Möjligheterna att dra slutsatser gällande påverkan på inomhusklimatet begränsas av att tilluftstemperaturen inte konstant hölls över rumstemperaturen under dagen för rökförsöket. Detta var ett bakslag men omständigheterna tillät inte ett nytt försök med mer konstant tilluftstemperatur och lägre utomhustemperatur och re-sultatet är därför det bästa under rådande omständigheter. Det är lätt att vara ef-terklok när försöket väl är genomfört och mätdata tankats ner till datorn och kan observeras för första gången. Resultatet illustrerar dock det som tidigare sagts om svårigheten att uppnå perfekta förhållanden för att genomföra experiment, eller försök, som ska vara jämförbara utanför laboratoriemiljöer. Dagen var inte så kall eller molnig som förväntats vilket ledde till att elvärmaren slogs ifrån under större delen av dagen. Ett alternativ skulle ha varit att tvinga elvärmaren att vara påsla-gen under hela försöksdapåsla-gen för att uppnå ett bättre resultat. Om rökförsök på nytt ska utföras ska, med vetskapen om att det kan vara svårt att se rökens rörelser i ett rum, åtgärder vidtas för att underlätta observation. Förutom att undersöka möjligheten att använda andra typer av rökvätskor kanske det skulle gå att tillfäl-ligt göra väggar mörkare eller att med extra lampor belysa röken, kanske rentav med färgat ljus. Det finns ljuskällor idag som är kraftiga och som inte avger mycket gratisvärme till rummet.
Trots de upplevda svårigheterna kan följande kommentarer ges, som dock i de flesta fall mer får ses som antaganden än distinkta slutsatser.
Det går inte att säga ifall en sänkning av luftflödet till mindre än 154 m3/h skulle vara till nackdel (eller fördel) för den termiska komforten vid luftflödet 108 m3/h. Detta behöver undersökas vidare. Däremot verkar temperaturgradienten bli bättre med sänkta flöden. Det ska dock påtalas att det aldrig är tal om en operativ tem-peratur utan om lufttemtem-peraturer i enstaka punkter i rummet. Rummet anses ha problem med höga transmissionsförluster och det kan finnas kalla yttemperaturer som resulterar i en annan temperaturgradient baserad på operativa temperaturer. Ur ett arbetsmiljöperspektiv kan det vara en god idé att titta närmare på den ope-rativa temperaturen för vistelsezonen i detta rum vid förändrade luftflöden. Tem-peraturgradienten hamnar förvisso aldrig över det rekommenderade gränsvärdet
68
3°C men däremot stundtals över 2°C vilket är gränsvärdet vid en högre kvalitets-klass. Ingenting går att säga angående frånluftsinställningens påverkan på den termiska komforten.
Luftomblandningen kan bli sämre med alltför stora sänkningar av luftflödet. Detta med utgångspunkt i att inga förändringar görs för tilluftsdon, dysdon. Även om tillförseln av utomhusluft är mer än väl tilltagen även vid det lägre testade flödet 108 m3/h verkar luftomblandningen påverkas negativt. Detta visar på en nackdel med att enbart förlita sig på att en tillräckligt stor luftmängd tillförs ett utrymme. Genom att göra detta antas, utan att några kontroller genomförs, att luftomblandningen i ett utrymme är god. Då uppfattningen däremot är att luftom-blandningen i det undersökta utrymmet påverkades negativt av sänkta flöden re-kommenderas att ytterligare en kontroll görs, gärna med spårgas. Mest fördel-aktig luftomblandning verkar ske när luft tas både genom frånluftsdon och från-luftsfönster och inte enbart genom det ena eller det andra. Detta trots att frånlufts-fönstret verkar ha en mycket begränsad påverkan på luften som finns i närheten. Precis som i stycket ovan skulle det även här vara intressant att studera sänkta flöden och luftomblandning ur ett arbetsmiljöperspektiv eller ett perspektiv där syftet är att finna svar på hur prestationen påverkas utifrån en variation av luft-flöden och kanske också beroende på placering av arbetsplatser. Arbetsplatsen i det observerade rummet är placerad ungefär i mitten av rummet vilket kanske fungerar bättre tillsammans med sänkta flöden än exempelvis ett snarlikt rum som delas av två personer som har sina respektive arbetsplatser utmed varsin vägg. Detta bland annat med tanke på att sänkta luftflöden verkar leda till kortare kastlängd och luftstrålar som släpper taket tidigare och faller ner.
