedfallet på fingersållet. Eliminering av problemen med pinnar och stickor som fastnar i sållet och bidrar till stockningar av bark skulle antagligen öka tillgängligheten stort.
Tillgängligheten kan även ökas genom en utjämning av de kanter som finns i övergången mellan nedfallsväggen och transportbandet under trumman, en eliminering av kanterna skulle inte längre göra det möjligt för pinnar att fastna. En slätare och jämnare öppning ut mot barkriven skulle även den förhindra pinnar att fastna och leda till stockningar. Montering av en vertikal plåt under transportbandet skulle snabbt förminska problemen med stockningar under transportbandet. En förlängning av den befintliga horisontella plåten över fingersållet är ett enklare alternativ till barkstyrplåten med automatisk renblåsning. Placering av en kamera på den bakre nedfallsväggen skulle medföra att stockningar enklare och snabbare än idag upptäcks. Samtliga av åtgärderna nämnda i detta stycke är lösningar som är billiga, enkla att genomföra men endast aning effektiva. Beläggning av fingersållet med ett glattare material, exempelvis robalon, skulle relativt enkelt och effektivt öka tillgängligheten genom färre stockningar. Här rekommenderas att tillgången till och möjligheten att belägga sållet med lämpligt material närmare ses över. Förslag med låg, men dock inte obefintlig, effektivitet och genomförbarhet är; ersättning av gummilisten ovanför transportbandet under trumman med ett följsammare material, förändring av den främre nedfallsväggens vinkel så att den överensstämmer med övriga väggars vinkel samt montering av en styrplåt utan blåsning och spolning i den främre nedfallsväggen.
7.2.2 Urvattnarskruv
Ett nytt, mer hållfast material att belägga urvattnarskruvens gängor med är den åtgärd som starkast rekommenderas för området, detta då den mest effektivt och enkelt bidrar till en ökning av tillgängligheten. Ett mer slitstarkt material, i form av exempelvis ett kompositmaterial, torde kraftigt kunna öka intervallet mellan de beläggningar som idag görs.
Oplanerade stopp orsakade av stockningar i utloppet från skruven skulle lätt, billigt och relativt effektivt kunna reduceras genom att göra utloppet större och mindre kantigt.
Slutsatser och diskussion
Optimering av underhåll skulle även det troligen öka tillgängligheten genom undvikande av ofördelaktiga reparationer och investeringar.
Att utöka stenfällan under trumman skulle leda till en förbättrad utsållning av sten, grus och sand och därmed en minskning av slitaget på urvattnarskruven. En förstoring av fällan skulle relativt enkelt bidra till förbättringar.
Ersättande av urvattnarskruven med en medbringartransportör är en lösning som anses vara mindre lätt att genomföra, men som förmodligen skulle minska de oplanerade stoppen mycket genom färre problem med material som fastnar och slitage. Då inköpskostnaden och ombyggnationen som ersättandet skulle innebära är hög ses dock åtgärden som i dagsläget svår att genomföra.
Mjukare kanter på rännan och eliminering av rännans inre sväng är åtgärder som är relativt enkla att genomföra men som inte bidrar till någon väsentlig minskning av de oplanerade stoppen. Idén rörande en mer justerbar skruv anses vara relativt effektiv, men svår att realisera. Åtgärder som till liten grad skulle bidra till en ökad tillgänglighet, men som är besvärliga att genomföra, är flyttning av skruven för ett mjukare inlopp och en förlängning av hålplåten under skruven.
7.2.3 Stenfälla
De åtgärder rörande stenfällan som lättast och effektivt minskar de oplanerade stoppen är rullar med klippfunktion och montering av ytterligare en kamera. Rullar med klippfunktion skulle effektivt minimera problemet med barkslamsor som fastnar kring rullar. Ytterligare en kamera är en billig åtgärd som skulle innebära att stopp i systemet tidigare upptäcks.
En större låda i den nedre delen av stenfällan, en förstoring av utloppet från lådan och ett A-format utlopp skulle mycket effektivt och relativt lätt minska problemen med oplanerade stopp genom att färre stenar kilas fast.
Renovering av befintliga alternativt inköp av nya rullar, användande av glatta rullar och ovala rullar med piggar i den övre delen av stenfällan skulle lätt öka tillgängligheten, dock bara i viss omfattning. Samtliga av dessa åtgärder skulle minska behovet av manuellt borttagande av sten från transportbandet genom en mer effektiv separering av stockarna och få till följd att även de oplanerade stoppen i huggen minskas. Glatta rullar skulle även medföra att färre barkslamsor lindades kring rullarna.
Ytterligare åtgärdsförslag som är lätta att genomföra men som inte ökar tillgängligheten drastiskt är att flytta kameran , att installera en vakt vid nedsläppet samt en dörr och en planka i anslutning till lådan. En ny vinkel för kameran skulle kunna medföra bättre sikt och därmed snabbare upptäckt av stockningar. En vakt vid nedsläppet skulle liksom kameran leda till snabbare åtgärder av stockningar. Dörren och plankan vid lådan skulle underlätta borttagande av stenar och pinnar som fastnat genom en lättare åtkomst.
En förbättrad stenfälla innan trumman skulle minska antalet stenar som passerar den senare stenfällan, och därmed minska antalet stockningar i lådan samt antalet stopp för manuellt borttagande av stora stenar från transportbandet.
Åtgärder som är relativt enkla att genomföra, men som inte ger så stort utslag på tillgängligheten är; minimering av avståndet mellan transportbandet och den första rullen i den övre delen av stenfällan, introducerande av en manuell stenfälla med vatten efter den befintliga stenfällan, en fälla med ovala rullar samt förhöjda krav på leverantörer av trä. Förbehandling av trä för att minimera problemet med barkslamsor är en relativt effektiv åtgärd som dock kräver mycket resurser för att genomföras. Fler rullar i den övre delen av stenfällan och en rullbana med konstant respektive ökande hastighet hela vägen från trumma till hugg är lösningar som både är svåra att genomföra och ger liten utdelning.
7.3 Övriga rekommendationer
En flackare och/eller bredare inmatning ses som en effektiv men kostsam lösning på problem med bräckage och stenar.
Rekommenderas görs också att se över möjligheterna till att elektroniskt dokumentera all stopptid, något som skulle spara mycket tid och ge en mer tillförlitlig rapportering.
Underhållet bör övergå från baserat på erfarenhet till baserat på beräkningar, där rätt saker görs i rätt tid.
Hela företaget bör för allas vinning ses som en enhet, där process mot kund startar vid leverans av stockar från leverantör och slutar vid leverans till slutkund.
För att förslagsverksamheten ska fungera bra och inga värdefulla idéer gås miste om bör anställda uppmuntras att ge förslag och snabbt ges respons för inlämnade förslag.
7.4 Reflektioner kring reliabilitet och validitet
Det råder brist på information i form av tryckta medier rörande renserier och barkningsprocessen. Reliabiliteten blir i avsaknad av teorier kring hur renserier bäst utformas därför inte så hög som önskat. Arbetet har istället grundats på den erfarenhet som finns inom branschen. Flertalet intervjuer har för att öka reliabiliteten genomförts med personal på Billerud Karlsborg, Kappa Kraftliner och SCA Munksund. Kontakt har tagits med de leverantörer av maskinutrustning till renserier som finns på marknaden, dock erhölls inte respons från samtliga. Fler leverantörer att diskutera problem och åtgärder med hade varit önskvärt och skulle bidragit till ökad reliabilitet. För att säkerställa reliabiliteten har samma problem och åtgärder diskuterats med flertalet källor. De brainstormingar som utfördes med operatörer vid Billerud Karlsborg fick till stor del karaktär av intervjuer, detta då operatörerna inte hade erfarenhet av arbetsmetoden. För att undvika detta hade brainstormingen kunnat planerats mer noggrant. Möjligen hade reliabiliteten ökat då intervjuerna blev mer styrda än vad brainstormingen hade varit. Om tid i förväg hade avsatts till brainstorming hade validiteten ökat genom att fler människor
Slutsatser och diskussion
kunna deltagit, förberedelserna blivit mer noggranna, och tid funnits till att strukturera idéerna i exempelvis ett släktskapsdiagram.
Reliabiliteten i arbetet hade förmodligen blivit större om tillgång till en fast arbetsplats på Billeruds fabriksområde funnits. Daglig kontakt med personal på renseriet och möjlighet till att spontant göra observationer i renseriet hade troligen gjort information mer lättåtkomlig vilket skulle lett till ett större djup och reliabilitet i åtgärdsförslagen.
Fokus på endast ett problemområde hade givit tid till att arbeta fram mer detaljerade lösningar, men då de oplanerade stoppen ansågs kunna minskas mer vid arbete med fler problemområden valdes här tre områden. Vid ett val av endast ett problemområde skulle möjligen försöksplanering kunnat använts för att öka reliabiliteten. Experiment med exempelvis vattentryck i stenfällor skulle då kunnat utförts, men för att insamla tillräcklig mängd data skulle arbetet bli tidsödande då problemen inte frekvent uppträder.
7.5 Fortsatt arbete
Arbetet bör följas upp med mer detaljerade lösningar, där så är aktuellt. Lämpliga material kan ses över och kostnadsförslag för åtgärder som bedöms rimliga att genomföra kan arbetas fram. Beslut bör enligt Bergman och Klefsjö (2001) baseras på fakta, åtgärder bör inte vidtas utan att lönsamheten är styrkt.
De åtgärder som anses vara realiserbara bör sedan genomföras och effekten av dem bör därefter studeras och tas lärdom av. Arbetet ovan följer PDCA- cykelns arbetsmetod, vilken Bergman och Klefsjö (2001) beskriver. Då ett varv i cykeln är genomgånget angrips endera ett nytt problem eller redan undersökta problem ytterligare, vilket leder till ständiga förbättringar. De problem som har störst effekt på de oplanerade stoppen bör prioriteras. Lösningar för de verkliga grundproblemen i renseriet bör undersökas.