7.1 Slutsatser
Nedan kommer vi att presentera tre slutsatser utifrån den analys som gjorts dels med hjälp av Jönsons analysschema dels med studiens teorier. Vi är medvetna om att det inte är möjligt att dra generella och allmängiltiga slutsatser utifrån denna studie. Däremot finns det vissa återkommande teman i artiklarna vilket vi kommer lyfta i detta kapitel.
Vår första slutsats är att artiklarna, utifrån våra analyser, framställer personer som begått brott på delvis ett negativt sätt med undantag från artikel tre. Artikel tre framställer enligt oss personer som begått brott som bland annat viljestarka. Personer som begått brott framställs i fyra av artiklarna med olika negativa benämningar exempelvis “avhoppade kriminella”, “pundare”, “gängkriminella” etcetera. En annan slutsats vi, utifrån vår analys, kan dra är att personer som begått brott framställs i fyra av artiklarna som viljesvaga, ha bristande hederlighet och ses som ett problem som behöver hanteras. Hur kan man då förstå dessa framställningar? I fyra av artiklarna kan framställningarna möjligtvis bidra till att personer som begått brott stigmatiseras. Språket i artiklarna tror vi, utifrån våra analyser, kan leda till stigmatisering eftersom författarna aktivt väljer att skriva på det sätt som de gör. Framställningen i artikel tre kan istället förstås som ett försök att avstigmatisera personer som begått brott.
7.2 Diskussion
Med hjälp av avsnittet “Nuvarande kunskapsläge och tidigare forskning”, se avsnitt 2, kommer vi nu att diskutera vårt resultat och analys av vårt resultat samt våra slutsatser. Den diskussion vi för är våra egna tankar kring det studien har studerat. Därför bör det som sägs under detta avsnitt inte ses som slutsatser utan mer som något som öppnar upp för diskussion. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur personer som begått brott framställs i Aftonbladet och att försöka förstå denna framställning utifrån en socialkonstruktivistisk ansats. Genom detta vill studien öka socialarbetares medvetenhet om framställningen.
Blomberg, Kroll, Lundström och Swärd (2009) skriver att medier i vissa fall kan skapa nya sociala problem och förmedla ett politiskt maktspel vilket kan leda till att känsligheten och oron för det sociala problemet ökar. Vi menar att den problematik som våra artiklar har berört, det vill säga personer som begått brott, är ett socialt problem och artiklarna kan bidra till en ökad oro kring
problemet genom framställningen av gruppen. Denna påverkan bidrar också till att påverka opinionen kring konstruktionen av det sociala problemet samt vad som anses vara lösningen. John Thompsson (1995) lyfter media och hur viktigt det är för det politiska maktspelet att synas i media. Han menar att det ingår i politikernas dagliga arbete att vara synliga i media, och också reglera vad som syns för att exempelvis locka väljare. Medias rapportering av nyheter kan, utifrån det Thompsson säger, påverka opinionen och hur politiska diskurser formas. Verksamma socialarbetare påverkas också av diskursen
liksom personer som begått brott, som kan ses som en brukargrupp. Med den tidigare forskningen som bakgrund är det tydligt att media har ett stort inflytande på människors tyckande och tänkande.
Beroende på hur framställningarna ser ut tror vi att brukargruppens livssituation kan komma att påverkas i praktiken. Artiklarna ger exempel på vad vi uppfattar som begränsningar för personer som begått brott i form av till exempel zonförbud. Att införa ett sådant förbud tror vi kan vara ett resultat av en stigmatisering som leder till diskriminering. Ahmed och Långs (2017) studie visar att
diskriminering av personer som begått brott existerar på arbetsmarknaden. Vilket möjligen skulle kunna vara en konsekvens av bland annat av gruppens stigma. Detta är viktigt för socialarbetaren att känna till då en person som begått brott kan behöva andra typer av insatser för att bli aktuell på arbetsmarknaden, till skillnad från någon som inte begått brott. Vi tror att det kan finns inslag av ett strukturellt stigma hos personer som begått brott vilket skapar svårigheter för dem att exempelvis få en anställning, trots insatser från socialtjänsten. Det hade varit intressant att studera hur situationen för personer som begått brott sett ut om insatser riktas mot arbetsgivaren istället för endast brukaren.
Pollack (2001) konstaterar att dagens media är konstruerat så att kriminalitet framställs som samhällets största hot. Detta tycker även vi att vi sett tendenser av i vår undersökning.
Framställningarna i specifikt artikel fyra och fem, men även de andra, bekräftar det Pollack sett i sin studie. Vi upplever även att artiklarna ställer grupper mot varandra och skapar polarisering. Om nu en polarisering produceras skulle det kunna påverka brukargruppen, personer som begått brott, och deras möjligheter att återintegreras i samhället. I den franska undersökningen (Lampropolos, Wolman och Apostolidis 2017) framkom det att personer med schizofreni målades upp som farliga och onormala samt att det skapades en polarisering mellan personer med och utan schizofreni. Vi tror att
Lampropolos m.fl. undersökning till viss del går att applicera på den studie vi genomfört då vi ser likheter i hur de båda medierna framställer de två socialt utsatta grupperna.
Pollack (2001) anser med sin studie att man endast kan förstå mediers påverkan i hur brott framställs om man tar hänsyn till delvis den diskurs som råder inom berörda myndigheter och delvis den mediala diskursen. Genom att ta del av studier liknande den här tror vi att socialarbetaren får, som verkar inom ett fält där personer som begått brott rör sig, möjlighet att reflektera kring sin egen del i en möjlig stigmatisering av gruppen och hur det kan påverka det sociala arbetet. En medveten socialarbetare tror vi har den unika möjligheten att lyfta individen bakom den kriminella identiteten. Avslutningsvis vill vi säga att framtida forskning skulle kunna undersöka hur mediala diskurser påverkar det sociala arbetets praktik. Den undersökning vi har gjort har varit tvungen att ta hänsyn till en begränsad tidsperiod och tydliga avgränsningar har behövts göras för att inte dra för stora slutsatser utifrån ett relativt litet område. Dock menar vi att denna uppsats är ett försök att förstå mediala
diskursers framställning av en samhällsgrupp som socialarbetare möter utifrån socialkonstruktivistiska perspektiv.
Referenser
Ahmed, A.M, Lång, E. (2017). The employability of ex-offenders: a field experiment in the Swedish labor market. IZA Journal of labour policy, 6:6, 1–23. DOI: 10 1186/s40173-017-0084-2
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Allwood, C.M. Eriksson, M.G. (2017) Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. (Uppl. 2
)
. Lund: Studentlitteratur
Blomberg, H. A., Kroll, C., Lundström, T., Swärd, H. (2009). Medier och samhällsvetenskap. I Blomberg, H. A., Kroll, C., Lundström, T., Swärd, H. (Red), Sociala problem och socialpolitik i massmedier (s 11-21). Lund: Studentlitteratur
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber.
BRÅ. (2012). Samverka för att förebygga återfall i brott (Idéskrift: nr 20). Hämtad från
https://www.bra.se/download/18.22a7170813a0d141d2180002085/1371914740756/2012_ides krift_20_samverka_f_r_att_f_rebygga_terfall_i_brott.pdf#page5).
BRÅ. (2015). Kriminalstatistik 2015 (BRA-775). Hämtad från
https://www.bra.se/download/18.c4ecee2162e20d258c246fa/1527751809969/Sammanfattning _aterfall_prel_2003-2015.pdf#p
Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Crossley, Nick. Roberts, John Michael. 2004. After Habermas. New perspectives on the public sphere. Oxford: Blackwell Publishing/The sociological review.
Davidsson, Bo. Patel, Runa. 201
9
. Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Fängelseförordningen (SFS 2010:2010). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/fangelseforordning-20102010_sfs-2010-2010
Förordning med instruktioner för kriminalvården (SFS 2007:1172). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/forordning-20071172-med-instruktion-for_sfs-2007-1172
Giddens, A. (1998). Sociologi. Lund: Studentlitteratur
Giddens, A. Sutton, P. (2014) Sociologi. Lund: Studentlitteratur
Goffman, E. (2002). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (3. uppl.) Stockholm: Nordstedt
Goldberg Ted (2005). Samhällsproblem. Lund: Studentlitteratur AB
Habermas, Jürgen. 1989. The structural transformation of the public sphere. Engelsk översättning av Thomas Burger med assistans av Frederick Lawrence. The MIT Press, Massachusetts.
Initzio. (2019). Viktigaste politiska frågan. Hämtad 2019-03-28 från https://inizio.se/opinion/viktigaste-politiska-fragan-mars-2019/
Johansson, T. & Lalander, P. (2018). Vardagslivets socialpsykologi. (Upplaga 3). Stockholm: Liber
Jönson, H. (2008). Att studera sociala problem som perspektiv. (Working paper-serien; Nr. 6). Socialhögskolan, Lunds universitet.
Jönson, H. (2010). Sociala problem som perspektiv en ansats för forskning & socialt arbete. Johanneshov: TPB.
Kantar Sifo. (2019b). FÖRTROENDEBAROMETERN 2019: Allmänhetens förtroende för institutioner, politiska partier, massmedier & företag. Hämtad från:
https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/fortroendebarometer_2019_me dieakademin-kantarsifo.pdf
Kantar Sifo. (2019a) ORVESTO Konsument 2018 Helår. Hämtad från:
https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/rackviddsrapport_orvesto_kons ument_2018_helar_0.pdf
Karlsson, C. (2005). Medias roll i samhället. (Masteruppsats, Luleås Tekniska Högskola, Luleå). Hämtad frånhttp://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1021313/FULLTEXT01.pdf
Kroon, C./SVT (2018). Tidigare dömda Anna: ”Det är omöjligt att komma tillbaka”. Hämtad 2019.02.27 från https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/anna-kanner-sig-dubbelbestraffad
Lampropoulos, D., Wolman, A., & Apostolidis, T. (2017). Analyzing the presentation and the stigma of schizophrenia in French newspapers. Social Psychiatry And Psychiatric Epidemiology,
52(12), 1541–1547.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1007/s00127-017-1455-0
Månson, Per. (2003). Moderna samhällsteorier. Sjätte reviderade upplagan. Stockholm: Prisma
Olsson, Anders R. (2006). Lögn, förbannad lögn och journalistik: varför journalistik på kommersiella villkor är demokratiskt otjänlig. Stockholm: Natur och kultur
Pollack, E. (2001). Forskning om brott och medier. Hämtad:
https://www.researchgate.net/profile/Ester_Pollack/publication/35007483_En_studie_i_medie r_och_brott/links/57177f7b08ae09ceb264a9be/En-studie-i-medier-och-brott.pdf
Regeringskansliet. (2016) Människorna, medierna & marknaden: Medieutredningens
forskningsantologi om en demokrati i förändring. (SOU 2016:30) Stockholm: Elanders Sverige AB
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Från,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 2003460-ometikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Sveriges radio. (2019). Grafik: Det oroar svenskarna mest. Hämtad 2019-03-28 från
https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1300&grupp=11079&artikel=664748 7
Thompson, John. 1995. Medierna och moderniteten. Svensk översättning av Sven-Erik Torhell. Diadalos AB, Göteborg.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed.
Winther Jörgensen, M. Philips L. Vrå, B. (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur