Slutsatser

För att återknyta till ena delen av studiens syfte; att undersöka vad personal i en skola upplever att socialt arbete i skolan är, kan vi sammanfatta det som en rad olika men viktiga delar. Det utförs av lärare, kurator, elevhälsoteam, vaktmästare och städpersonal för att nämna några. Det handlar om förebyggande, hälsofrämjande och åtgärdande arbete på såväl individ som gruppnivå. Det sker dagligen, lärare som har samtal med upprörda, ledsna eller

förtvivlade elever efter rasten och vaktmästare som reder ut bråk på skolgården. Detta bör betraktas som lika mycket socialt arbete som samtalen på kuratorns rum. Socialt arbete i skolan handlar inte om vem som gör det, utan vad som görs.

Ett mer tydligt skolsocialt arbete menar vi kan leda till att elever både mår bättre och presterar bättre skolresultat. Att hitta en väg ur skolans sjunkande resultat bör vara av största vikt för samhället och för att nå en förändring på samhällsnivå måste arbetet starta på individ- och gruppnivå. Gustafsson et al. (2010) framhåller vikten av att klara som den enskilt viktigaste faktorn för barns framtida mående. Även (Backlund, Ekberg, Hugo, Isaksson & Strand, 2012) skriver om betydelsen av att lyckas i skolan och framhåller detta som en skyddsfaktor för barn.

Relationer är något vi ser som ett genomgående tema i denna studie. Vikten av relationer till eleverna, i samverkan mellan personal och inte minst relationer som framgångsfaktor i kunskapsinhämtande. Vi kan inte annat än instämma i skolpersonalens uppfattning om att

32

skolsocialt arbete inte kan skiljas från arbetet med att elever ska nå kunskapsmålen. Det hänger ihop och leder oss in på andra delen av studiens syfte, om hur skolsocialt arbete sätts i relation till kunskapskraven. Intervjuerna resulterade i en bild av att det finns ett nära

samband. Forskning visar på att det finns ett samband mellan inlärning och hälsa (Gustafsson et al., 2010), vilket styrks av intervjupersonernas tankar kring att barns välmående är en förutsättning för att de ska kunna nå kunskapsmålen. För att på ett övergripande plan kunna höja kunskapsresultaten menar vi att skolan behöver satsa mer på skolsociala insatser, före fokus läggs på att skärpa upp kunskapsinlärningen. Vår bild är att de satsningar på reformer för att höja kunskapsresultaten är att börja i fel ände av problemet. Vad är egentligen viktigast, att en elev får E i matte, eller att hen trivs i skolan och ser fram emot att gå dit? Givetvis är båda optimalt, men för att återgå till vikten av relationer så vågar vi nog påstå att det senare är att föredra.

Slutligen vill vi återigen nämna att överförbarheten för denna studie inte är särskilt hög i och med studiens omfattning. Dock menar vi att denna studie kan ses som inspiration till vidare forskning, då forskningen inom området enligt Backlund (2007) är begränsad. Resultaten som kunnat utläsas kan inte ses som representativa för hur en optimal skola ska bedrivas, då skolor är fyllda av individer och därmed är ingen skola den andra lik. Förhoppningen är att denna studie kan bidra till att uppmärksamma komplexiteten med att strukturera skolan på ett sätt som ger alla elever bästa möjliga förutsättningar för en lyckad skolgång, samt belysa vikten av att aktivt sträva efter att göra skolvardagen så bra som möjligt för varje barn.

33

REFERENSER

Ahrén, J.C. (2010). Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. Stockholm: Elanders Sverige AB. http://www.regeringen.se/sb/d/12492/a/154985

Andersson, G. Pösö, T. Väisänen, E & Wallin, A. (2002). School social work in Finland and

other nordic countries: Cooperative professionalism in schools. In Huxtable, M. & Blyth, E

(Eds). School Social Work Worldwide (s.77-92). Washington, D.C: NASW Press.

Assarson, I. Ahlberg, A. Andreasson, I & Ohlsson, L. (2010). Skolvardagens komplexitet: en

studie av värdegrundsarbetet i skolans praktik. Hämtad 15 oktober, 2014, från Skolverket,

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2580

Backlund, Å. (2007). Elevvård i grundskolan- Resurser, organisering och praktik. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete). Från http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:196991

Backlund, Å. (2013) En skola för alla? Förutsättningar och utmaningar i det skolsociala arbetet. I Karlsson, L-B, Kuusela, K & Rantakeisu, U (Red). Utsatthet, marginalisering och

utanförskap (s.97-122). Lund: Studentlitteratur AB.