Det finns en möjlighet att sänkta luftflöden ger en bättre temperatureffektivitet, det vill säga att sänkta luftflöden gör att tillförd värmeeffekt bättre kommer rum-met tillgodo. Detta är dock ett väldigt löst antagande och måste studeras vidare. Med mindre osäkerhet kan däremot påstås att för att uppnå bäst temperatureffek-tivitet vid flödet 154 m3/h bör både frånluftsdon och frånluftsfönster användas. Möjligheten att sänka luftflöde eller tilluftstemperatur är alltså större med både frånluftsdon och frånluftsfönster verksamma
Förutom det som nämnts ovan bör fortsatta studier fokusera på att undersöka va-riationer i förhållandet mellan hur mycket frånluft som går via don och hur
69
mycket som går via fönster. I denna uppsats framkommer att det verkar vara bäst ifall frånluften går båda vägarna men det är bara förhållandet 50/50 som under-söks och det finns inget som säger att detta skulle vara det mest optimala eller är den bästa driftstrategin.
Det finns flera frågetecken kring frånluftsfönstren och deras möjliga påverkan på de beräkningar som gjorts i denna uppsats. Temperatureffektiviteten visade sig vara ett enklare verktyg att använda när det var ett vanligt frånluftsdon som an-vändes. Med detta menas att det blir färre problematiska värden en stund efter att ventilationen startas på morgonen. Ett frånluftsfönster förändrar dessutom hela effektbalansen för ett rum då frånluftstemperaturen inte längre är densamma som inomhustemperaturen. Vid passagen mellan fönsterrutorna kan luftens tempera-tur tappa flera grader vilket leder till en sämre värmeåtervinning. Hur mycket värme som försvinner när luften passerar mellan fönsterrutorna beror på luftflö-dets storlek. I och med att denna uppsats tittar just på sänkningar av ventilations-flöden skulle det vara intressant med en undersökning som tar med båda dessa faktorer. Det kanske inte är en lika god idé att minska luftflödet i ett rum om detta leder till att mer värmeenergi tar sig ut via fönstret genom ett försämrat U-värde samtidigt som det sker en större avkylning av frånluften vilket gör att mindre värmeenergi når värmeåtervinningen?
Detta arbete har utgått ifrån befintlig installation vilket också tydligt framgår av frågeställningen. Därför kvarstår också frågan ifall dagens tilluftsdon är lämpade för de sänkningar av luftflöden som efterfrågas eller ifall det är motiverat att byta till mer optimerade don, eller att göra andra förändringar på det existerande upp-värmningssystemet?
Kvarstår gör också att undersöka vad som händer när tilluften används för att kyla rummet och luftflöden och frånluftsinställningar varieras?
Referenser
Abel, E. (1993). Luftflöde och klimatinstallationer. I S. Schulz (red.). Hus och ventilation vid ombyggnad:
natur och teknik i samverkan (ss. 43-50). Göteborg:
Institutionen för arkitekturhistoria, Chalmers tekniska högskola.
Abel, E. & Elmroth, A. (2016). Byggnaden som
sy-stem. Lund: Studentlitteratur.
AFS 2009:2. Arbetsplatsens utformning:
Arbetsmiljö-verkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna.
Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Alvarez, H. (1990). Energiteknik. Lund: Studentlitte-ratur.
Appelfeld, D. & Svendsen, S. (2011). Experimental analysis of energy performance of a ventilated win-dow for heat recovery under controlled conditions.
Energy and Buildings, 43, 3200–3207.
Bankvall, C. (2013). Luftboken: luftrörelser och täthet
i byggnader. Lund: Studentlitteratur.
BFS 2016:13. BBR 24. Stockholm: Boverket. Boverket (2012). Handbok för energihushållning
en-ligt boverkets byggregler. [Online]. Tillgänglig:
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/do- kument/2012/handbok-for-energihushallning-enligt-boverkets-byggregler.pdf. Hämtad: 2017-04-16. Boverket (2017). Öppna data - Dimensionerande
vin-terutetemperatur (DVUT 1981-2010) för 310 orter i Sverige. [Online]. Tillgänglig:
http://www.bover- ket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna- data/dimensionerande-vinterutetemperatur-dvut-1981-2010/. Hämtad: 2017-05-06.
