Det går att bygga hus med självförsörjande lösningar även om det inte i alla lägen är optimalt.
För elproduktion är det främst solceller som är fördelaktigt i mindre skala, för att täcka uppvärmningsbehovet behövs en kombination av lösningar, exempelvis värmepump och eldstad och eventuellt solfångare. Vatten och avlopp sker oftast via kommunen om det finns tillgängligt men annars är det egen brunn och eget minireningsverk eller system för
markbaserad rening som gäller. Självdrag är den enda ventilationen som är självförsörjande då fläktar behöver el, men dessa går att driva med egenproducerad el i och med att täta hus behöver bra ventilation.
Att välja miljövänliga material är svårt då det är väldigt många faktorer som spelar in, men trä är det enda förnybara byggnadsmaterialet vilket gör att det är att föredra. Dessutom har trä väldigt många användningsområden. Det är viktigt att tänka på helheten, exempelvis kan mellanliggande material vara mindre miljövänliga och ytbehandlingen kan också vara en klimatbov. Utformningen påverkas inte nämnvärt bara för att huset byggs som
självförsörjande, utan det är det utrymme som krävs för aktuella installationer som behöver tas hänsyn till. Taklutning och orientering är en viktig aspekt vid val av solceller och/eller solfångare.
Valda lösningar för fritidshuset på Alnö blev elproduktion med solceller som kompletteras med elnätet, uppvärmning med ett vattenburet system där bergvärmepumpen är den stora delen men som kompletteras med vedkamin och sprids i huset med golvvärme.
Vattenförsörjningen och avloppet sköter kommunen med komplettering av insamlande av regnvatten för att minska förbrukningen av dricksvatten. Ventilation sker med hjälp av ett frånluftssystem där fläktar placeras i kök och badrum och tilluftventiler placeras i ytterväggen mot uterummet för att förvärma tilluften. Huset byggs till största delen av trä på plintar för att göra minsta möjliga avtryck i naturen och blir energieffektivt då den genomsnittliga
värmegenomgångskoefficienten för klimatskalet beräknades till 0,21 W/m²K.
Metoddiskussion
Metoden som användes för den här studien var en kombination av litteraturstudie och referensprojekt med intervjuer, vilket fortsatt har ansetts vara en lämplig metod för studien.
Intervjustudien hade däremot med fördel kunnat göras ännu mer omfattande för ytterligare bredd, men kanske främst för mer specifik information om de olika lösningarna. Då det hade varit intressant med mer specifik information om vissa lösningar och kanske även ytterligare studier på nya lösningar som är på väg framåt i utvecklingen. Större bredd på referensprojekt är också något som hade kunnat övervägas för att få mer insikt i liknande projekt.
För att få ut mer av intervjuerna skulle mer erfarenhet av att hålla intervjuer kunnat förbättra utfallet av dessa, då upplägget hade kunnat förbättras. Även noggrannare förberedelser inför intervjuerna hade kunnat underlätta även om det vid intervjutillfällena kändes som
förberedelserna varit bra.
Det har funnits vissa begränsningar i arbetet då tidsramen sett ut som den gjort, till exempel angående studier på lösningar som är i utvecklingsfasen. Det har varit viss svårighet att hitta information om lösningar i forskningsstadiet vilket har gjort att relativt vanliga lösningar har varit i fokus under arbetet. Det finns helt enkelt inte lösningar som är tillräckligt bra för att
80
utforma ett självförsörjande hus och även kommunens krav på inkoppling till det kommunala avloppet begränsar möjligheten till egna system.
I arbetet med utformningen hade det underlättat att vara på platsen för att undersöka närmare hur mått och förslag skulle fungera på den aktuella tomten. En visualisering av tomtens karaktär med utformningsförslaget och närliggande bebyggelse hade gett en tydligare bild över hur förslaget passar in i omgivningen men på grund av tidsbegränsningen har detta inte prioriterats. Studien har däremot varit väldigt lärorik och förhoppningsvis kommer det utformningsförslag som getts stå färdigt på platsen inom några år.
