Det finns tre huvudsakliga motiv till att värdera biologisk mångfald ekonomiskt: syn-liggöra värden relaterade till biologisk mångfald, förbättra samhällsekonomiska konse-kvensanalyser och skapa bättre underlag vid fördelning av miljöbudget. Att synliggöra värden är viktigt för att lättare kunna ställa bevarandet av biologisk mångfald mot andra angelägna projekt. Samhällsekonomiska konsekvensanalyser är viktiga som be-slutsunderlag, men det är viktigt att alla relevanta aspekter beaktas för att resultaten ska vara användbara. Ekonomisk värdering av biologisk mångfald kan också vara en del av det underlagsmaterial som myndigheter använder för att lokalisera reservat eller för att bestämma storlek på miljöstöd och liknande.
Det är det ekonomiska värdet av förändringar av nivåer och inte nivåer i sig som är relevanta i policysammanhang. Även om det skulle gå att beräkna ett totalvärde för biologisk mångfald har ett sådant värde mycket begränsad användbarhet, eftersom det inte går att relatera till åtgärder eller frånvaron av åtgärder. Det är istället de värdeför-ändringar som följer av förändrad biologisk mångfald som är viktiga att försöka upp-skatta.
Ekosystemtjänstbegreppet är centralt för ekonomisk värdering av biologisk mångfald, eftersom förändringar i den biologiska mångfalden påverkar människors, välfärd via effekter på ekosystemtjänsterna. Det ekonomiska värdet av förändringar i den biolo-giska mångfalden påverkas därmed av hur vi ekonomiskt värderar förändringar i de ekosystemtjänster som följer av en viss förändring i den biologiska mångfalden.
Ekonomisk värdering av biologisk mångfald tjänar snarare som ett komplement än ett substitut till de överväganden som redan sker idag, men har den fördelen att den utgår från en gemensam måttstock och bidrar till ökad transparens. Det är viktigt att notera att även om biologisk mångfald inte värderas ekonomiskt så sker det en ”värdering”
via myndigheters beslut och politiska processer.
För värdering av olika komponenter av biologisk mångfald, främst arter, finns en eta-blerad litteratur och väl beprövade metoder. När det gäller att värdera hur ekosyste-mens produktivitet, stabilitet och resiliens påverkas av den biologiska mångfalden är forskningen ännu i sin linda. Den stora utmaningen är att kvantifiera effekter på eko-systemens produktivitet, stabilitet och resiliens som följer av en förändring av den biologiska mångfalden. Allra störst verkar denna utmaning vara för resiliens.
De värderingsmetoder som förefaller lämpligast för värdering av biologisk mångfald är produktionsfunktionsmetoden och scenariometoder. För båda krävs dock utveck-ling. För produktionsfunktionsmetoden föreligger behov av ekologisk forskning för att i större utsträckning åstadkomma kvantifiering av effekter på ekosystemens pro-duktivitet, stabilitet och resiliens. För scenariometoderna behövs fortsatt ekonomisk metodutveckling kring hur abstrakta och, för allmänheten, delvis okända begrepp som biologisk mångfald ska kunna kommuniceras och värderas. De ekonomiska värde-ringsmetoderna behöver också utvecklas för att kunna hantera multipla nyttigheter.
Under det senaste decenniet har samarbetet mellan ekologer och ekonomer ökat. Be-hovet av ett sådant samarbete förefaller vara särskilt stort när det gäller värdering av biologisk mångfald. Ett viktigt skäl till detta är behovet av att identifiera den relevanta skalan för att studera ekonomiska konsekvenser av förändrad biologisk mångfald, d.v.s. i vilken utsträckning effekterna av förändrad biologisk mångfald uppstår lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt. Denna skala kommer att vara olika för olika attribut av biologisk mångfald och identifieras troligen bäst av en adaptiv process där både ekologer och ekonomer deltar. Det är viktigt att ett sådant samarbete sker över tid, vilar på god vetenskaplig grund och har hög policyrelevans och alltså svarar upp mot kunskapsbehoven från de centrala förvaltande myndigheterna.
Ju bättre kunskap vi har om ekologiska samband och processer som är relaterade till biologisk mångfald, ju bättre går det naturligtvis att värdera förändringar i den biolo-giska mångfalden ekonomiskt. Givet de rådande begränsningarna i kunskapsläget om sådana samband och processer kan det förefalla olämpligt att värdera biologisk mång-fald ekonomiskt. Ett sådant beslut ska dock inte endast vägledas av det aktuella kun-skapsläget utan också av vad vi vill kunna göra. Kunskap är efterfrågestyrt. Genom att börja värdera biologisk mångfald ekonomiskt kommer olika processer att initieras och kunskapsluckor kommer att identifieras. I alla sammanhang där biologisk mångfald värderas ekonomiskt är det dock viktigt att redovisa vilka komponenter som är värde-rade och vilka som inte är det.
Referenser
Abdalla, C.W., B.A. Roach och D.J. Epp. 1992. Valuing Environmental Quality Changes using Averting Expenditures: an Application to Groundwater Con-tamination. Land Economics 38:163-169.
AG Ökotourismus/BMZ. 1995. Ökotourismus als Instrument des Natuurschutzes?
Forschungsberichte des BMZ, München.
Ahlroth, S., T. Ekvall, A. Wadeskog, G. Finnveden, E. Hochschorner och V. Palm.