Carlos, J. S., Corvacho, H., Silva, P. D., Castro-Gomes, J. P. (2011). Modelling and simulation of a ventilated double window. Applied Thermal
Engineer-ing, 31, 93-102.
Ekberg, L. E. (2013). R1 - riktlinjer för specifikation
av inneklimatkrav. [4:e rev. utg.] Stockholm: EMTF
förlag.
Ekbom, J. (2007). User perception of climate in
hospi-tal wards: an analysis of thermal climate and air hu-midity demands. Doktorsavhandling. Göteborg:
In-stitutionen för energi och miljö, installationsteknik, Chalmers tekniska högskola.
Energimyndigheten (2010). Energin i våra lokaler:
re-sultat från Energimyndighetens STIL2-projekt: del-rapport från Energimyndighetens projekt Förbättrad energistatistik i samhället. [Online]. Tillgänglig:
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?Re-sourceId=2455. Hämtad: 2017-03-29.
Energimyndigheten (2015). Energiläget 2015. [On-line]. Tillgänglig: https://www.energimyndig-
heten.se/contentas- sets/50a0c7046ce54aa88e0151796950ba0a/energila-get-2015_webb.pdf. Hämtad: 2017-03-29.
ER 2008:09. Energianvändning i vårdlokaler
förbätt-rad statistik för lokaler (STIL 2). [Online].
Tillgänglig: http://www.energimyndigheten.se/Sta-tistik/Forbattrad-energistatistik-ibebyggelsen/ Inventering-av-energianvandningen-i-lokaler-/. Hämtad: 2017-03-29.
Fanger, P.O. (1972). Thermal comfort: Analysis and
applications in environmental engineering. New
York: McGraw-Hill.
FoHMFS 2014:17. Folkhälsomyndighetens allmänna
råd om temperatur inomhus. Stockholm:
Folkhälso-myndigheten.
FoHMFS 2014:18. Folkhälsomyndighetens allmänna
råd om ventilation. Stockholm:
Folkhälsomyndig-heten.
Forslund, G. & Forslund, J. (2016). Bästa inneklimat
till lägsta energikostnad. Stockholm: Svensk
Bygg-tjänst.
Forster, N. (1994). The Analysis of Company Docu-mentation. In C. Cassell and G. Symon (eds).
Qualita-tive Methods of Organizational Research: A Practical Guide (pp. 147–66). London: SAGE.
Gefwert, M. & Södergren, D. (1980). Annual energy
loss through a ventilated window: a method of calcu-lation. Stockholm: Swedish Council for Building
Re-search [Statens råd för byggnadsforskning].
Hansen, D. L. (1999). Indoor air quality issues. New York: Taylor & Francis.
Hjertén, R., Mattsson, I. & Westholm, H. (1996). Som
man bygger får man ventilera: om arkitektur och in-omhusklimat. Stockholm: Arkus.
Hus & hälsa (2000). 4, Ventilation. Stockholm: Bygg-forskningsrådet.
Jensen, L. & Warfvinge, C. (2011).
Värmebehovsbe-räkning: kursmaterial installationsteknik FK. Lund,
LTH.
Johnson, B. G. (1990). Hus och hälsa: inneklimat och
energihushållning. Stockholm: Statens råd för
bygg-nadsforskning.
Landstinget Västernorrland [LVN] (2008). Energy
factor 2. [Online]. Tillgänglig:
https://www.lvn.se/contentas- sets/5ca56c1880404e56be27055ae3c6fecc/energy-factor-2-broschyr-_eng.pdf. Hämtad: 2017-03-09. Landstinget Västernorrland [LVN] (2014). Miljö- och
energiplan för Landstinget Västernorrland 2015-2019. [Online]. Tillgänglig:
https://www.lvn.se/con-
tentas- sets/9fc5b6d3929a4a7cb40f10d87a4fd081/miljo--och-energiplan-2015-2019_final.pdf. Hämtad: 2017-03-29. Landstinget Västernorrland [LVN] (2015). Miljö- och
energiredovisning 2015. [Online]. Tillgänglig:
https://www.lvn.se/contentas-sets/283e5abbcf0d414ca1733451eb4a15ca/fillista/milj o--och-energiredovisning-2015.pdf.
Hämtad: 2017-03-29.
Lindab (2009). Teori. [Online]. Tillgänglig: https://itsolution.lindab.com/lindabwebproducts-
doc/pdf/documentation/comfort/se/te-chnical/a_04_theory.pdf. Hämtad: 2017-05-03. Malmström, T-G. (red.) (2002). Installationstekniska
grunder: introduktion, samordning med byggnaden, värme, ventilation. Stockholm: Installationsteknik,
Kungliga Tekniska högskolan.
Nilsson, L. (2013). Användarrelaterad
energieffektivi-sering. Examensarbete. Uppsala: Vetenskapsområdet
för teknik och naturvetenskap, Uppsala universitet. Nilsson, P-E. (2000). God inomhusmiljö. Borås: SP. Näslund, J. (2012). Snökyla för Bosch Rexroth Group. Examensarbete. Umeå: Institutionen för tillämpad fy-sik och elektronik, Umeå universitet.
Odeblad, K. (2008). Optimering av ventilationsflöden
i Sundsvalls sjukhus. Examensarbete. Umeå:
Institut-ionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå univer-sitet.
Persson, M. (2001). Dimensionerande luftflöde:
meto-dik för bestämning av dimensionerande luftflöde vid projektering av anläggningar för luftbehandling.
Stockholm: Svensk Byggtjänst.
Petersson, B-Å. (2013). Tillämpad byggnadsfysik. Lund: Studentlitteratur.
Raffnsøe, L. M. (2007). Thermal Performance of Air
Flow Windows. Masteruppsats. Kongens Lyngby:
Danmarks Tekniske Universitet.
R1 (2000). Klassindelade klimatsystem: riktlinjer och
specifikationer. Ödeshög: VVS Tekniska Föreningen.
Regeringen (2015): Övergripande mål och svenska
mål för Europa 2020. [Online]. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/sverige-i-eu/europa-2020- strategin/overgripande-mal-och-sveriges-nationella-mal/. Hämtad: 2017-03-29.
Sandberg, M. (1986). Luftutbyteseffektivitet,
ventilat-ionseffektivitet, temperatureffektivitet i cellkontor: sy-stem med luft som energibärare. Gävle: Statens
insti-tut för byggnadsforskning.
Socialstyrelsen (2005). Temperatur inomhus. [Online]. Tillgänglig:
https://www.folkhalsomyndig-heten.se/pagefiles/12940/temperatur-inomhus.pdf. Hämtad: 2017-04-17.
Soleimani-Mohseni, M., Bäckström, L. & Eklund, R. (2014). EnBe: energiberäkningar: formler, ekvationer,
data och diagram. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
SOU 2008:110. Vägen till ett energieffektivare
Sve-rige. Stockholm: Miljö- och energidepartementet.
SPRI (1989). Ventilation av vårdlokaler. Stockholm: SPRI.
Stockholms stad (2014). Egenkontroll för
fastighetsä-gare. [Online]. Tillgänglig:
http://foretag.stock-holm.se/Regler-och-ansvar/Fastighetsagare/. Hämtad: 2017-04-15.
SS-EN ISO 7730:2006 [ISO 7730]. Ergonomi för den
termiska miljön – Analytisk bestämning och bedöm-ning av termisk komfort med hjälp av indexen PMV och PPD samt kriterier för lokal termisk komfort.
Stockholm: SIS.
SVEBY (2009). Brukarindata för energiberäkningar i
bostäder. Projektrapport. Stockholm:
SVEBY-pro-grammet.
Sweco (2013). Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand:
energiutredning. Östersund: Sweco Systems AB.
Sweco Theorells (2008). Sundsvalls sjukhus utredning VG9. Sundsvall: Sweco Theorells.
Swegon (2007). Luftburna klimatsystem. [Online]. Tillgänglig:
https://swegon.com/Glo- bal/PDFs/Air%20diffusers/General/_sv/teknik_luft-burna.pdf. Hämtad: 2017-04-16.
Tjärnberg, C. (2016). Reducering av toppeffekten för
Sundsvalls sjukhus fjärrvärmebehov. Examensarbete.
Umeå: Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet.
Thurén, T. (2014). Källkritik. Stockholm: Liber. Thurén, T. & Strachal, G. (2011). Källa: internet: att
bedöma information utifrån källkritiska principer. 1.
uppl. Malmö: Gleerup.
Walliman, N. (2011) Research methods: the basics. London: Routledge.
Warfvinge, C. & Dahlblom, M. (2010). Projektering
av VVS-installationer. Lund: Studentlitteratur.
Zhang, N., Jin, W. & He, J. (2016). Experimental study on the influence of ventilated window on indoorair quality and energy consumption. Procedia