I USA finns den etablerade strategin CSS (context-sensitive solutions) där man ska uppmuntra gemensamma processer för att utforma gaturum på ett sätt så att de ”värden” man vill åstadkomma antingen bevaras eller skapas. ”Värden” kan vara sociala värden, ekologiska, eller
trafiksäkerhetsmässiga. CSS handlar om att genom gemensamma beslutsprocesser utforma
gaturummet tillsammans och att anpassa transportinfrastrukturen till samhälle och landskap. Under svenska förhållanden kan det kanske liknas vid att utvecklingen av stadsmiljöer ska ske gemensamt av olika aktörer utifrån lokalt anpassade lösningar, exempelvis hållbara lösningar. Detta skulle kunna vara en väg att forma planering av vegetation i gaturum till en gemensam process och konflikten mellan mycket vegetation av miljöskäl från bl.a. grönplaner och minskad vegetation från
vägutformnings-rekommendationer skulle kunna minskas.
Vegetation för förbättrad luftkvalitet bör främst placeras nära trafiken där den extra depositionsytan kommer bäst till nytta, i och med att den då är i direkt kontakt med höga halter av föroreningar. Det är också av stor vikt att vegetationen inte hindrar utspädningen av lokala utsläpp vilket gör att det i städernas trånga gaturum kan vara bra att undvika stora träd och istället använda buskar, samt vägg- och takvegetation. Dessa rekommendationer innebär dock en ökad mängd vegetation i trafiknära lägen vilket kan påverka trafiksäkerheten negativt. I en stor del av de rekommendationer som finns inom gaturumsplanering ses vegetationen i trafiksäkerhetssammanhang främst som något negativt som orsakar skymd sikt.
Träd har många goda egenskaper men både effekten på luftkvalitet och trafiksäkerhet bör beaktas vid plantering av träd i städer. Avseende luftkvalitet kan trädkronor både filtrera luften som blåser genom kronan och minska utspädningen av de föroreningar som släpps ut under trädkronan. Träd kan verka hastighetssänkande genom påverkan på körbeteende och upplevelse. I gaturum och vägmiljöer där risk för kollision är hög (exempelvis på vägar med mycket trafik och relativt höga hastigheter eller vissa gator i centrala områden) bör man undvika träd närmare vägbanan än 6 m av trafiksäkerhetsskäl. Stadsmiljöer med träd utgör dock främst en trafiksäkerhetsrisk för motorcyklar eftersom risken att skadas svårt vid krock med träd är hög även i sådana hastigheter som gäller i urbana miljöer.
Mängden vegetation i vägnära miljöer påverkar såväl trafiksäkerhet som luftkvalitet i olika riktningar. Ett problem med planeringen av vegetation i trafiknära miljöer är att det ofta finns en skiljelinje mellan planering av infrastruktur, där vegetation oftast hanteras som ett problem, som måste skötas och hållas efter, och de mer naturinriktade dokumenten där vegetation har ett mycket positivt värde. Många strategiska dokument avseende vegetation i stadsmiljö har en positiv inställning till ytterligare vegetation, ofta med tanke på de ekosystemtjänster som vegetationen tillför. Här kan det vara av stor vikt att arbeta fram mer enhetliga planeringsverktyg och att studera hur vegetationsplaneringen genomförts i verkliga situationer. En möjlighet som framkom under denna studie är lämpligheten att komplettera kommunernas strategiska dokument inom grönska, ofta kallade grönplaner, med en genomtänkt strategi för grönska i gatumiljö.
I en studie av Wolf (2003a) som undersökte sociala värden och upplevelse hos allmänheten genom enkäter med bilder och frågor av vägmiljöer med träd, konstateras att respondenterna bedömde att bilder med mer vägvegetation och träd hade högre behaglighetsvärde. En annan studie visade även att det fanns associationer mellan en högre andel gröna ytor med en högre betalningsvilja för
affärsverksamhet i mer gröna miljöer (Wolf, 2003b).
Det finns en omfattande litteratur inom trafiksäkerhet i relation till vegetation, där tex stora
stamdiameterar har associerats med allvarligare skador vid påkörning. En stor del av denna litteratur hanterar landsbygdsmiljöer, men resultaten kan i många fall överföras till stadsmiljö. Det finns studier som visar att ökad vegetation i trafiknära områden kan öka mängden vilt i trafikmiljön, vilket ger ökad risk för trafikolyckor. Även belysning/skuggning på grund av vegetation har studerats. Ifall
38 VTI PM belysningen, innebär detta en trafiksäkerhetsrisk. Vid alla typer av risk för kollision med vegetation är det viktigt att säkerställa att vegetationen är eftergivlig eller har en stamdiameter mindre än 10 cm i diameter för att undvika kollisioner som leder till allvarliga personskador eller dödsolyckor. Att tillse att sikten är god är avgörande för hög trafiksäkerhet, men lägre vegetation kan vara en lösning som kan gynna båda områdena, d.v.s. luftkvalitet och trafiksäkerhet. Vegetation som är hög nog kan i vissa gaturum minska risken för bländning, antingen från mötande fordon eller från solnedgång/soluppgång men samtidigt kan vegetationen minska utspädningen av luftföroreningar. Hög växtlighet i form av stora träd påverkar trafiksäkerheten negativt i och med risken för kollision med stammen och lövhalka. Även luftkvaliteten påverkas negativt om utspädningen begränsas men den påverkas positivt genom trädens filtrerande effekt.
Vegetation i form av barriärer mellan fordonstrafik och oskyddade trafikanter kan skapa fysiska avgränsningar, konstraster, siktlinjer och hastighetsdämpande effekter. Sådan vägnära vegetation kan, förutom att vegetationen filtrerar luften, skapa ett avstånd mellan fordonstrafik och oskyddade trafikanter vilket är ytterligare ett område där trafiksäkerhet och luftkvalitetshänsyn samverkar. Avslutningsvis bör den vegetation som placeras nära vägbanan av luftkvalitets- eller
beteendeförbättrande skäl hållas låg och relativt mjuk för att undvika siktbegränsning och onödig skada vid krock.
VTI PM 39
Referenser
ANDERSSON-SKÖLD, Y., THORSSON, S., RAYNER, D., LINDBERG, F., JANHÄLL, S., JONSSON, A., MOBACK, U., BERGMAN, R. & GRANBERG, M. 2015. An integrated method for assessing climate-related risks and adaptation alternatives in urban areas. Climate Risk Management, 7, 31-50.
ANTONSON, H., MÅRDH, S., WIKLUND, M. & BLOMQVIST, G. 2009. The surrounding
landscape effect on driving behaviour: a simulator study. Journal of Environmental Psychology, 29, 493-502.
ANTONSON, H., JÄGERBRAND, A.K. & AHLSTRÖM, C. 2015. Experiencing moose and
landscape while driving: a simulator and questionnaire study. Journal of Environmental Psychology 41: 91-100.
BERG, A. & AHLGRIMM, J. 2010. Tree impacts - still one of the most important focal points of road deaths [Online]. Available: http://bast.opus.hbz-
nrw.de/volltexte/2012/570/pdf/Tree_impacts_a_still_one_of_the_most_important_focal_points_of _road_deaths.pdf [Accessed 4 April 2016].
BERLYNE, D. E. 1971. Aesthetics and psychobiology, New York, USA, Appleton-Century-Crofts BOVERKET 2012 Grönstruktur i landets kommuner, Boverket rapport 2012:13, ISBN 978-91-87131-
38-7.
CACKOWSKI, J. M. & NASAR, J. L. 2003. The restorative effects of roadside vegetation:
Implications for automobile driver anger and frustration. Environment and Behavior, 35, 736-751. CALVI, A. 2015. Does roadside vegetation affect driving performance? A driving simulator study on
the effects of trees on the driver's speed and lateral position. Accessed at: http://www.researchgate.net/publication/273313882.
COM 2013. Green Infrastructure GI — Enhancing Europe’s Natural Capital. Communication from the commission to the European parliament, the council, the European economic and social committee, and the committee of the regions. Report 2013:249.
DROTTENBORG, H. 2002. Are beautiful traffic environments safer than ugly traffic environments? Avhandling, Institutionen för teknik och samhälle, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet. DUMBAUGH, E. 2005. Safe streets, livable streets. Journal of the American Planning Association,
71, 283-298.
EC 2013: 249. COM 2013 249 final. MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN. Grön infrastruktur GI – Att stärka Europas naturkapital.
ELIASSON, I. & UPMANIS, H. 2000. Nocturnal airflow from urban parks-implications for city ventilation. Theoretical and Applied Climatology, 66, 95–107.
ELVIK, R. & VAA, T. 2004. The handbook of road safety measures, Emerald group Publishing Limited.
ELVIK, R. 2001. Area-wide urban traffic calming schemes: A meta-analysis of safety effects. Accident Analysis and Prevention, 33, 327–336.
EMANUELSSON, K. & PERSSON, J. 2014. En kontextanpassad grönytefaktormodell, Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap. ETYEMEZIAN, V., AHONEN, S., NIKOLIC, D., GILLIES, J., KUHNS, H., GILLETTE, D. &
VERANTH, J. 2004. Deposition and Removal of Fugitive Dust in the Arid Southwestern United States: Measurements and Model Results. Journal of the Air & Waste Management Association, 54, 1099-1111.
40 VTI PM EWING, R. & DUMBAUGH, E. 2009. The built environment and traffic safety: A review of
empirical evidence. Journal of Planning Literature, 23, 347–367.
FITZPATRICK, C. D., HARRINGTON, C. P., KNODLER JR, M. A. & ROMOSER, M. R. E. 2014. The influence of clear zone size and roadside vegetation on driver behavior. Journal of Safety Research, 49, 97-104.
FORMAN, R. T. T., SPERLING, D., BISSONETTE, J. A., CLEVENGER, A.P., CUTSHALL, C.D., DALE, V.H., FAHRIG, L, FRANCE, R.B. GOLDMAN, C.R., HEANUE, K, et al. 2003. Road Ecology: Science and solutions. Island press. Washington, DC/Covelo, CA, USA, London, UK. FOUND, R. & BOYCE, M. S. 2011. Predicting deer-vehicle collisions in an urban area. Journal of
Environmental Management, 92, 2486-2493.
GUSTAFSSON, S., JÄGERBRAND, A. K. & GRUMERT, E. 2011. Hastighetsdämpande åtgärder: En litteraturstudie med fokus på nya trafikmiljöåtgärder och ITS-orienterade lösningar. VTI Notat 17-2011. Linköping: VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.
GÖTEBORG STAD. 2009. Översiktsplan för Göteborg, antagen 2009-02-26, Stadsbyggnadskontoret, 031-368 00 00, eller www.goteborg.se
GÖTEBORG STAD. 2014. Grönplan för centrala Älvstaden, Göteborgs stad GÖTEBORG STAD. 2014. Grönstrategi för en tät och grön stad, Göteborgs stad
HAEGER-EUGENSSON, M. & HOLMER, B. 1999. Advection caused by the urban heat island circulation as a regulating factor on the nocturnal urban heat island. International Journal of Climatology, 19, 975-988.
HAGLER, G. S. W., LIN, M.-Y., KHLYSTOV, A., BALDAUF, R. W., ISAKOV, V., FAIRCLOTH, J. & JACKSON, L. E. 2012. Field investigation of roadside vegetative and structural barrier impact on near-road ultrafine particle concentrations under a variety of wind conditions. Science of The Total Environment, 419, 7-15.
HOLDRIDGE, J. M., SHANKAR, V. N. & ULFARSSON, G. F. 2005. The crash severity impacts of fixed roadside objects. Journal of Safety Research, 36, 139-147.
JANHÄLL, S. 2015a. Review on urban vegetation and particle air pollution - Deposition and dispersion. Atmospheric Environment, 105, 130–137. doi: :10.1016/j.atmosenv.2015.01.052 JANHÄLL, S. 2015b. Vegetationens inverkan på luftmiljö. VTI rapport. Linköping: VTI, Statens väg-
och transportforskningsinstitut.
JAREN, V., ANDERSEN, R., ULLEBERG, M., PEDERSEN, P.H. &WISETH, B. 1991. Moose-train collisions: the effects of vegetation removal with a cost-benefit analysis. Alces 27:93-99.
http://www.lauxen.net/conecte/referencias/Jaren_1991a.pdf
JÄGERBRAND, A. K. 2011. Träds inverkan på belysningseffekt på gång- och cykelvägar. VTI Rapport 723. Linköping: VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.
JÄGERBRAND, A. K. 2012. Anpassning av vägmiljö och vegetation som åtgärd mot viltolyckor. VTI Rapport 753. Linköping: VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.
LAKER, I. B. 1966. Vehicle impact tests on a hedge of Rosa multiflora japonica. RRL Report No. 3. Road Research Laboratory, Ministry of Transport, Harmondsworth.
LAND, A. & NILSSON, G. 2002. Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan? VTI notat 6. Linköping: VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.
LIND, B., NILSSON, U., FOLKESON, L., BÄCKMAN, L., GUNNARSSON, B., ANTONSON, H. & BLOMQVIST, G. 2003. Vägdikenas funktion och utformning – en beskrivning av
VTI PM 41 LJUNG AUST, M., FAGERLIND, H. & SAGBERG, F. 2012. Fatal intersection crashes in Norway:
Patterns in contributing factors and data collection challenges. Accident Analysis and Prevention, 45, 782–791.
MALMÖ STAD. 2003. Grönplan för Malmö 2003, Gatukontoret Malmö stad
MALMÖ STAD. 2006. Gatusektioner - Råd och exempel vid utformning av gatumiljöer, Malmö stad MINYA, H. 1995. Vägprojektering, gestaltning och estetik: en sammanställning. LTH, Lunds
Tekniska Högskola, Lund.
MOK, J. H., LANDPHAIR, H. C. & NADERI, J. R. 2006. Landscape improvement impacts on roadside safety in Texas. Landscape and Urban Planning, 78, 263–274.
MÖLNDALS STAD. 2013. Naturvårdsplan för Mölndals stad, Mölndals stad, www.molndal.se NADERI, J. R. 2003. Landscape Design in Clear Zone: Effect of Landscape Variables on Pedestrian
Health and Driver Safety. Transportation Research Record 1851, DOI: 10.3141/1851-12
NADERI, J. R., KWEON, B.-S. & MAGHELAL, P. 2008. The Street Tree Effect and Driver Safety. ITE Journal on the web / February 2008, 69-73.
NEUMAN, T. R., PFEFER, R., SLACK, K. L., HARDY, K. K., LACY, K. & ZEGEER, C. V. 2003. Guidance for Implementation of the AASHTO Strategic Highway Safety Plan, Vol. 3: A Guide for Addressing Collisions With Trees in Hazardous
NG, J. W., NIELSEN, C. & ST. CLAIR, C. C. 2008. Landscape and traffic factors influencing deer– vehicle collisions in an urban environment. Human-Wildlife Conflicts, 2, 34–47.
NING, Z., HUDDA, N., DAHER, N., KAM, W., HERNER, J., KOZAWA, K., MARA, S. & SIOUTAS, C. 2010. Impact of roadside noise barriers on particle size distributions and pollutants concentrations near freeways. Atmospheric Environment, 44, 3118-3127.
NTF. 2015. Trafikskadeindex 2015: Antalet dödade fotgängare och cyklister fortsätter ökar. [Online]. NTF Pressmeddelande. Tillgänglig:
http://www.mynewsdesk.com/se/ntf/pressreleases/trafikskadeindex-2015-antalet-doedade- fotgaengare-och-cyklister-fortsaetter-oekar-1192821 [4 April 2016].
OKE, T. R. 1987. Boundary Layer Climates, Routledge.
PROPOSITION 2003/04: 160 2003 Fortsatt arbete för säker vägtrafik. Regeringens proposition 2003/04:160.
SALMOND, J. A., WILLIAMS, D. E., LAING, G., KINGHAM, S., DIRKS, K., LONGLEY, I. & HENSHAW, G. S. 2013. The influence of vegetation on the horizontal and vertical distribution of pollutants in a street canyon. Science of the Total Environment, 443, 287-298.
SCOPUS. 2015. Scopus [Online]. Available: http://www.scopus.com/ [Accessed June 2015 2015]. SHAHEED, M. S. B., GKRITZA, K., ZHANG, W. & HANS, Z. 2013. A mixed logit analysis of two-
vehicle crash severities involving a motorcycle. Accident Analysis and Prevention, 61, 119–128. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING & VÄGVERKET 2008. Rätt fart i staden. Handbok
för hastighetsnivåer i en attraktiv stad. Vägverket Publikation 2008:54.
SOLNA STAD. 2014. Grönplan för Solna stad – hela Solnas landskap, Solna stad, www.solna.se STÅHLE, A. 2005 Mer park i tätare stad, licentiatavhandling, Arkitekturskolan KTH, ISBN 91-7283-
987-2
SVENSSON, T. & HEDSTRÖM, R. 2004. Lugna gatan! och kommunen - trafikplanering i lokal tillämpning. VTI meddelande 961. Linköping: VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING. 2013. Trafiksäkra staden – Handbok för ett
42 VTI PM SÄRETUN, L. 2011 Argument för vegetation i stadsmiljö. Studentarbete vid Sveriges
Lantbruksuniversitet, Alnarp http://stud.epsilon.slu.se/2306/ 2015-06-15
TRAFIKVERKET. 2004. Vägars och gators utformning Sektion Tätort – gaturum, Trafikverkets publikation 2004:80, ISSN: 1401–9612
TRAFIKVERKET. 2011. Växtlighet i vägmiljö praktiska råd, Trafikverkets publikation 2011:140, ISBN 978-91-7467-052-3.
TRAFIKVERKET. 2012a. Krav för Vägars och gators utformning Trafikverkets publikation 2012:179, ISBN: 978-91-7467-383-8.
TRAFIKVERKET. 2012b. Råd för Vägars och gators utformning Trafikverkets publikation 2012:180, ISBN: 978-91-7467-381-4.
TRAFIKVERKET. 2016. Nollvisionen [Online]. Available: http://www.trafikverket.se/om-oss/var- verksamhet/sa-har-jobbar-vi-med/vart-trafiksakerhetsarbete/trafiksakerhetsmal/nollvisionen/. TIWARY, A., REFF, A. & COLLS, J. J. 2008. Collection of ambient particulate matter by porous
vegetation barriers: Sampling and characterization methods. Journal of Aerosol Science, 39, 40-47. TURNER, D. S. & MANSFIELD, E. R. 1990. Urban trees and roadside safety. Journal of
Transportation Engineering, 116, 90-104.
VAN DER HORST, R. & DE RIDDER, S. 2007. Influence of roadside infrastructure on driving behavior: Driving simulator study. Transportation Research Record Vol 2018, 36-44. VAN RENTERGHEM, T., BOTTELDOOREN, D. & VERHEYEN, K. 2012. Road traffic noise
shielding by vegetation belts of limited depth. Journal of Sound and Vibration, 331, 2404-2425. WINKELBAUER, B. J. 2016. The killer tree problem [Online]. Available:
https://www.irfnews.org/wp-content/uploads/Bradley-Winkelbauer-The_Killer_Tree_Problem.pdf [Accessed 4 April 2016].
WOLF, K. L. & BRATTON, N. 2006. Urban trees and traffic safety: Considering U.S. roadside policy and crash data. Arboriculture and Urban Forestry, 32, 170-179.
WOLF, K. L. 2003a. Freeway roadside management: The urban forest beyond the white line. Journal of Arboriculture, 29, 127-136.
WOLF, K. L. 2003b. Public response to the urban forest in inner-city business districts. Journal of Arboriculture, 29, 117-126.
ÖRNSKÖLDSVIK 2011. Grönplan för Örnsköldsviks centralort. Örnsköldsviks kommun
www.ornskoldsvik.se
Internetreferenser:
Scopus: http://www.scopus.com/ besökt 2016-02-20
http://stadsbyggnad.org/2015/04/sa-tillampar-du-gronytefaktorn/ besökt 2015-10-25
http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/planering-av-mark-och- vatten/gronstruktur/styrmedel/ (grönplaner och styrmedel) besökt 2015-10-26
www.google.se besökt 2016-02-20
www.molndal.se besökt 2016-02-20
www.goteborg.se besökt 2016-03-22
www.goteborg.se/wps/wcm/connect/063de6ca-5ada-4f68-bf16-838d4129cca6/Tradpolicy_2005.pdf
VTI PM 43
http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/nationella-mal-for-planering/god- bebyggd-miljo/miljomalsenkaten/resultat-fran-miljomalsenkaten/ (Miljömålsenkäten) besökt 2015-10- 26
VTI PM 45