Allmän diskussion
Som det ser ut idag är det svårt att bygga helt självförsörjande hus i Sverige då solenergin har störst potential men under delar av året lyser med sin frånvaro. Vätgaslagring som är det bästa alternativet för säsongslagring har inte riktigt blivit så konventionellt använt att priset sjunkit tillräckligt mycket för att investeringen ska vara lönsam. Ytterligare utveckling skulle
däremot göra det möjligt att bygga hus som försörjer sig själva, även andra lösningar kanske med ytterligare forskning kan bli aktuella. För att övergå till helt förnybara energikällor är en viktig del i processen att minska förbrukningen och tänk vilken frihet att ha makten över sin egen försörjning och förbrukning.
Avloppsfrågan är en annan begränsning i egna system då många kommuner kräver anslutning till det kommunala avloppet om möjligheten finns. Här finns det dessutom stora problem med avloppsvatten som läcker ut innan de når reningsverken på grund av gamla och trasiga
ledningar. Sverige anses ändå ha väldigt rent avloppsvatten men att det släpps ut föroreningar som inte är renade skulle behöva åtgärdas, vilket skulle kunna motivera kommunerna att släppa på kravet om kommunalt avlopp. Det finns lösningar där ett eget avloppssystem håller samma kvalitet som de kommunala reningsverken och egna lösningar skulle dessutom kunna öka medvetenheten hos de boende angående både förbrukning och vad som spolas ner i avloppen.
Helt självförsörjande hus behöver dock inte vara den bästa lösningen för ett hållbart byggande men det är viktigt med en helhetssyn för att helheten ska bli hållbar och inte bara vissa delar.
Vi kan till exempel bygga energieffektiva och täta hus som samtidigt har enorma boendeytor som inte används, vilket slösar på både energi och material. Att mindre områden med småhus delar på säsongslagring och avloppsrening kan vara ett alternativ. Dessa kan i sin tur
distribuera energi ut på nätet om produktionen överstiger förbrukningen och bli microproducenter och därmed hjälpa till i omställningen till helt förnybar energi.
Kretsloppslösningar är ytterligare ett steg att gå och är i vissa fall svåra, även här främst gällande avlopp om man ser till omhändertagandet av näring och inte bara återförsel av det renade avloppsvattnet till vattendrag. För att återföra näringen som finns i urinen måste det finnas tillräckligt med odlingar eller mark att bevattna, alternativt ha samarbete med någon lokal bonde som kan ta till vara på det. Används förnybara källor sluts automtiskt kretslopp men för vissa produkter behöver även återvinningen tas hänsyn till då den inte alltid är miljövänlig.
Fritidshuset på Alnö kommer inte bli självförsörjande då exempelvis säsongslagring fortfarande kräver ytterligare utveckling för att bli ekonomiskt försvarbart för ett enskilt fritidshus. Förhoppningsvis kan det i alla fall visa närliggande bebyggelse att det är möjligt att
81
i alla fall bygga energieffektivt och ta hänsyn till miljön vid nybyggnation. Att dessutom komplettera med solceller och på så sätt producera egen energi visar att det finns potential.
Förslag till fortsatt arbete
Under arbetets gång har några intressanta frågor och funderingar kommit upp som inte varit aktuellt att ta med i just det här arbetet. Någon annan där ute kanske har lust och möjlighet att grotta ner sig i något av följande:
- Är självförsörjande hus med kretsloppssystem ett alternativ för ett mer hållbart byggande? Undersök och diskutera utifrån ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbarhetsperspektiv.
- Hur ska kunskapen i byggsektorn angående olika lösningar och materialval öka för att nå förändring? Vem betalar för den tid som krävs till kunskapsinhämtning?
