6. Diskussion 36
6.4 Slutsatser 42
Här kommer vi först att beskriva våra avslutande reflektioner för att sedan ge förslag på vidare forskning.
6.4.1 Avslutande reflektioner
Förutom en lektion, så var det ett tydligt kunskapsfokus under de observerade lektionerna i denna studie. Det var komplexa undervisningssituationer med inbyggda dilemman som grundsärskolelärarna behöver hantera. Elevernas skillnader i nivå och omsorgsbehov gjorde elevgruppen heterogen vilket skapade behovet av individualisering i undervisningen. Omsorgen som vi kunde identifiera i studien kunde vi dela upp i tre typer. Den
relationsstöttande omsorgen och den kunskapsstöttande omsorgen var vanligast och hjälpte eleverna att möta kunskapsutmaningar. Den överdrivna omsorgen var ovanlig och skapade sämre förutsättningar för elevernas lärande. Studien visar att omsorg är ett komplicerat
begrepp och att det inte behöver handla om negativt omhuldade av eleverna utan tvärtom vara stöttande i deras lärande. Vi frågar oss om den gamla synen på omsorg som något negativt som inte har med pedagogik att göra fortfarande lever kvar. Grundsärskolelärarna beskriver en förskjutning i sin verksamhet från ett fokus på omsorg till ett kunskapsfokus. Vi menar att detta troligtvis beror på Lgrsär11 och dess fokus på kunskap, samt den diskussion om
grundsärskolans omsorgsfokus som rått tidigare. Vi ser risker att man ensidigt fokuserar på endast en sida av dilemmat. Att man fokuserar så mycket på kunskapsmål att man glömmer de vardagskunskaper samt den omsorg som behövs i heterogena elevgrupper med stor spännvidd vad gäller nivå och omsorgsbehov.
I studien märkte vi att lektionens strukturer påverkade elevernas möjligheter att möta
kunskapsutmaningar. De strikt lärarledda lektionerna gav eleverna få möjligheter att påverka lektionens riktning. Lektionen med fri struktur innebar höga krav på elevernas förmåga att arbeta självständighet vilket var svårt för flera av eleverna. Den struktur som hade både lärarstyrda samtal och moment där eleverna arbetade självständigt skapade flest möjligheter till kunskapsutmaningar i studien. Denna studie ska ses som ett bidrag till att förstå hur balansen mellan omsorg och kunskapsutmaningar i grundsärskolan kan se ut eftersom det är svårt att dra slutsatser. Det är en komplex undervisningssituation och det kräver försiktighet i diskussioner om omsorg i grundsärskolans verksamhet. Samtidigt är det intresseväckande att en så pass liten studie ändå visar hur komplext det är.
6.4.2 Vidare forskning
Det finns mycket begränsad forskning kring omsorgsbegreppet i ett
grundsärskolesammanhang. Vi ser därför ett behov av forskning som tydliggör begreppet. Vi anser också att det skulle vara intressant att undersöka assistentens roll i grundsärskolans omsorg. Skiljer det sig till exempel i yrkesrollernas ansvar för omsorgsgivande och har man olika syn på omsorgsbehoven i verksamheten? Lgrsär11 verkar utifrån studiens resultat inte fånga behovet av vardagskunskaper i grundsärskolans verksamhet. Det skulle vara intressant att undersöka vilka vardagskunskaper det är som efterfrågas och hur lärarna ändå får in dem i undervisningen.
Referenser
Adoniou, M. (2015). Teacher Knowledge: A Complex Tapestry. Asia-Pacific Journal of
Teacher Education, 43(2), 99–116.
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm: Liber.
Andersson, A.-L., & Wilder, J. (2015). Swedish Classroom Communities Including Learners with Mild Intellectual Disabilities: Lower Secondary School (s. 111–133). Nova Science Publishers, Inc.
Areschoug, J. (2005). Parenthood and Intellectual Disability: Discourses on Birth Control and Parents with Intellectual Disabilities 1967–2003. Scandinavian Journal of Disability
Research, 7(3-4), 155–175.
