Slutsatser

Litet mindre än hälften av alla barn känner till och har besökt barnsidan på Minabibliotek.se tidigare. Ingen av barnen i klass 3 känner till webbplatsen överhuvudtaget. Detta ser vi som ett stort problem, vilket enligt vår mening bör åtgärdas omgående. Ändras design och funktioner på sidan spelar det ingen roll om barnen ändå inte känner till sidan. Även om kännedomen av webbplatsen ter sig vara relativt låg (speciellt i de yngre åldrarna) så verkar det som om majoriteten av alla barn faktiskt använder sig av Internet. Detta kan man också se i Medierådets undersökningar från 2006 och 2008.

Enligt Medierådets undersökning från 2008 använder 21 % av barn Internet till att göra läxor och skolarbete. Det här kan delvis kopplas till Blowers och Bryans information om vilka medier barn använder för att söka upp information. Enligt Blowers och Bryan använder sig 1/3 av barn Internet i första hand som informationskälla. Här kommer biblioteket in och har en stor roll då det gäller information. Det är med andra ord väldigt viktigt att biblioteket lyckas nå ut till barn i alla åldrar. Detta försvåras enormt när barnen inte har någon kännedom om bibliotekets webbplats.

I vår undersökning har vi upptäckt att barnen i överlag är nöjda med webbsidans färger. Däremot skulle flickorna gärna vilja ha fler. Att barnen visar estetiskt intresse kan man koppla till Large, Beheshti samt Rahmans artikel om barns uppfattningar av webbportaler från 2002. Där påvisades det att barn är väldigt intresserade av starka färger och iögonenfallande design.

Barnen i vår studie tycker i överlag att webbsidan är lätt att förstå och de har lätt att navigera sig fram på sidan. Blowers och Bryan menar att just navigationsdelen är viktig då man skapar webbsidor riktade till barn. De ska vara lättförståeliga och enkelt uppbyggda för att barn ska kunna utnyttja sidan på bästa möjliga sätt. Personligen anser vi att detta ska vara en självklarhet om sidan ska kunna fungera som den är avsedd till.

De mest använda funktionerna på barnsidan verkar vara boktipsen, sökrutan och inloggningen. Boktips och sökmöjligheten utgör också enligt oss kärnan för bibliotekets

verksamhet. Ett barn i vår undersökning tycker att det finns litet för få boktips på webbsidan. Det faktum att antalet boktips utifrån sett verkar ha reducerats beror på den uppdatering av webbplatsen som vi tidigare nämnt. Vi tror att de flesta av boktipsen kommer att ”komma tillbaka”, men det kommer troligen att ta ganska lång tid. Förhoppningsvis kommer den ovan nämna planerade förändringen implementeras i nästa version av webbplatsen.

En del intressanta förslag kom fram under sexornas förmiddagsrast, då två pojkar kom fram och ville diskutera mer om förändringar på webbplatsen. Det kom fram ytterligare information som inte hade kommit fram under deras tidigare intervjuer. Pojkarna tyckte att det behövs ytterligare uppdelning av åldersgrupper inom barnavdelning (i synnerhet under boktipsen). Det skulle kunna vara till exempel åldrarna 6-9 och 10-12. Detta skulle enligt pojkarna göra det lättare för barn att hitta sådant som tillhör just deras åldersgrupp. Enligt Blowers och Bryan skulle det här vara passande att dela in åldersgrupperna i åldrarna 5-8 samt 9-12 för att det ska anpassas efter kunskapsnivån på ett rimligt sätt. Dessa åldersgrupper innefattar de som nyss har börjat läsa eller ska börja läsa (5-8) och de som kan läsa (9-12).

Pojkarna tyckte också att det skulle behövas större bilder inne på boktipsen, vilket skulle framhäva bokens yttre på ett tydligare sätt. Barn, men också vuxna, väljer ofta böcker efter omslaget. Människor dras till sådant som är estetiskt tilltalande.

Ett annat förslag som pojkarna hade angående boktipsen var att om boken man tittar på ingår i en serie, skulle det vara bra om även nästa bok i serien visas, så att det blir lätt att klicka sig vidare till den. Detta tror vi kan vara svårt att göra i praktiken eftersom bokserier då skulle behöva boktips på samtliga böcker.

En annan grej som pojkarna ville ha på sidan var bättre kommunikation användare emellan. Framförallt ville de ha vänlistor men gav även exempel på annat som skulle kunna underlätta kommunikationen, till exempel ett forum, möjligheten att kunna skicka meddelanden vänner emellan och kanske dessutom en chatt.

Det faktum att en av pojkarna i klass 6 tyckte att det är bra med en bibliotekswebbplats då man ”slipper” gå till det fysiska biblioteket kan man koppla till Sara Janzens uppsats, där hon påpekar att allt färre människor går till biblioteken eftersom större delen av de tjänster de

behöver använda sig av nu finns att tillgå på webben. Att kunna utföra dessa tjänster redan i sitt eget hem underlättar förstås väldigt mycket.

Om vi skulle ta och göra en ny undersökning för att ta reda på barns uppfattning av webbplatsen eller andra Internetsidor skulle vi istället ta de två och två (det vill säga fokusgrupper). Vi tror att det skulle bli mer uttömmande svar och diskussioner på det viset. På det sättet som vi gjorde nu så kändes det ofta som om man fick dra svaren ur barnen. Har de en kompis med sig så blir det nog lättare för dem att våga föra fram sina åsikter och tankar. Under en annan undersökning skulle vi också ha använt oss av mer direkta frågor om vad barnen tycker om webbplatsen än de frågor som vi använde oss av den här gången. Exempel på en fråga skulle kunna vara ”Är webbsidan bra/dålig/intressant/ointressant samt varför?”. Vi skulle då få mer raka svar vilka vi skulle slippa tolka och gissa på underliggande meningar.

Vi upptäckte också under intervjuerna att barnen gav bättre svar när vi frågade om vad som är bra med sidan än när vi frågade vad som är bäst med sidan. Det som barnen tyckte var dåligt med sidan kom fram först när vi diskuterade vilka ändringar de ville ha på sidan, inte då vi frågade vad de tyckte var sämre med sidan. Vill man fråga vad som är dåligt med sidan så ska man göra om frågan till förslagsvis ”Om du jämför den här webbsidan med andra sidor som du har besökt, är det då något du saknar eller tycker är dåligt med denna sida?”. Jämförelser kan på så sätt locka fram åsikter som barnen inte annars skulle ha tänkt på.

I stort sett är barnavdelningen inom webbplatsen Minabibliotek.se bra. Barnen är nöjda med design, navigation, funktioner med mera. På grund av att vi utgår ifrån barnens perspektiv är webbsidan godkänd eftersom barnen i överlag är nöjda med den. Hade vi istället använt oss av Blowers och Bryans kriterier hade webbplatsen däremot inte varit godkänd eftersom den endast uppfyller kravet om kontroll (se stycke 1.6 Bedömningskriterier).

Däremot finns det några saker med webbplatsen vilka barnen har tagit upp och som de tycker kan förändras. Dessutom finns det många förslag i den litteratur som vi har använt oss av, vilka ger ytterligare förslag till förbättringar.