Slutsatser

Elevernas läsförmåga kan försvåra arbetet med matematiska textuppgifter. Elever med god matematisk förmåga få svårigheter med uppgifter om dessa innehåller försvårande läsning eller för mycket text. Om kommunikationen i en matematisk textuppgift inte är tillräckligt tydlig för en elev behöver läraren stötta och redogöra för begreppet ytterligare. Det spelar ingen roll om textförfattaren är läraren själv eller om det är ett läromedel. Om texten är för

svår får inte eleven chansen att öva det matematikuppgiften avser. Studiens resultat visar att de flesta elever lär och förstår bättre med bildstöd och förklarande bilder och texter, men att det är viktigt att analysera innehållet för att ta reda på vad det egentligen är det visar. Vi har genom studien lärt oss att bildstöd kan användas på olika sätt samt att eleverna kan ha svårt att bearbeta information från flera håll samtidigt. Genom föreliggande studie har vi fått kunskap om vikten av att undervisa eleverna i hur texten ska tolkas i en textuppgift.

Inför vårt framtida läraryrke tar vi med oss en djupare förståelse för bildstödets funktion, hur bildstödet kan tolkas och utformas samt att alla elever lär olika. Den socialsemiotiska teorin har hjälpt oss att förstå vikten av texten, dess resurser och funktioner. Ur ett socialsemiotiskt perspektiv känns det viktigt att undervisa eleverna i hur man tolkar texten i en textuppgift. Ibland förekommer det till exempel text eller tal som är ovidkommande för att kunna lösa uppgiften. Resultatet av undersökningen visar att en text i vissa fall kan bli för abstrakt för eleverna. Slutsatsen blir att eleverna ibland behöver bildstöd, men att bildstödet kan få motsatt effekt om det blir för mycket information. Vi vill att eleverna både ska kunna se vad det står och veta vad det betyder!

Vi önskar att framtida forskning undersöker vilka undervisningsmetoder som ger bra resultat för elevers inlärning och förståelse av textuppgifter. Eftersom både vår studie och tidigare studier visar att elever har svårigheter för matematiska textuppgifter tror vi att lärare kan dra nytta av en sådan forskning.

Referenser

Abel, K. L. & Exley, B. E. (2007). Using Halliday's Functional Grammar to Examine Early Years Worded Mathematics Texts. In

McNamara, A., Rickwood, J., van Haren, R. & Vereoorn J. Eds. Proceedings Critical Capital: Teaching & Learning AATE & ALEA National Conference, pages 1-12, Australian National University, Canberra.

Bishop, A. (1989). Review of research on visualization in methematics education. Focus on Learning Problems in Mathematics, 11(1), 7–15.

Björklund Boistrup, L. (2013). Bedömning i matematik pågår!: återkoppling för elevers engagemang och lärande. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Björkvall, A. (2019). Den visuella texten: multimodal analys i praktiken. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur.

Deloache, J.S., Uttal, D.H. & Pierroutsakos, S.L. (1998). The development of early symbolization: Educational implications, Learning and Instruction, 8(4), 325–339.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga

forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur.

Edens, K. & Potter, E. (2010). How Students ”Unpack” the Structure of a Word Problem: Graphic Representations and Problem Solving. University of South Carolina. 184–196. doi: 10.1111/j.1949-8594.2008.tb17827

Elia, I., Gagatsis, A. & Demetriou, A. (2007). The effects of different modes of representation on the solution of one-step additive problems. Learning and Instruction, 17(6), 658–672. doi:10.1016/j.learninstruc.2007.09.011

Halliday, M. A. K. (1978). Language as social semiotic: the social interpretation of language and meaning. London: Edward Arnold.

Kenney, J. M. (2005). Mathematics as Language. I Literacy strategies for improving mathematics instruction [Elektronisk resurs]. Hämtat 22/11:

https://epdf.pub/literacy-strategies-for-improving-mathematics-instruction.html. Alexandria, Va.: Association for Supervision and Curriculum Development, ss 1–8.

Kress, G. R. (2010). Multimodality: a social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge.

Lowrie, T., Diezmann, C. M. & Logan, T. (2012). A framework for

mathematics graphical tasks: The influence of the graphic element on student sense making. Mathematics Education Research Journal, 24(2), 169–187. doi: 10.1007/s13394-012-0036-5

O’Halloran, K.L., Beezer, R.A. & Farmer D. W. (2018). A new generation of mathematics textbook research and development. D.W. ZDM Mathematics Education, 50(5), 863–879. doi: 10.1007/s11858-018-0959-8

PRIM-gruppen Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (2016). Hämtat 22/11:

https://www.su.se/primgruppen/matematik/årskurs-3/tidigare-prov. Stockholm: Skolverket.