- Är enskilda avlopp att föredra ur miljösynpunkt? Med tanke på att de kommunala avloppsledningarna byts ut så sällan att 30 % av avloppsvattnet läcker ut innan det når reningsverken.
82
6 Referenser
A. Kalogirou, S., Karellas, S., Braimakis, K., Stanciu, C., & Badescu, V. (2016). Exergy analysis of solar thermal collectors and processes. Limassol: Elsevier Ltd.
Abdi Onsäter, M. (2019). Att kapa banden och gå "off-grid". Socialmedicinsk tidskrift, 96 (3).
Adalberth, K., Sehlin, M., Kjellman, A., Thapper, C., & Wenngren, C. (2010). Att bygga energieffektivt. Malmö: Energikontoret Skåne.
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB.
Andrén, L. (2011). Solenergi - Praktiska tillämpningar i bebyggelse (4 uppl.). Halmstad: AB Svensk Byggtjänst.
Andrén, L., & Tirén, L. (2010). Passivhus - en handbok om energieffektivt byggande.
Stockholm: AB Svensk Byggtjänst.
Avloppsguiden. (u.å a). Toaletter. Hämtat från Avloppsguiden:
https://avloppsguiden.se/informationssidor/toaletter/ den 19 mars 2020
Avloppsguiden. (u.å b). Minireningsverk/Kompakta lösningar. Hämtat från Avloppsguiden:
https://avloppsguiden.se/informationssidor/minireningsverk-kompakta-losningar/ den 11 maj 2020
Avloppsguiden. (u.å c). Markbaserad rening. Hämtat från Avloppsguiden:
https://avloppsguiden.se/informationssidor/markbaserad-rening/ den 18 mars 2020 Axelsson, E., Blomqvist, P., Dvali, K., Ludvig, K., & Unger, T. (2017). Utbyggnad av solel i
Sverige. Hämtat från Energiforsk:
https://energiforsk.se/program/solel/rapporter/utbyggnad-av-solel-i-sverige-2017-376/
den 17 april 2020
Bauhaus. (2020). Pellets 6mm 16kg. Hämtat från Bauhaus: https://www.bauhaus.se/pellets-16kg-6mm-1#go-to-description den 22 april 2020
Bergkvist, P., & Fröbel, J. (2013). Att välja trä - en faktaskrift om trä. Stockholm: Svenskt Trä.
Biogas Syd. (2014). Biogas för el- och värmeproduktion. Hämtat från Biogas Syd:
https://kfsk.se/biogassyd/publikationer/broschyrer/ den 20 april 2020
Björk, E., Acuña, J., Granryd, E., Mogensen, P., Nowacki, J.-E., Palm, B., & Weber, K.
(2013). Bergvärme på djupet - boken för dig som vill veta med om bergvärmepumpar.
Stockholm: KTH Roayal Institute of Technology.
Björklund, M., & Paulsson, U. (2012). Seminarieboken. Lund: Studentlitteratur.
Bokalders, V. (2017). Isoleringsmaterial från A till W. Hämtat från
Byggnadsvårdsföreningen: https://byggnadsvard.se/isoleringsmaterial-fran-a-till-w/
den 7 maj 2020
Bokalders, V., & Block, M. (2014). Byggekologi - Kunskaper för ett hållbart byggande (3 uppl.). Stockholm: AB Svensk Byggtjänst.
83
Boverket. (2002). Grundtips för golvvärme. Hämtat från Boverket:
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2002/grundtips-for-golvvarme/ den 29 april 2020 Boverket. (2019a). Urbanisering. Hämtat från Boverket:
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsforsorjning/flyt tningar/urbanisering/ den 25 maj 2020
Boverket. (2019b). Bostadsmarknadsenkäten 2019. Hämtat från Boverket:
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/bos tadsmarknadsenkaten/ den 11 februari 2020
Boverket. (2019c). Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn. Hämtat från Boverket:
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/vaxthusgaser/ den 11 februari 2020 Boverket. (2019d). Bygg- och fastighetssektorns energianvändninguppdelat på förnybar
energi, fossil energi och kärnkraft. Hämtat från Boverket:
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/energianvandning/ den 11 februari 2020 Boverket. (2019e). Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR. BFS
2011:6 med ändringar till och med BFS 2019:2. Karlskrona: Boverket. Hämtat från Boverket:
https://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/konsoli derad_bbr_2011-6.pdf den 23 mars 2020
Burström, P. (1999). Livslängdsbedömningar av byggnadsmaterial. Lund: Lunds tekniska högskola. Hämtat från https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/4761428/4389473.pdf den 27 mars 2020
Burström, P. G. (2007). Byggnadsmaterial - Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Byggahus. (2017). Pris FTX-ventilation. Hämtat från Byggahus:
https://www.byggahus.se/varme/pris-ftx-ventilation den 23 mars 2020
Byggmax. (2020). Ved. Hämtat från Byggmax: https://www.byggmax.se/ved-p4557 den 22 april 2020
Byggmentor. (u.å). Gräva och borra brun, pris och tips. Hämtat från Byggmentor:
https://byggmentor.se/bygga-till/grava-och-borra-brunn-pris-och-tips/ den 20 mars 2020
Byggstart. (u.å). Skiffertak: Den kompletta guiden (pris, regler, tips). Hämtat från Byggstart:
https://www.byggstart.se/guide/skiffertak den 12 maj 2020 Bülow, C. (u.å). Lim och klister. Hämtat från Ekobyggportalen:
http://www.ekobyggportalen.se/byggmaterial/lim-och-klister/ den 12 maj 2020 Bärtås, L. (2011). Välj rätt taktäckning. Hämtat från Byggahus:
https://www.byggahus.se/renovera/valj-ratt-taktackning den 12 maj 2020
84
Bärtås, L. (2018). Isoleringsmaterial - de vanligaste och de mindre vanliga. Hämtat från Byggahus.se: https://www.byggahus.se/bygga/isoleringsmaterial-de-vanligaste-de-mindre-vanliga den 7 maj 2020
Cembrit. (2017). Cembrit Windstopper Extreme. Hämtat från Cembrit:
https://www.cembrit.se/byggskivor/cembrit-windstopper/ den 19 maj 2020
Elda. (2019a). Kakelugnar. Hämtat från Elda: https://eldabutiken.se/sortiment/kakelugnar/
den 18 mars 2020
Elda. (2019b). Braskaminer. Hämtat från Elda: https://eldabutiken.se/sortiment/braskaminer/
den 18 mars 2020
Elda. (2019c). Vedspisar. Hämtat från Elda: https://eldabutiken.se/sortiment/vedspisar/ den 18 mars 2020
Elinstallatören. (2019). "Jag är övertygad om att stirlingmotorn kommer igen". Hämtat från Elinstallatören: https://www.elinstallatoren.se/innehall/nyheter/2019/mars/jag-ar-overtygad-om-att-stirlingmotorn-kommer-igen/
Energimarknadsbyrån. (2020a). Sälja el. Hämtat från Energimarknadsbyrån:
https://www.energimarknadsbyran.se/solceller/kopa-solceller-och-salja-solel/salja-el/
den 20 april 2020
Energimarknadsbyrån. (2020b). Elpriser - prognos och utveckling. Hämtat från Energimarknadsbyrån: https://www.energimarknadsbyran.se/el/dina-avtal-och-kostnader/elpriser-statistik/elpriser-prognos-och-utveckling/ den 20 april 2020 Energimyndigheten. (2006). Villavärmepumpar - energimyndighetens sammanställning av
värmepumpar för småhus. Eskilstuna: Energimyndigheten.
Energimyndigheten. (2011). Ventilera rätt. Hämtat från Energimyndigheten:
https://energiradgivningen.se/system/tdf/ventilera_ratt.pdf?file=1 den 23 mars 2020 Energimyndigheten. (2015a). Solceller växelriktare. Hämtat från Energimyndigheten:
http://www.energimyndigheten.se/tester/tester-a-o/solceller-vaxelriktare/ den 17 april 2020
Energimyndigheten. (2015b). Solvärme. Hämtat från Energimyndigheten:
http://www.energimyndigheten.se/fornybart/solenergi/solvarme/ den 18 mars 2020 Energimyndigheten. (2016a). Braskaminer. Hämtat från Energimyndigheten:
http://www.energimyndigheten.se/tester/tester-a-o/braskaminer/ den 4 maj 2020 Energimyndigheten. (2016b). Energistatistik för småhus 2016. Eskilstuna: Statens
energimyndighet. Hämtat från
http://www.energimyndigheten.se/globalassets/statistik/bostader/energistatistik-for-smahus-2016.pdf den 6 mars 2020
Energimyndigheten. (2017). Fler småhus installerar värmepumpar. Hämtat från
Energimyndigheten: http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2017/fler-smahus-installerar-varmepumpar/ den 6 mars 2020
85
Energimyndigheten. (2018). Solcellers miljöpåverkan. Hämtat från Energimyndigheten:
http://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/lar-dig-mer-om-solceller/solcellers-miljopaverkan/ den 17 mars 2020
Energimyndigheten. (2019a). Så undersöker du förutsättningarna för solel. Hämtat från Energimyndigheten: http://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/har-mitt-hus-ratt-forutsattningar/sa-undersoker-du-forutsattningarna/ den 17 april 2020 Energimyndigheten. (2019b). Olika typer av solceller. Hämtat från Energimyndigheten:
http://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/lar-dig-mer-om-solceller/olika-typer-av-solceller/ den 18 maj 2020
Energirådgivningen. (2017). Solfångare. Hämtat från Energirådgivningen:
https://energiradgivningen.se/smahus/solfangare den 18 mars 2020 Energirådgivningen. (2019). Värmepanna. Hämtat från Energirådgivningen:
https://energiradgivningen.se/smahus/varmepanna den 27 april 2020 Eriksson, K. (2019). Bioenergi. Hämtat från Energimyndigheten:
http://www.energimyndigheten.se/fornybart/bioenergi/ den 21 april 2020
FEBY. (2019). Kravspecifikation för energieffektiva byggnader. Hämtat från FEBY - Forum för energieffektivt byggande: https://www.feby.se/Kriterier den 29 april 2020
FEBY. (u.å). Kriterier - Vad ger värmeförlusttalet för energianvändning? Hämtat från Forum för energieffektiva byggnader: https://www.feby.se/Kriterier den 29 april 2020
Forsman, H. (u.å). Wamsler kökspannor. Hämtat från Hans Forsman:
http://www.hansforsman.se/category.html/wamsler-kokspannor den 4 maj 2020 Glindemann, A. (2017). Grönt boende. Hämtat från Mittuniversitetet:
https://www.miun.se/siteassets/forskning/center-och-institut/fscn/samverkan-sundsvall/08_08_17_rapport_grontboende.pdf den 25 juni 2020
Groth, T., Shinde, V., Meade, R., & Kefalas, P. (2019). The limits to renewable energy.
Hämtat från Sweco Urban Insight: https://www.swecourbaninsight.com/urban-energy/the-limits-to-renewable-energy/ den 17 april 2020
Haq, S. (2017). Harvesting Rainwater from Buildings. Cham, Schweiz: Springer International Publishing .