Backlund, Å. Ekberg, M. Hugo, M. Isaksson, J & Strand A-S. (2012). Skolsocialt arbete- en angelägenhet för alla?. Socionomen, (2), 26-31.

Blyth, E. & Cooper, H. (2002). School Social Work in the United Kingdom: A Key Role in Social Inclusion. In Huxtable, M. & Blyth, E (Eds). School Social Work Worldwide (s.15-32). Washington, D.C: NASW Press.

Brante, G. (2008). Lärare av idag- Om konstitueringen av identitet och roll. (Doktorsavhandling, Malmö högskola, Lärarutbildningen). Från

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/6859/Brante_inlaga%2030.pdf?sequence=1&isAl lowed=y

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Malmö.

D'Agostino, C. (2013). Collaboration as an Essential School Social Work Skill. Children &

Schools, 35(4), 248-251.

Eriksson- Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red).

Handbok i kvalitativa metoder (s.36-57). Malmö: Liber.

34

Gudmundsson, P. (2011). Lärare, socialarbetare och barn som far illa: Om sociala

representationer och interprofessionell samverkan. (Doktorsavhandling, Örebro Universitet.)

Från http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A399705&dswid=2328

Gustafsson, L.H. (2009) Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB.

Gustafsson, J.-E., Allodi M. Westling, Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L.

Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson, P. Ljungdahl, S., Ogden, T., & Persson, R.S. (2010).

School, Learning and Mental Health: A systematic review. Stockholm: The Royal Swedish

Academy of Sciences. Från

http://www.kva.se/globalassets/vetenskap_samhallet/halsa/utskottet/kunskapsoversikt2_halsa _eng_2010.pdf

Hjörne, E. & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om

normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Hernandez Jozefowicz, D. H., Allen-Meares, P., Piro-Lupinacci, M. A., & Fisher, R. (2002). School Social Work in the United States: A Holistic Approach. In Huxtable, M. & Blyth, E (Eds). School Social Work Worldwide (s.15-32). Washington, D.C: NASW Press.

HSFR (Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet). (2002). Forskningsetiska

principer- inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet: Stockholm.

Huxtable, M. & Blyth, E. (2002). School Social Work Worldwide. Washington, D.C: NASW Press.

Kalman, H. & Lövgren, V. (2012). Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och

utsatthet. Malmö: Gleerups.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Ljungberg, C. (2005). Den svenska skolan och det mångkulturella – En paradox?

Internationell migration och etniska relationer. (Doktorsavhandling, Malmö högskola/Tema Etnicitet: Linköpings universitet). Från

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/1766/Inlaga.pdf?sequence=2&isAllowed=y

Meuwisse, A. & Swärd, H. (2009). Vad är socialt arbete? I Meuwisse, A. & Swärd, H (Red).

Socialt arbete- en grundbok (s.17-74). Stockholm: Natur och Kultur.

Moren, S. (2010). Att studera socialt arbete - vadan och varthän?. I Sandström, G (Red). Att

35

OECD. (2014). PISA 2012 Results in Focus. What 15-year-olds know and what they can do

with what they know. Från

http://www.oecd.org/pisa/keyfindings/pisa-2012-results-overview.pdf

Persson, S. & Tallberg Broman, I. (2002). »Det är ju ett annat jobb» Förskollärare, grundskollärare och lärarstuderande om professionell identitet i konflikt och förändring.

Pedagogisk Forskning i Sverige, 7 (4), 257-278.