Riccomini, P.J., Smith, G.W., Hughes, E. M. & Fries, K.M. (2015). The language of mathematics: the importance of teaching and learning

mathematical vocabulary. Reading & Writing Quarterly, 31(3), 235–252.

Schleppegrell, M.J. (2007). The Linguistic Challenges of Mathematics Teaching and Learning: A Research Review. Reading & Writing Quarterly, 23(2), 139–159. doi: 10.1080/10573560601158461

Selander, S. & Kress, G. R. (2017). Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2012). Den lärande människan. I: Lärande, skola, bildning:

[grundbok för lärare]. 2., [rev. och uppdaterade] utg, ss 139-198. Stockholm: Natur & kultur.

Theens, F. (2019). Does language matter? sources of inequivalence and demand of reading ability of mathematics tasks in different languages. Diss. Umeå: Umeå universitet. Hämtat: 22/11

http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1341230/FULLTEXT01.pdf

Trends In International Mathematics and Science Study (TIMSS) (2019) Hämtat 22/11: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-

utvarderingar/internationella-jamforande-studier-pa- utbildningsomradet/timss-internationell-studie-om-kunskaper-i-matematik-och-naturvetenskap-hos-elever-i-arskurs-4-och-8. Stockholm: Skolverket.

Vetenskapsrådet. God forskningssed. (2017). Hämtat 22/11:

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/15553321120 63/God-forskningssed_VR_2017.pdf. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vilenius-Tuohimaa, P. M., Aunola, K. & Nurmi J-E. (2008). The association between mathematical word problems and reading comprehension.

Educational Psychology, 28(4), 409–426, doi: 10.1080/01443410701708228

Wakefield, D.V. (2000). Math as a second language. The Educational Forum, 64(3), 272–279.

Bilaga 4 – Intervjufrågor

- Har du fått hjälp av någon eller frågat någon om något av orden i uppgifterna? Kanske en förälder eller en kompis eller någon annan?

- Hur upplevde du textuppgiften första gången du fick göra testet? När det bara var text?

• Hur kändes det?

• Var det jobbigt eller lätt?

• Fastnade du på något ord som du inte förstod i någon uppgift?

• Hur tyckte du språket i texterna var? Var det lätt att förstå uppgiften eller var det ett svårt språk?

- Hur upplevde du textuppgiften andra gången, när det även var med en bild som hörde till?

• Hur kändes det då?

• Tittade du på bilden?

• Kändes det som om bilden hjälpte dig på något sätt?

• Var bilden jobbig?

• Tyckte du att det blev lättare att lösa uppgiften med hjälp av bilden?

- Hur upplevde du textuppgiften tredje gången, när det även var med en förklaring på ett begrepp?

• Hur kändes det då?

• Läste du och tittade på förklaringen?

• Förstod du begreppet bättre med hjälp av bubblan?

• Eller var den jobbig?

• Tyckte du att det blev lättare att lösa uppgiften med hjälp av förklaringen i bubblan?

Bilaga 5 - Brev till vårdnadshavare

Hej alla vårdnadshavare till elever i klass 3a och b!

Vi heter Kim Simonsson och Elin Kraaijenbrink och läser sista året på lärarprogrammet på Linnéuniversitetet. Under kommande tio veckor skriver vi ett självständigt arbete i svenska med temat begreppsförståelse i matematik. Vi genomför en mindre forskningsstudie där vi vill veta mer om hur visuellt stöd kan hjälpa eleverna vid begreppsförståelse. Vid ett par tillfällen under vecka 47 och 48 kommer vi att genomföra kortare tester i klasserna. Under testerna kommer eleverna att få räkna ett par textuppgifter i matematik som är utformade på tre olika sätt. Efter att vi har gjort testerna kommer vi att hålla intervjuer med några av eleverna.

Elevernas tankar och våra anteckningar kommer endast att användas i vårt forskningsarbete. Ingen elev kommer att kunna identifieras i arbetet eftersom vi inte kommer ange namn, klass eller skola. Om någon elev inte vill delta är detta givetvis frivilligt men vår lektion är kopplad till kursplanen i svenska och matematik. Vid frågor får ni gärna kontakta oss via e-post.