Havs- och vattenmyndigheten. (2015). Att installera vakuumtoalett - i befintliga hus eller vid nybyggnation. Hämtat från Havs- och vattenmyndigheten:
https://avloppsguiden.se/wp-content/uploads/2018/06/Vakuumtoalettfolder2015liggA4584k.pdf den 11 maj 2020 Havs- och vattenmyndigheten. (2018). Ansvar för vatten - vem gör vad? Hämtat från Havs-
och vattenmyndigheten:
https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/miljopaverkan/vattenbrist/ansvar-for-vatten---vem-gor-vad.html den 7 april 2020 Holm, H. (2018). Uppvärmning. Hämtat från Energimyndigheten:
http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/jag-vill-energieffektivisera-hemma/inkop-av-produkter/uppvarmning/ den 21 april 2020
86
Hus utan sladd. (2020). Nyheter. Hämtat från Hus utan sladd: http://www.husutansladd.se den 18 februari 2020
Hären, S. (Red.). (2019). Nybyggarna som väljer bort det kommunala avloppet för näringens skull. Landets Fria. Hämtat från https://landetsfria.nu/2019/nummer-72/nybyggarna-som-valjer-bort-det-kommunala-avloppet-for-naringens-skull/ den 27 januari 2020 Högkvist, M. (2016). Kombinera golvvärme med radiatorer. Hämtat från Purmo:
http://whatsup.purmo.com/se/kombinera-golvvarme-med-radiatorer/ den 18 maj 2020 Högkvist, M. (2018). Vad kostar golvvärme jämfört med vattenburna radiatorer? Hämtat från
Clever heating: http://cleverheating.se/vad-kostar-golvvarme/ den 29 april 2020 IPCC. (2018). Summary for Policymakers. In: Global Warming of 1.5°C. In Press. Hämtat
från
https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/sites/2/2019/05/SR15_SPM_version_report_L R.pdf den 11 februari 2020
IVT Värmepumpar. (2020a). Vad kostar en värmepump? Hämtat från IVT Värmepumpar:
https://www.ivt.se/produkter/prisguide/ den 18 mars 2020
IVT Värmepumpar. (2020b). Frånluftsvärmepumpar för moderna villor. Hämtat från IVT Värmepumpar: https://www.ivt.se/produkter/franluftsvarme/oversikt/ den 18 mars 2020
Jacobsson, I. (2016). Strålande investering. Hämtat från Råd&Rön:
https://www.radron.se/solcellspaneler den 17 april 2020
Jan O. Mattson. (u.å). Fysikaliska egenskaper hos termoplaster. Hämtat från Jan O. Mattsson:
http://www.janomattsson.se/filearchive.php?category=5 den 30 mars 2020
Jernkontorets energihandbok. (u.å). Biobränslen. Hämtat från Jernkontorets energihandbok:
https://www.energihandbok.se/biobranslen den 21 april 2020 Jämtkraft. (2020). Hur fungerar vattenkraft? Hämtat från Jämtkraft:
https://www.jamtkraft.se/om-jamtkraft/var-fornybara-produktion/vattenkraft/hur-fungerar-vattenkraft/ den 17 mars 2020
Kannan, N., & Vakeesan, D. (2016). Solar energy for future world: - A review. Jaffna:
Elsevier Ltd.
Klackenberg, L. (2019). Produktion och användning av biogas och rötrester år 2018.
Bromma: Statens energimyndighet.
Kovacs, P. (2019). Marknadsöversikt för solcellsmoduler, växelriktare,
infästningsanordningar och kompletta system. Eskilstuna: RISE Research Institutes of Sweden AB.
Kättström, D. (2019). Biobränslen. Hämtat från el.se: https://el.se/biobr%C3%A4nsle den 21 april 2020
Larsson, Ö., & Ståhl, B. (2012). Lagring av elektrisk energi. Hämtat från VINNOVA:
https://www.vinnova.se/publikationer/losningar-pa-lager/ den 23 januari 2020
87
Lindholm, K. (2020). Vindkraft. Hämtat från Energiföretagen:
https://www.energiforetagen.se/energifakta/elsystemet/produktion/vindkraft/ den 10 mars 2020
Livsmedelsverket. (2014a). Att anlägga egen brunn för bra dricksvatten. Hämtat från Livsmedelsverket:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer/broschyr -att-anlagga-egen-brunn-20-sid-a4-final.pdf den 20 mars 2020
Livsmedelsverket. (2014b). Sköt om din brunn för bra dricksvatten. Hämtat från Livsmedelsverket:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer/broschyr -skot-om-din-brunn-20-sid-a4-final.pdf den 8 maj 2020
M. A. Haidar, A., F.M. Senan, M., Noman, A., & Radman, T. (2011). Utilization of pico hydro generation in domestic and commercial loads. Pahang: Elsevier Ltd.
