Studiens syfte var att undersöka vilka strategier och problem vid icke-ekvivalens på ordnivå som kunde identifieras i materialet. Totalt sett identifierades 19 kategorier: fyra vanliga problem som inte tidigare har listats av Baker, och 15 strategier, inklusive Bakers åtta
strategier. Bakers problemkategorier fanns också som stöd och uppmärksammades där möjligt. Studien utfördes enligt fyra delfrågeställningar:
186 Källtext, s. 18
43
1. Vilka av Bakers kategorier för översättningsstrategier vid icke-ekvivalens på ordnivå kan identifieras?
Citatanalysen visar att samtliga av Bakers åtta strategier, (a) till (h), kunde identifieras i materialet. I resultatkapitlet redovisades ett översättningsexempel för varje kategori.
2. Vilka av Harrysons och Lönngrens respektive kategorier för översättningsstrategier vid icke-ekvivalens på ordnivå kan identifieras?
De tre strategier som Harryson och Lönngren lokaliserades, definierade och namngav i sina respektive material kunde identifieras även i det här undersökta materialet. Ett exempel på varje kategori redovisades i resultatkapitlet. Därmed får deras kategorier anses stärkta.
3. Vilka av Heldners och Lundqvist teorier om Pippis språk kan identifieras som problem för icke-ekvivalens på ordnivå?
De två problemkategorier som lokaliserades och formulerades utifrån Heldners och Lundqvist forskning om Pippis språk kunde båda identifieras i materialet. Två exempel från varje
översättningsproblem analyserades, varav ett av varje redovisades i resultatkapitlet medan resterande två finns i bilaga 2. Nonsensgenren såväl som semantiska/pragmatiska regelbrott tycktes på ordnivå utgöra flera svårigheter i översättning till en målkultur med ett annat skriftsystem. Möjligen grundar sig en mindre del av icke-ekvivalensen i skilda uppfattningar om barnlitteraturens förutsättningar.
4. Vilka övriga kategorier för vanliga problem vid icke-ekvivalens samt översättningsstrategier vid icke-ekvivalens på ordnivå kan identifieras?
Med avstamp i Bakers samtliga kategorier för icke-ekvivalens på ordnivå – både vanliga problem och strategier – identifierades, definierades och namngavs ur materialet sex kategorier av uppsatsförfattaren: två vanliga problem och fyra strategier. Under kapitlet om tidigare forskning behandlades först två tidigare kandidatuppsatser vid Uppsala universitet som använt sig av Bakers teorier om icke-ekvivalens på ordnivå. Därefter redovisades en kort inblick i översättningsteori med fokus på barnlitteratur. Funktioner och utmaningar med att överföra sociolekter och neologismer på ordnivå på ett ekvivalent sätt diskuterades och tillsammans med en bakgrund om ordbildning bistod dessa komponenter i framtagandet av sex nya möjliga kategorier.
44 Uppsatsen argumenterar för Pippis språk som tillhörande en sluten sociolekt med neologismer som metod för att stärka identiteten barn och fjärma sig från gruppen vuxna. Det baserades på sättet att använda ”felstavade” ord som självklara, regelbunda uttryck. Problemkategori (N)
Användning av sociolektiska neologismer blev resultatet av det. När såväl neologismer som
drag av nonsensgenren tedde sig särskilt svåra att överföra på ett ekvivalent sätt, visade närläsningen att effekterna i källtexten istället kunde kompenseras på andra ställen. Det lästes som ett alternativ till uteslutning, vilket också förekom vid vissa tillfällen av sociolektism samt vid användning av talspråk i texten såsom ’dom’ och ’nån’.
Skiftet mellan det alfabetiska skriftsystemet i källspråket och det logografiska i målspråket gav upphov till problemet (O) Skillnad i skriftsystem och strategierna (n) Översättning via
parafrasering med ett relaterat uttal samt (o) Översättning via transkribering. Att använda
transkribering för att överföra personnamn, platsnamn etc är en sedan länge befäst strategi för översättningar till kinesiska och är på inget sätt unik för materialet. Däremot fanns kategorin inte identifierad bland Bakers använda teorier. Den höga förekomsten av idiom klassades som utmärkande, men inte specifik, för kinesiska då chengyu-idiom har en särskild ställning som stilgrep. Således sågs detta som ett svagt drag av ’cultural leveling’; ett sätt att göra
målläsaren mer bekant med texten. Utifrån detta togs strategin (m) Översättning via idiom fram. Vidare identifierades fall som ledde till att strategi (l) Översättning via ett mindre
neutralt/mer uttrycksfullt ord togs fram som en uppföljning på Bakers kategori (b)
Översättning via ett mer neutralt/mindre uttrycksfullt ord. Detta sågs som ett sätt bibehålla
barnets uppmärksamhet genom dramatiska höjningar i berättelsen.
Det är möjligt att andra ögon kan argumentera för att vissa av kategorierna överlappar varandra och dessutom kan finna argument som styrker att de borde sammanfogas till ett mindre antal kategorier. Det ska dock understrykas att flera av kategorierna, enligt
resonemang för respektive kategori, kan anses vara utmärkande – om än inte helt specifika – för barnlitteratur och/eller översättningar till kinesiska. Följaktligen är det föga förvånande att dessa inte återfinns bland Bakers identifierade kategorier; hennes material har inte ett
sinologiskt fokus. Därför finns inte heller någon utsikt om att möjliga kategorier identifierade av uppsatsförfattaren ska komma att anses allmängiltiga inom översättningsteori för andra käll- och målspråk. Däremot kan de förhoppningsvis utgöra ett litet bidrag till fältet för forskningen om översättning och icke-ekvivalens på ordnivå inom barnlitteratur från svenska till kinesiska.
45
Förslag på vidare forskning
För vidare forskning vore det ett första steg att utföra studien på hela verket Boken om Pippi
Långstrump. Eftersom Li är den som översatt nästan alla Lindgrens barnböcker vore det
intressant att analysera fler av dessa verk för att se om fler/andra kategorier kan identifieras. Det vore också spännande att utföra en studie om synen på Pippi Långstrump i Kina. Av allt att döma tycks hon tämligen populär men frågan är om det beror på att hon delar vissa egenskaper med kung Markatta (järv, lekfull, rebellisk) eller om det kan vara så att Pippi har omfamnats som en busunge vars felaktiga beteende utgör en exemplarisk motpol till god moral.
46
Källförteckning
Andersson, Lars-Gunnar. ”Dialekter och sociolekter”. I Sociolingvistik. Eva Sundgren (red.) 34-66. Navarra: Graphycems, 2008.
Astrid Lindgren Aktiebolag. ”Verken”. Access: 2018-11-29.
https://www.astridlindgren.com/sv/verken/boklista
Astrid Lindgren Aktiebolag. ”Astrid Lindgren”. Access: 2018-11-29.
https://www.astridlindgren.com/sv/astrid-lindgren
Baker, Mona. In Other Words – a coursebook on translation. London: Routledge, 1992.
Crystal, David. The Cambridge Encyclopedia of Language. Glasgow: Bell and Bain Ltd, 2013. Tredje utgåvan.
Dang, Yongjun 党 永 军, ”Ertong wenxue fanyi zhong de wenhua chayi ji duice fenxi” 儿童 文学翻译中的文化差异及对策分析 [Analys av kulturella skillnader samt motåtgärder i översättning av barnlitteratur] Journal of Heilongjiang College of Education, volym 37, nr. 10, 2018-10. (China Academic Journal. Access: 2018/11/26)
Epstein, B.J. Translating Expressive Language in Children’s Literature – Problems and
Solutions. Frankfurt: Internationaler Verlag del Wissenschaften, 2012. E-bok.
Access: 2018-12-23 https://ebookcentral.proquest.com/lib/uu/reader.action?docID=1056074
Försvarsmakten. ”MATROS HMS LOKE (OR2)”
file:///C:/Users/TMSwede-laptop/Documents/Kinesiska/UPPSATS/K%C3%A4llor/%C3%96vrigt/matros-hms-loke.pdf
Access: 2019-01-02
Gao, Xingjian 高行健。När jag köpte ett spinnspö åt farfar. Uddevalla: Tryckning Mediaprint, 2000.
47 Gunnarsdotter Grönberg, Anna. ”Ungdomsspråk”. I Sociolingvistik. Eva Sundgren (red.) 221-251. Navarra: Graphycems, 2008.
Hanying cidian 汉英词典 – A Chinese-English Dictionary. Peking: Waiyu jiaoxue yu yanjiu
chubanshe 外语教学与研究出版社[Foreign Language Teaching and Research Press], 2009. Tredje utgåvan.
Harryson, Evelina. En jämförande studie av tre engelska översättningar
av Lu Xuns En dåres dagbok. Kandidatuppsats, Uppsala universitet, 2012.
Heldner, Christina. ”Pippi Långstrump som lingvist”. Tvärsnitt. Volym 2 (1989): 41-49.
Hägerdal, Hans. Kinas historia. Falun: ScandBook, 2009.
Knochenhauer, Barbara. ”Alice på svenska – att översätta nonsens och ordlekar”. I Barnboken: Svenska barnboksinstitutets tidskrift. Volym 2 (2004): 2-9.
Li, Zhiyi 李之义。”Yizhe houji” 译者后记 [Översättarens efterord]. Chang wazi Pipi 长袜 子皮皮. Peking: ”Zhongguo shaonian ertong xinwen chuban zongshe” 中国少年儿童新闻出 版总社 China Children's Press & Publication Group, 2011. Första upplagan, 11:e tryckningen.
Li, Zhiyi 李之义。”Lin'gelun he ta chuangzao de ertong shijie” 林格伦和她创造的儿童世 界 [Lindgren och barnvärlden hon skapat]. Chang wazi Pipi 长袜子皮皮. Peking: Zhongguo shaonian ertong xinwen chuban zongshe 中国少年儿童新闻出版总社 China Children's Press & Publication Group, 2011. 11:e tryckningen.
Liljestrand, Birger. Så bildas orden – Handbok i ordbildning. Lund: Studentlitteratur, 1993, andra upplagan.
Lindgren, Astrid. Boken om Pippi Långstrump. Den femte omarbetade upplagan från år 1978, baserat på den första upplagan utgiven år 1952. Utgåva tryckt år 1995. Oslo: Norbok, 1995.
48 Lindgren, Astrid. Chang wazi Pipi 长袜子皮皮. [Boken om Pippi Långstrump] Peking: Zhongguo shaonian ertong xinwen chuban zongshe 中国少年儿童新闻出版总社 China Children's Press & Publication Group, 2011. Första upplagan, 11:e tryckningen. Översättning: Li Zhiyi 李之义.
Lindgren, Astrid. Pippi Calzaslargas. Barcelona: Editorial Juventud, 2005. Översättning: Blanca Ríos.
Liu, Yuzhu 刘予珠。”’Tonghua waipo’ he tade haizimen”, ”童话外婆”和她的”孩子”们 [“Barnberättelsens mormor” och hennes barn] (China Academic Journals. Access: 2018-12-11). Qicai yuwen (xizuo) 七彩语文 (习作) [Färggrann kinesiska (övningsarbete)], 2013.
Lundqvist, Ulla. Århundradets barn – Fenomenet Pippi Långstrump och dess förutsättningar. Malmö: Rabén&Sjögren, 1979.
Lönngren, Amanda. “Q, old chap!” En jämförande analys av översättningsstrategier i
William A. Lyells och Gladys och Xianyi Yangs översättningar av Lu Xuns Den sanna historien om Ah Q. Kandidatuppsats, Uppsala universitet, 2016.
Miao,Wei 缪惟。”’Tonghua waipo’ Lin'gelun”, ”童话外婆”林格伦
[Lindgren ”barnberättelsens mormor”] (China Academic Journals. Access: 2018-12-11) Tidskriften Chuban guangjiao 出版广角 [Förlaget Vidvinkel], 2013.
Mårtens, Ylva. ”Ylva i Kina del 2: Möt Astrid Lindgrens kinesiske översättare.” Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/779813?programid=767 (Senast uppdaterad: 23 aug 2016 kl 10:01. Access: 2018-11-02)
Norman, Jerry. Chinese. New York: Cambridge University Press, 1988. E-bok.
Nordberg, Bengt. ”Vad är sociolingvistik?” I Sociolingvistik. Eva Sundgren (red.) 11-33. Navarra, Graphycems, 2008.
49 Surmatz, Astrid. “Att översätta berättandet”. I Konsten att berätta för barn. Gunnar Berefelt (red.) 59-82. Oskarshamn: Tryckeri AB Primo, 1996.
Surmatz, Astrid. ”International politics in Astrid Lindgren’s works”. I Barnboken: Svenska
barnboksinstitutets tidskrift. Volym 1-2 (2007), 24-37.
file:///C:/Users/TMSwede-laptop/Documents/Kinesiska/UPPSATS/K%C3%A4llor/%C3%96vrigt/Intern.politics%20Ast rid.pdf Access: 2018-11-7
Venuti, Lawrence. Traduttore Traditore. Föreläsning på Stockholms universitet den 22 november 2018.
The University of Manchester. “Mona Baker”.
https://www.research.manchester.ac.uk/portal/mona.baker.html (Access: 2018-12-26)
Xiao, Yao 肖遥。”Ruidian ‘tonghua waipo’ Lin'gelun tonghua de shenmei qianxi”, 瑞典“童 话外婆”林格伦童话的审美浅析 [Grundläggande analys av estetiken i
Sveriges ”barnberättelsens mormor” Lindgrens barnberättelser] (China Academic Journals. Access: 2018-12-11) Tidskriften Xiaoshuo pinglun 小说评论 [Novellrecensioner], 2009.
Zhao, Geng 赵耕。 ”Li Zhiyi: Ruidian · Wenxue · Nuobeier” 李之义：瑞典·文学·诺贝尔 [Li Zhiyi: Sverige, Litteratur, Nobel]
50