Skolinspektionen. (2014) Skolinspektionens regelbundna tillsyn 2014. Hämtad 4 november 2014 från Skolinspektionen, http://www.skolinspektionen.se/sv/Statistik/

Skolverket. (2010). Utmaningar för skolan: Den nya skollagen och de nya reformerna. Stockholm: Skolverket. Hämtad den 28 oktober 2014 från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2395

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Skolverket. (2012). Mer om...Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd. Stockholm:

Skolverket.Frånhttp://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.159813!/Menu/article/attachment/R% C3%A4tt%20till%20kunskap%20och%20s%C3%A4rskilt%20st%C3%B6d%20120612.pdf )

Skolverket. (2013 a). Hur mår Sveriges elever? Hämtad 15 oktober 2014 från Skolverket, http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-elevperspektiv/hur-mar-sveriges-elever-1.195593

Skolverket. (2013 b). Mer om... övergångsbestämmelser för reformerna i de olika

skolformerna. Stockholm: Skolverket. Hämtad 29 oktober 2014 från

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.151703!/Menu/article/attachment/%C3%96verg%C3 %A5ngsbest%C3%A4mmelser%20130729.pdf

Skolverket. (2014 a). SKOLVERKETS ALLMÄNA RÅD MED KOMMENTARER -Arbete med

extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket. Hämtad den 6

oktober 2014 från http://www.skolverket.se/regelverk/allmanna-rad/extra-anpassningar-1.196156

Skolverket. (2014 b). Vanliga frågor och svar om PISA. Stockholm: Skolverket. Hämtad den 8 oktober 2014 från http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/pisa-i-korthet-1.2184

36

Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas

hälsa, vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 10 oktober, 2014, från

Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-5-43

Strolin-Goltzman, J., Sisselman, A., Melekis, K., & Auerbach, C. (2014). Understanding the Relationship between School-Based Health Center Use, School Connection, and Academic Performance. Health & Social Work, 39(2), 83-91.

Uljens, M. (2010). PISA-resultaten i Finland. Perspektiv på och förklaringar till framgången. Åbo akademi.

Välijärvi, J., Kupari, P,. Linnakylä, P., Reinikainen, P., Sulkunen, S., Törnroos & J.Arffman, I. (2007). THE FINNISH SUCCESS IN PISA – AND SOME REASONS BEHIND IT. Finland: Kiryapaino Oma Oy. Från https://ktl.jyu.fi/en/publications/the-finnish-success-in-pisa-2013-and-some-reasons-behind-it-2.-pisa-2003

Westling Allodi, M. (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt (Statens offentliga utredningar, 2010:79). Stockholm: Elanders Sverige AB. Från

http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/49/84/3e10eb14.pdf

Åman, J. (2011). Att lära av de bästa – en ESO-rapport om svensk skola i ett internationellt

forskningsperspektiv. Stockholm: Elanders Sverige AB. Från

http://data.s- info.se/data_association/560/documents/120930_Att_lara_av_de_basta_-_en_ESO_rapport.pdf

37

BILAGA 1

Intervjuguide

Vad har du för utbildning?

Hur många år har du arbetat inom skolan?

Tema 1. Tolkning och benämning av skolsocialt arbete

Vad tänker du på när du hör begreppet skolsocialt arbete? Hur benämner du det sociala arbete som utförs i skolan? Vad tycker du är socialt arbete i skolan?

Vilka yrkeskategorier anser du har till uppgift att utföra socialt arbete i skolan?

Tema 2. Det skolsociala arbetets praktiska innebörd

Beskriv hur skolsocialt arbete fungerar på er skola. Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?

I vilken utsträckning ingår socialt arbete i din yrkesroll och ditt praktiska arbete?

Hur ser samverkan ut mellan personalen som arbetar på skolan gällande skolsocialt arbete? Beskriv en situation som du tycker är beskrivande för vad skolsocialt arbete kan vara.

Tema 3. Tolkning av 3 kap. 8§ i Skollagen med fokus på vad som benämns som andra svårigheter

Hur tolkar du 3 kap 8§ i skollagen om behov av särskilt stöd?

Vad skulle du definiera som andra svårigheter enligt 3 kap. 8§ i Skollagen?

Hur vanligt förekommande upplever du det är att elever ges särskilt stöd utifrån andra

svårigheter?

Vilka andra typer av hjälpinsatser har en elev som uppfyller kunskapskraven men uppvisar andra svårigheter rätt till?

Tema 4. Skolsocialt arbete i förhållande till kunskapskraven

Vad tycker du ger elever goda förutsättningar för att kunna uppnå kunskapskraven? Vad upplever du är den vanligaste orsaken till att en elev inte når kunskapskraven? Beskriv hur du ser på skolsocialt arbete i förhållande till arbetet för att elever ska nå kunskapskraven

38

BILAGA 2

3 kap. 8 §, Skollagen

“Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt

framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.