Aspelin, J. (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups.
Berhanu, G. (2011). Inclusive education in Sweden: Resonses, challenges, and prospects.
International Journal of Special Education, 26(2), 128–148.
Berthén, D. (2007). Förberedelse för särskildhet: Särskolans pedagogiska arbete i ett
verksamhetsteoretiskt perspektiv. Estetisk-filosofiska fakulteten, Pedagogik, Karlstads
universitet, Karlstad.
Bruno, L. (2012). Föräldrar med kognitiva svårigheter - att bryta ny mark: Erfarenheter från
Uppsala län. Stockholm: Allmänna Barnhuset.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Carlgren, I. (2013). Kunnande-kunskap-kunnighet. I L. Lindström, V. Lindberg, & A. Pettersson (Red.), Pedagogisk bedömning: Om att dokumentera, bedöma och utveckla
kunskap. Stockholm: Liber.
Clark, C. Dyson, A. & Millward, A. (1998). Theorising special education. London: Routledge.
Crain, W. C. (2011) Theories of Development: Concepts and Applications. Boston, Mass.: Pearson.
Creswell, J. W. (2012). Qualitative Inquiry and Research Design: Choosing Among Five
Approaches. SAGE Publications.
Einarsson, C., & Hammar Chiriac, E. (2002). Gruppobservationer: Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Eliasson-Lappalainen, R. (1996). Omsorgens skiftningar: begreppet, vardagen, politiken,
Ericsson, K. (2005). Den svenska handikappreformen och 1946 års normaliseringsprincip.
Handikapphistorisk tidsskrift, (13), 36–50.
Eriksson-Gustavsson, A.-L. (2014). En särskola i förändring: En studie om
specialpedagogiskt reformarbete. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och
lärande Linköpings universitet.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (2:a uppl., s. 16–43). Stockholm: Liber. Frithiof, E. (2007). Mening, makt och utbildning: Delaktighetens villkor för personer med
utvecklingsstörning. Växjö: Växjö University Press.
Frithiof, E. (2012). Särskolan i ljuset av FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer medfunktionsnedsättning. I T. Barow & D. Östlund (Red.), Bildning för alla!: En
pedagogisk utmaning (s. 135–144). Kristianstad: Högskolan i Kristianstad.
Gindis, B. (1999). Vygotsky’s vision reshaping the practice of special education for the 21st century. Remedial and Special Education, 20(6), 333–340.
Gredler, M. E. (2012). Understanding Vygotsky for the Classroom: Is It Too Late?
Educational Psychology Review, 24(1), 113–131.
Gummesson, E. (2004). Fallstudiebaserad forskning. I B. Gustavsson (Red.), Kunskapande
metoder inom samhällsvetenskapen (s. 115–154). Studentlitteratur.
Gustavsson, B. (2004). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur.
Göransson, K., Lindqvist, G., & Nilholm, C. (2015). Voices of special educators in Sweden: a total-population study. Educational Research, 57(3), 287–304.
Hellblom-Thibblin, C. (2004). Kategorisering av barns ”problem” i skolans värld: En undersökning av skolhälsovårdsrapporter läsåren 1944/45-1988/89. Acta Universitatis Upsaliensis.
Hermerén, G. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och
internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige, 17(3-4), 152-170.
Johansson, E., & Pramling Samuelsson, I. P. (2001). Omsorg – en central aspekt av
Jones, P., & Lawson, H. (2015). Insights into teacher learning about pedagogy from an international group of teachers of students with severe intellectual disabilities. European
Journal of Special Needs Education, 30(3), 384–401.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Mitchell, D. R. (2008). What really works in special and inclusive education: Using evidence-
based teaching strategies. Abingdon, Oxon: Routledge.
Murphy, C., Scantlebury, K., & Milne, C. (2015). Using Vygotsky’s zone of proximal development to propose and test an explanatory model for conceptualising coteaching in pre-service science teacher education. Asia-Pacific Journal of Teacher Education, 43(4), 281–295.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk
Forskning i Sverige, 10(2), 124–138.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nyström, I. (2002). Eleven och lärandemiljön: en studie av barns lärande med fokus på
läsning och skrivning. Växjö: University Press.
Patel, R. (1987). Observation. I U. Tebelius & R. Patel (Red.), Grundbok i forskningsmetodik:
kvalitativt och kvantitativt. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Tebelius, U. (1987). Om säkerhet vid insamlande av information. I U. Tebelius & R. Patel (Red.), Grundbok i forskningsmetodik: kvalitativt och kvantitativt. Lund:
Studentlitteratur.
Pfahl, L., & Powell, J. J. W. (2011). Legitimating school segregation. The special education profession and the discourse of learning disability in Germany. Disability & Society, 26(4), 449–462.
Pufpaff, L., McIntosh, C., & Thomas, C. (2015). Meeting the health care needs of students with serve disabilities in the school setting: Collaboration between school nurses and special education teachers. Psychology in the Schools, 52(7), 683–701.
Scrimsher, S., & Tudge, J. (2003). The Teaching/Learning Relationship in the First Years of school: Some Revolutionary Implikations of Vygotskya´s Theory. Early Education &
Development, 14(3), 294–312.
SFS 1985:1100. (1985). Skollagen (1985:1100). Svensk författningssamling.
SFS 2010:800. (2010). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen
(2010:801). Stockholm: Norstedts juridik.
Skolinspektionen. (2010). Undervisningen i svenska i grundsärskolan. Rapport 2010:9. Skolverket. (2002). I särskola eller i grundskola. Dnr 103404.
Skolverket. (2006). Kommunernas särskola: Elevökning och variation i andel elever mottagna i särskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundsärskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2015). Ökat antal elever i grundsärskolan. Hämtad 06 januari 2016, från http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/nyhetsarkiv/2015/nyheter-2015- 1.229449/okat-antal-elever-i-grundsarskolan-1.232715
Socialdepartementet. (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. Stockholm: Socialdepartementet, Regeringskansliet.
SOU 2004:98. För oss tillsammans: Om utbildning och utvecklingsstörning: Slutbetänkande
av Carlbeck-kommittén. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Strandberg, L. (2009). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedt.
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Szönyi, K. (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning: elevperspektiv på delaktighet
och utanförskap. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Szönyi, K., & Tideman, M. (2011). Särskola, kategorisering och vanliggörande. I L. Söderman & S. Antonson (Red.), Nya Omsorgsboken (s. 129–144). Malmö: Liber. Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerup. Tideman, M., & Svensson, O. (2015). Young people with intellectual disability–the role of
self-advocacy in a transformed Swedish welfare system. International Journal of
Qualitative Studies on Health and Well-being, 10(25100).
Tideman, M., & Szönyi, K. (2011). ”Sverige behöver ingen särskola”. Hämtad 18 mars 2016, från http://www.dn.se/debatt/sverige-behover-ingen-sarskola/
Van Drenth, A. (2015). Sensorial experiences and childhood: nineteenth-century care for children with idiocy. Paedagogica Historica, 51(5), 560–578.
Vygodskaya, G. L. (1999). Vygotsky and problems of special education. Remedial and
special education, 20(6), 330–332.
Waerness, K. (1996). ”Omsorgsrationalitet”: Reflexioner över ett begrepps karriär. I R. Eliasson-Lappalainen (Red.), Omsorgens skiftningar: begreppet, vardagen, politiken,
forskningen. Lund: Studentlitteratur.
Wahlström, K. (2001). Kvalitet i särskola - en fråga om värderingar. Stockholm: Skolverket. Östlund, D. (2012a). Deltagandets kontextuella villkor: fem träningsskoleklassers
Östlund, D. (2012b). Om speciallärare med inriktning utvecklingsstörning är svaret - vad är då frågan? I T. Barow & D. Östlund (Red.), Bildning för alla! En pedagogisk utmaning (s. 145–158). Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Bilaga 1
Brev till Personal
Hej!
Jag heter Ewa-Lotta Lindgren och läser sista terminen på speciallärarprogrammet vid
Mälardalens högskola. Denna termin skriver jag ett examensarbete tillsammans med Mattias Seger och det handlar om hur man i grundsärskolan balanserar omsorg och lärande i
undervisningen. Som en del i detta arbete skulle jag behöva observera lektioner i
grundsärskolan samt intervjua de undervisande lärarna. Observationerna kommer att vara fokuserade på lärarens arbete med klassen under en halv dag. Intervjuerna behöver inte ske vid samma tillfälle och jag beräknar att en intervju kommer att ta ca 45-60 minuter att
genomföra. Jag har önskemål om att spelas in intervjun för att kunna fokusera på vårt samtal. Även lektionerna önskar jag spela in. När analysen av intervjun och observationerna är färdiga kommer inspelningarna att raderas. Ingen annan än jag kommer att lyssna på den.
Allt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att den som läser det färdiga arbetet inte kommer att kunna identifiera vilka personer som deltagit eller i vilken ort skolan ligger. Bara jag och Mattias kommer att ha tillgång till den insamlade informationen. Ditt deltagande är naturligtvis frivilligt och du kan närsomhelst avbryta det. Meddela mig om Du önskar ta del av det färdiga resultatet.
Om Du har några frågor eller funderingar är Du välkommen att kontakta oss eller vår handledare för mer information.
Med Vänliga Hälsningar
Ewa-Lotta Lindgren Mattias Seger Jenny Wilder
Bilaga 2
Brev till Personal
Hej!
Jag heter Mattias Seger och läser sista terminen på speciallärarprogrammet vid Mälardalens högskola. Denna termin skriver jag ett examensarbete tillsammans med Ewa-Lotta Lindgren och det handlar om hur man i grundsärskolan balanserar omsorg och lärande i
undervisningen. Som en del i detta arbete skulle jag behöva observera lektioner i
grundsärskolan samt intervjua de undervisande lärarna. Observationerna kommer att vara fokuserade på lärarens arbete med klassen under en halv dag. Intervjuerna behöver inte ske vid samma tillfälle och jag beräknar att en intervju kommer att ta ca 45 minuter att
genomföra. Jag har önskemål om att spelas in intervjun för att kunna fokusera på vårt samtal. Även lektionerna önskar jag spela in. När analysen av intervjun och observationerna är färdiga kommer inspelningarna att raderas. Ingen annan än jag kommer att lyssna på dem.
Allt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att den som läser det färdiga arbetet inte kommer att kunna identifiera vilka personer som deltagit eller i vilken ort skolan ligger. Bara jag och Ewa-Lotta kommer att ha tillgång till den insamlade
informationen. Ditt deltagande är naturligtvis frivilligt och du kan närsomhelst avbryta det. Meddela mig om Du önskar ta del av det färdiga resultatet.
Om Du har några frågor eller funderingar är Du välkommen att kontakta oss eller vår handledare Jenny Wilder för mer information.
Med Vänliga Hälsningar
Mattias Seger Ewa-Lotta Lindgren Jenny Wilder
msr13004@student.mdh.se eln13011@student.mdh.se jenny.wilder@mdh.se
Bilaga 3
Information till Vårdnadshavare
Hej!
Jag heter Ewa-Lotta Lindgren och läser sista terminen på speciallärarprogrammet vid
Mälardalens högskola. Denna termin skriver jag ett examensarbete tillsammans med Mattias Seger och det handlar om hur man i grundsärskolan balanserar omsorg och lärande i
undervisningen. Som en del i detta arbete kommer jag att observera lektioner i den klass som Ditt barn går i. Observationerna kommer att vara fokuserade på lärarens arbete med klassen.
Allt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att den som läser det färdiga arbetet inte kommer att kunna identifiera vilka personer som deltagit eller i vilken ort skolan ligger. Bara jag och Mattias kommer att ha tillgång till den insamlade informationen.
Om du inte vill att ditt barn finns med vid observationerna eller om du har några frågor, är du välkommen att kontakta oss för mer information.
Med Vänliga Hälsningar
Ewa-Lotta Lindgren Mattias Seger Jenny Wilder
eln13011@student.mdh.se msr13004@student.mdh.se jenny.wilder@mdh.se
Bilaga 4
Information till Vårdnadshavare
Hej!
Jag heter Mattias Seger och läser sista terminen på speciallärarprogrammet vid Mälardalens högskola. Denna termin skriver jag ett examensarbete tillsammans med Ewa-Lotta Lindgren och det handlar om hur man i grundsärskolan balanserar omsorg och lärande i
undervisningen. Som en del i detta arbete kommer jag att observera lektioner i den klass som Ditt barn går i. Observationerna kommer att vara fokuserade på lärarens arbete med klassen.
Allt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att den som läser det färdiga arbetet inte kommer att kunna identifiera vilka personer som deltagit eller i vilken ort skolan ligger. Bara jag och Ewa-Lotta kommer att ha tillgång till den insamlade
informationen.
Om du inte vill att ditt barn finns med vid observationerna eller om du har några frågor, är du välkommen att kontakta oss för mer information.
Med Vänliga Hälsningar
Mattias Seger Ewa-Lotta Lindgren Jenny Wilder
msr13004@student.mdh.se eln13011@student.mdh.se jenny.wilder@mdh.se
Bilaga 5
Intervjuguide
Lärarens syn på uppdraget
- Kan du berätta något om när du började intressera dig för att arbeta med elever med funktionsnedsättningar? Varför känns det viktigt?
- Vad tycker du är speciellt med grundsärskolan och dess möjligheter?
- Beskriv likheter och olikheter mellan grundsärskolan och andra skol-/förskoleformer som du jobbat i.
Lokaler
- På vilket sätt är era lokaler är ändamålsenliga för dels omsorgen men också för den pedagogiska verksamheten?
- Hur önskar du att era lokaler optimalt skulle vara utformade?
Personal
- Berätta om de olika personalgrupperna som jobbar under skoldagen. Vilka olika uttalade arbetsansvar har ni?
- På vilket sätt samtalar ni om era olika uppdrag? - Hur ofta hur har ni pedagogiska samtal? Omsorg och kunskapsutmaningar
- Hur definierar du omsorg och hur skulle du beskriva de omsorgsinriktade insatserna i din undervisning?
- Vilka effekter kan du se hos eleverna om omsorgen blir för stor/för liten? Kortsiktigt och långsiktigt.
- Hur definierar du kunskapsutmaningar i undervisningen och vilka skeenden skulle du beskriva som kunskapsutmanande?
- Vilka är de pedagogiska tankarna bakom din undervisning? Är assistenterna medveten om dem?
- Beskriv skillnader mellan hur självständigt elever jobbar på teoretiska respektive praktiska lektioner? Orsaker?
- Hur tydliggör du det för eleverna och föräldrarna vilka förmågor de ska utveckla? Dilemma
- Hur tänker du kring balansen mellan omsorg och kunskapsutmaningar i grundsärskolan? Beskriv. Är det är en lätt eller svår avvägning?
- Tror du att detta skiljer sig mellan grundsärskolan, träningsskolan och grundskolan? - Beskriv när det blir konflikter mellan omsorg och kunskapsutmaningar?
- Finns det andra som har åsikter om hur du/ni prioriterar tiden under skoldagen/i undervisningen? Berätta. Föräldrar, skolledning, EHT, Habiliteringen, BUP, andra. - Hur har dina tankar kring omsorg kontra kunskapsutmaningar förändrats under den tid du
arbetat som lärare?
Bilaga 6
Sammanfattning observation
Index Observation Tolkning
1. Tid, plats, episod 2. Deltagande personer 3. Bakgrund 4. Miljö/omgivning
5. Innehåll, uppgift och syfte
6. Vad händer? Vad gör läraren/ass/elever med fokus på omsorg och kunskaps-‐ utmaningar: Omsorg: Kunskapsutmaningar: Omsorg: Kunskapsutmaningar: 7. Reflektion 8. Övrigt