Miljödepartementet. (2018). Energipolitikens inriktning. Hämtat från Regeringskansliet:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2018/04/prop.-201718228/
den 11 februari 2020
Mithraratne, N. (2009). Roof-top wind turbines for microgeneration in urban houses in New Zealand. Auckland: Elsevier B.V.
Mårtensson, H. (2005). Spisboken (3 uppl.). Västerås: ICA bokförlag.
Nationalencyklopedin. (u.å). Självförsörjning. Hämtat från Nationalencyklopedin:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sj%C3%A4lvf%C3%B6rs
%C3%B6rjning den 25 juni 2020
Naturskyddsföreningen. (2020). Vanliga frågor vi får om soleller. Hämtat från
Naturskyddsföreningen: https://www.naturskyddsforeningen.se/faqsol den 17 mars 2020
Naturvårdsverket. (2009). Elda rätt - råd för effektiv, miljöanpassad och säker eldning med ved och andra vedbaserade bränslen, i vedpanna, kamin och dylikt. Hämtat från Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-8392-2H.pdf den 21 april 2020
Naturvårdsverket. (2019). Elda med ved i kamin, spis och ugn. Hämtat från Naturvårdsverket:
https://www.naturvardsverket.se/vedeldning den 16 mars 2020 Naturvårdsverket. (2020). Fossila bränslen. Hämtat från Naturvårdsverket:
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Energi/Fossila-branslen/ den 16 mars 2020 Nilsson Energy. (u.å). Svensk info. Hämtat från Nilsson Energy:
https://nilssonenergy.com/start/svensk-info-2/ den 25 juni 2020
Nordic Heating. (2012). Vedkamin eller pelletskamin? Hämtat från Nordic Heating:
http://www.nordicheating.se/information/allmaen-information/vedkamin-eller-pelletskamin.aspx den 27 april 2020
88
Nordic Heating. (2020). Pelletskaminer. Hämtat från Nordic Heating:
http://www.nordicheating.se/produkter/pelletskaminer.aspx den 18 mars 2020 Nordling, A., Englund, R., Hembjer, A., & Mannberg, A. (2015). Energilagring - Teknik för
lagring av el. Hämtat från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA:
https://www.iva.se/globalassets/info-trycksaker/vagval-el/vagval-el-lagring.pdf den 23 januari 2020
Nunez, C. (2019). National Geographic: Renewable energy, explained. Hämtat från https://www.nationalgeographic.com/environment/energy/reference/renewable-energy/ den 21 januari 2020
Petersson, B.-Å. (2013). Tillämpad byggnadsfysik. Lund: Studentlitteratur AB.
Rydegran, E. (2019). Kraftvärme. Hämtat från Energiföretagen:
https://www.energiforetagen.se/energifakta/kraftvarme/ den 20 april 2020 SBC. (2019a). Sveriges befolkning. Hämtat från Statistikmyndigheten:
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolkning/ den 11 februari 2020
SBC. (2019b). Elektricitet i Sverige. Hämtat från Statistikmyndigheten:
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo/elektricitet-i-sverige/ den 11 februari 2020
SCB. (2019). Elektricitet i Sverige. Hämtat från Statistikmyndigheten SCB:
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo/elektricitet-i-sverige/ den 20 april 2020
SCB. (2020). Boende i Sverige. Hämtat från SCB:
SCB. (2020). Boende i Sverige. Hämtat från SCB: