1. INLEDNING
4.3 Slutsatser
Vad är de anställande chefernas inställning till projektet?
De anställande cheferna ser på projektet främst ur ett samhällsperspektiv då de tar upp att deltagarna får med sig kunskaper som gör dem mer anställningsbara. Det i sin tur gör att de bidrar till samhället istället för att vara en kostnad.
Cheferna tar också upp att projektdeltagarna integreras in i samhället och får en struktur i vardagen. Resultatet visar också på ett individperspektiv hos cheferna. De ser att deltagarna växer i sin roll som arbetstagare och att självkänslan stärks. Verksamhetsmässigt ser de att projektet genererar i en tillfällig resurs som bidrar på arbetsplatsen.
51
Vad är deltagarnas inställning till projektet och sin medverkan i projektet? Deltagarna ser främst sitt deltagande i projektet utifrån ett individperspektiv. De ser att projektet innebär att de får in en fot på arbetsmarknaden och att det bidrar till arbetslivserfarenhet. De upplever att de får relevanta verktyg som ökar deras möjligheter till arbete på längre sikt. Medvetenheten kring hur arbetsmarknadens krav och förväntningar ser ut har växt hos flera av deltagarna. Motivationen som helhet har ökat både när det gäller arbete och utbildning, men i vilken grad beror på de förutsättningar deltagarna hade vid projektets start. Visstidsanställningarna innebär en meningsfullhet där deltagaren får finnas i ett sammanhang och blir en del av yrkeslivet.
Hur kan projektets effektmål tolkas?
Effektmålen har tre dimensioner, den moraliska, den informativa och marknadsföringsdimensionen. Dimensionerna innehåller i sin tur två olika perspektiv, individ- och samhällsperspektiv. Utöver dessa finns även ett kommunalt egenintresse. Effektmålens moraliska dimension ska bidra till att upprätthålla samhällets struktur samt förbättra individens förutsättning till självförsörjning. Den informativa dimensionen ska skapa motivation för studier eller arbete och då främst inom Linköpings kommun och genom det forma den goda samhällsmedborgaren. Marknadsföringsdimensionen ska framhäva Linköping som en kommun vilken värnar om sina invånare.
Studiens frågeställningar syftar till att kunna göra en jämförelse mellan de anställande chefernas och deltagarnas inställning med kommunens perspektiv. Vi ser att de har olika infallsvinklar på hur de ser på projektet men att de fungerar parallellt med varandra. Detta bör därför inte påverka effekterna av projektet. Däremot ser vi att projektet kan behöva utvecklas gällande aspekter som matchning samt informationsflöde för att få optimal effekt. För att kunna se vilken effekt projektet har gett efter avslut bör målen vara mer mätbara eller så bör det finnas en plan för hur de befintliga målen ska mätas samt utvärderas. Vi anser också att en uppföljning behöver utföras cirka ett år efter avslutat projekt för att kunna mäta bestående effekter.
En slutsats är att det arbetsmarknadspolitiska projektet ”100-satsningen” ses utifrån tre perspektiv: Den goda samhällmedborgaren, Det goda samhällsprojektet samt Det goda samhället. Perspektivet beror på vilken infallsvinkel individen har gällande vad projektet genererar i.
52
4.4 Vidare forskning
Det skulle vara intressant att göra en studie kring de långsiktiga effekterna av projektet. Det kan göras genom att undersöka deltagarnas liv gällande arbete samt studier cirka ett år efter projektets avslut. Tidigare studier (URL 8, URL 9) visar att en sådan uppföljning är önskvärd men sällan genomförs. Vi anser att en sådan uppföljning säger mer än en uppföljning direkt efter avslutat projekt då det blir tydligare vilka effekter som uppnåtts samt blir bestående. En annan intressant studie skulle vara att titta närmare på matchning och anpassning av sysselsättning i flera olika projekt. Denna studie och tidigare forskning (Forslund & Vikström, 2011) visar att vilken grad av matchning som sker bidrar till vilken nytta deltagaren har av att delta i projektet. Det skulle vara intressant att se om det finns ett mönster i individers förutsättningar och matchning för att eventuellt kunna utarbeta en modell som kan vara till hjälp i framtida arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
53
REFERENSER
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. (1:1 uppl.) Malmö: Liber.
Andersson, J. & Boman, J. (2012). En kartläggning av kommunala arbetsmarknadsåtgärder i Östergötland. Linköping: LIU-Tryck.
Andersson, J. & Melander, E. (2011). ”Insatstrappan” – försörjningsstödstagares väg till arbetslivet. Magisteruppsats i sociologi. Linköpings universitet.
Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. (Fjärde uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Berger, P & Luckmann, T. (2008). Kunskapssociologi – Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. (2:a upplagan). Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:3 uppl.) Malmö: Liber. Calmfors, L., Forslund, A. & Hemström, M. (2004). The effects of active labor- market policies in Sweden: What is the evidence? i Agell, J., Keen, M. & Weichenrieder, J. (red). Labor Market Institutions and Public Regulation. MIT Press.
Chalmers, A. (2003). Vad är vetenskap egentligen? (3:e uppl.) Nora: Nya Doxa Dahrendorf, R. (1971). Homo sociologicus – Om människan och rollerna. Uppsala: Argos.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2:1 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Durkheim, É. (1894/2012). Sociologins metodregler. Göteborg: Korpen. Fellinger, Å. (2010). Den professionella anställningsintervjun. Malmö: Liber. Forslund, A. & Vikström, J. (2011). Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet – en översikt. Uppsala: IFAU.
54
Furåker, B. & Blomsterberg, M. (2009). ”Arbetsmarknadspolitik” i Berglund, T. & Schedin, S. (red.) Arbetslivet. (2:2 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Gustavsson, S. & Johansson, K. (2010). Alla behöver någon – en kvalitativ studie om arbetslösa ungdomars upplevelse av projektet Lätta (t)ankar. Kandidatuppsats i sociologi. Linköpings universitet.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande – från kunskapsteori till metodteori. (Andra uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder – Från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur.
Keller, A. & Wallin, G. (2000). Arbetets mening och drivkrafter. Jönköping: Brain Books.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2:1 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lundin, D. & Liljeberg, L. (2008). Arbetsförmedlingens arbete med nystartsjobben. Rapport 2008:9, IFAU.
Mead, G. (1976). Medvetandet, jaget och samhället – från socialbehavioristisk ståndpunkt. Lund: Argos.
Myint, M. (1992) Arbetslöshet och ohälsa: Ungdomar i riskzon. Älvsjö: Kommentus.
Olofsson, J. & Wadensjö, E. (2009). Arbetsmarknadspolitik – Förändrade förutsättningar och nya aktörer. Stockholm: SNS.
Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4:1 uppl.) Lund: Studentlitteratur. Paulsen, R. (2010). Arbetssamhället – Hur arbetet överlevde teknologin. Falkenberg: Gleerups Utbildning.
Persson-Thunqvist, D. (2014). Durkheim i Gottzén, L. & Lögdlund, U. Sociologins teoretiker. Malmö: Gleerups.
Ritzer, G. (2009). Sociologisk teori. (1:1 uppl.) Malmö: Liber.
55 Göteborg: Korpen.
Socialtjänstlagen Socialtjänstlag (SFS 2001:453). Nordstedt juridik (2011). Sveriges Kommuner och Landsting. (2007). En effektiv arbetsmarknadspolitik! Hur kan arbetsmarknadspolitiken styras och samordnas för att fungera bättre lokalt? Stockholm: SKL.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2011a). Kommunerna och arbetsmarknadspolitiken. Stockholm: SKL.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2011b). Möjligheternas generation? En rapport om ungdomsarbetslösheten. Stockholm: SKL.
Starrin, B. & Svensson, P-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Thurén, T. (2010). Vetenskapsteori för nybörjare. (2:4 uppl.) Malmö: Liber. Trost, T. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4:1 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Urban, S., Holmberg, R., Ray, G., Boman, J., Lögdlund, U. & Johansson, C. (2011) Mot arbetslivet med skyddsnät – Slutrapport från den externa utvärderingen av Tänk Om, ett project I Linköping och Norrköping finansierat av Europeiska Socialfonden 2008-2011. Linköpings Universitet.
Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. (Andra uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Watt Boolsen, M. (2007). Kvalitativa analyser. Malmö: Gleerups.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Åhnberg, L. (2012). Arbetsrätt 2012, aktuella lagtexter 1 juli 2012. Stockholm: Lars Åhnberg.
URL 1: Arbetsförmedlingen (2013) Var finns jobben? http://www.arbetsformedl ingen.se/download/18.1bb00beb13eefdbe4bc4478/Var_finns_jobben.pdf
56
URL 2: Arbetsförmedlingen (2013) Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden – fokus på unga som varken arbetar eller studerar http://www.arbetsformedling en.se/download/18.306228a513d6386d3d85b1e/Unga_p%C3%A5_och_utanf% C3%B6r_arbm_Rapport_2013-05-07.pdf [2014-01-06]
URL 3: Svenskt Näringsliv (2012). Arbetsmarknadsåtgärder missar målet. http:/ /www.svensktnaringsliv.se/fragor/foretagsklimat/arbetsmarknadsatgarder-missar -malet_153370.html [2014-02-06]
URL 4: Statskontoret (2011). Subventionerande anställningar - en kartläggning.
http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2011/201134.pdf
[2014-02-09]
URL 5: Svenska ESF-rådet (2013). ESF-projekt: MODD i Motala
http://www.esf.se/PageFiles/3360156/Mark%c3%b6r%20%20Halvtidsrapport% 20MODD%20i%20Motala%202013.pdf [2014-04-25]
URL 6: Orangeriet – kooperativ för arbete. http://orangeriet.org [2014-05-19]
URL 7: Svenska Kommuner och Landsting (2013). Överenskommelse om Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser – BEA. http://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=37a8f76e-a4 c3-423d-b276-e3cf494b20a5&FileName=BEA+Kommunal+130428.pdf
[2014-03-13]
URL 8: Kvalitetsnätverk Västkust. (2005). Kvalitets- och kostnadsjämförelse –
om kommunens arbetsmarknadsåtgärder. http://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=ee24e92e-70 7a-469c-8c49-e714b5231123&FileName=2005+2006+Resultatuppf%C3%B6ljn ing+av+kommunala+arbetsmarknads%C3%A5tg%C3%A4rder++N%C3%A4tv erk+V%C3%A4stkust.pdf&MediaArchive_ForceDownload=true [2014-04-28]
URL 9: Kvalitetsnätverk Västkust. (2006). Vad gör de 1 år senare? – en
uppföljning av kommunernas arbetsmarknadsåtgärder.
http://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=84ef4b88-d1 34-4c1d-a1d4-e67c4c83ec9f&MediaArchive_ForceDownload=true
57
BILAGOR
Bilaga 1
64
Bilaga 2
Hej!
Vi är tre studenter vid Linköpings universitet som läser Ledning och strategiskt personalarbete. Vi skriver nu vår kandidatuppsats vilken handlar om projektet ”100- satsningen – för fler unga i arbete i Linköping”, där syftet är att undersöka Er upplevelse av projektet.
Denna intervju är en del av vårt examensarbete och vi är mycket tacksamma för Ditt deltagan de. Intervjun beräknas pågå under cirka 45-60 minuter och kommer att spelas in. Ditt deltagan de i denna intervju är frivilligt och Du kan välja att avstå från att svara på frågor. Den informa tion vi samlar in kommer endast att användas till denna kandidatuppsats och inspelningen av i ntervjun raderas efter utskrift. Din medverkan är anonym och materialet behandlas konfidenti ellt. Inga personuppgifter kommer att nämnas i uppsatsen för att Du inte ska kunna identifiera s av någon utomstående.
Din medverkan har stor betydelse för vår undersökning och Du är välkommen att kontakta oss vid eventuella frågor.
Tack på förhand! Med vänlig hälsning
Monica Karlsson, Madeleine Larson och Ann-Sofie Persson Kontaktinformation:
xxxxxxxx@student.liu.se
65
Bilaga 3
Intervjuguide Chef
Bakgrundsinformation (Vi väljer att ta med detta för att få en bättre bild av varför
intervjupersonerna svarar på ett visst sätt, att kunna sätta in svaret i ett sammanhang som Bryman tar upp. Vi tänker också på Fellingers hängmatta.)
Anteckna kön på respondent, förvaltning/bolag Antal år på nuvarande position?
Antal år i chefsposition?
Erfarenheter av liknande (arbetsmarknadsåtgärder) projekt? Hur upplevde du projektet?
Finns det skillnader/likheter med nuvarande projekt?
Hur många deltagare i projektet har ni?
Upplevelse av projektet (Frågeställning 1 o 3)
Beskriv hur du uppfattar projektet?
Varför har ni valt att medverka i projektet? Vad innebär det att medverka i projektet för er? Berätta om vad du anser är viktigt med projektet?
Verksamhetsperspektiv (Frågeställning 3 jämförelse med effektmål 2 och 3)
Upplever du att projektet har gett någon eller några effekter i din verksamhet redan nu? Om ja: Vilken/Vilka?
Om nej: Fortsätt med nästa fråga.
Vilka effekter tror du projektet kan ge din verksamhet framöver, när projektet är avslutat? Tror du att er medverkan i projektet kan ha en inverkan på ert anseende på arbetsmarknaden?
Om ja: På vilket sätt?
Om nej: Kan du utveckla.
66
Om vi tittar i ett större perspektiv, utanför er verksamhet, vilka effekter tror du då projektet kan ge?
Individperspektiv (frågeställning 3 jämförelse med främst effektmål 2)
Hur tror du att projektet kan påverka deltagarna? Deras förutsättningar på arbetsmarknaden?
Har du fått några reaktioner om projektet från deltagarna?
Avslutning
67
Bilaga 4
Intervjuguide Deltagare
Bakgrundsinformation (Vi väljer att ta med detta för att få en bättre bild av varför
intervjupersonerna svarar på ett visst sätt, kunna sätta in svaret i ett sammanhang som Bryman ta upp. Vi tänker också på Fellingers hängmatta.)
Anteckna kön på respondent, förvaltning/bolag
Kolla med projektledningen om respondenternas utbildningsnivå och etnicitet.
Berätta lite om dig själv. (Efterföljande frågor ställs beroende på svar på denna fråga) Ålder?
När började du din anställning på ...? Har du haft tidigare anställningar? Hur länge har du varit arbetssökande?
Hur kom du i kontakt med projektet 100-satsningen? Har du varit med i liknande åtgärder tidigare?
Om ja: Hur upplevde du den/dem?
Upplevelse av projektet (Frågeställning 2 o 3 och ev jämförelse med effektmål 1 och 2)
Hur upplever du att delta i projektet? Varför har du valt att delta i projektet?
Hur upplevde du introduktionen på arbetsplatsen? (Mottagandet, stöd, handledning, mentor)
Vad känner du att projektet kan hjälpa dig med?
Känner du redan nu att det finns något som projektet har hjälpt dig med? Vad tycker du är viktigt med projektet?
Framtid (Frågeställning 3 jämförelse med effektmål 1, 2 o 3)
Skulle du kunna tänka dig att jobba för kommunen i framtiden? Hade du samma uppfattning innan projektet?
Vad gör att du tycker så?
68
Hur ser du på dina möjligheter att hitta ett arbete efter att du har avslutat den här anställningen i projektet?
Har möjligheterna ökat tror du?
Tror du att det här projektet kan bidra till att bryta ungdomsarbetslösheten? Kan du vidareutveckla?
Vad tror du att projektet leder till i framtiden för dig?
Om du får fantisera fritt, hur tror du att ditt liv ser ut om 5 år?
Avslutning