(2003). Ekonomi, Energi och Miljö – Metoder att Analysera Samband. FOI, Stockholm.
Alpizar, F., F. Carlsson och P. Martinsson. 2003. Using Choice Experiments for Non-Market Valuation. Economic Issues 8:83-110.
Andreasson-Gren, I.M. 1991. Costs for Nitrogen Source Reduction in a Eutrophi-cated Bay in Sweden. I: Folke, C. och T. Karberger (red) Linking the Natural Environment and the Economy; Essays from the Eco-group. Kluwer Aca-demic Pubblishers, Dordrecht.
Armsworth, P.R., B.E. Kendall och F.W. Davis. 2004. An Introduction to Biodiversity Concepts for Environmental Economists. Resource and Energy Economics 26:115-36.
Barbier, E.B. 1994. Valuing Environmental Functions: Tropical Wetlands. Land Eco-nomics 70:155-173.
Bateman, I.J., K.G. Willis, G.D. Garrod, P. Doktor, I. Langford och R.K. Turner.
1992. Recreation and Environmental Preservation Value of the Norfolk Broads: a Contingent Valuation Study, report to the National Rivers Authority, Environmental Appraisal Group, University of East Anglia.
Bateman, I.J., R.T. Carson, B. Day, M. Hanemann, N. Hanley, T. Hett, M. Jones-Lee, G. Loomes, S. Mourato, E. Ozdemiroglu, D.W. Pearce, R. Sugden, J. Swanson.
2002. Economic Valuation with Stated Preference Techniques. Edward Elgar, Cheltenham.
Baumgärtner, S. 2007. The Insurance Value of Biodiversity in the Provision of Eco-system Services. Natural Resource Modeling 20:87-127.
Baumol, E. och W. Oates. 1988. The Theory of Environmental Policy. Prentice Hall, New York.
Bennet, J.W. 1984. Using Direct Questioning to Value the Existence Benefits of Pre-served Natural Areas. Australian Journal of Agricultural Economics 28:136-152.
Bergström, J., J.R. Stoll och A. Randall. 1990. The Impact of Information on Envi-ronmental Valuation Decision. American Journal of Agricultural Economics 72:
614-21.
Beissinger, S.R.& McCullough, D.R. (editors) 2002. Population Viability Analysis.
University of Chicago Press.
Bockstael, N.E., I.E. Strand och W.M. Haneman. 1987. Time and the Recreational Demand Model. American Journal of Agricultural Economics 69:293-302.
Boman, M. och G. Bostedt. 1995. Valuing the Wolf in Sweden, Report No 110, Swed-ish University of Agricultural Science, Department of Forest Economics, Umeå.
Bower, J.M. och J.R. Stoll. 1988. Use of Dichotomous Choice Nonmarket Methods to Value the Whopping Crane Resource. American Journal of Agricultural Eco-nomics 70:327-381.
Boyle, K.J. 1990. Dichotomous Choice, Contingent Valuation Questions: Functional Form is Important. Northeastern Journal of Agricultural and Resource Eco-nomics 19:125-131.
Boyle, K.J. och R.C. Bishop. 1987. Valuing Wildlife in Benefit-Cost Analysis: a Case Study Involving Endangered Species. Water Resource Research 23:943-950.
Brander, L.M., R.J.G.M. Florax och J.E. Vermaat. 2006. The Empirics of Wetland Vauation: A Comprehensive Summary and a Meta-Analysis of the Litterature.
Environmental & Resource Economics 33:223-250.
Brekke, K.A., V. Iversen, J.B. Aune. 1999. Tanzanias’s Soil Wealth. Environment and Development Economics, 4:333-356.
Brookshire, D.S., L.S. Eubanks och A. Randall. 1983. Estimation Option Prices and Existence Values for Wildlife Resources. Land Economics 59:1-15.
Brouver, R. 2006. Do Stated Preference Methods Stand the Test of Time? A test of the Stability of Contingent Values and Models for Health Risks when Facing an Extreme Event. Ecological Economics 60:399-406.
Brouwer, R. 1995. The Measurement of the Non-Marketable Benefits of Agricultural Wildlife Management: the Case of Dutch Peat Meadow Land, Wageningen Economic Papers, University of Wageningen, Wageningen.
Brouwer, R. och F.A. Spaninks. 1999. The Validity of Environmental Benefits Trans-fer: Further Empirical Testing. Environmental & Resource Economics 14: 95-117
Brännlund, R. och B. Kriström. 1998. Miljöekonomi. Studentlitteratur, Lund.
Caldecott, J., M. Jenkins, T. Johnson och B. Groombridge. 1996. Priorities for Con-serving Global Species Richness and Endemism. Biodiversity and Conservation 5:699-727.
Cameron, T. 1992. Combining Contingent Valuation and Travel Cost Data for the Valuation of Nonmarket Goods. Land Economics 68:302-17.
Carson, R.T., L. Wilks och D. Imber. 1994. Valuing the Preservation of Australia’s Kakadu Conservation Zone. Oxford Economic Papers 46:727-749.
Cesario, F. 1976. Value of Time in Recreation Benefit Studies. Land Economics 52:32-41.
Chase, L.C., D.R. Lee, W.D. Schulze och D.J. Anderson. 1998. Ecoturism Demand and Differential Pricing of National Park Access in Costa Rica. Land Econom-ics 74:466-482.
Choe, K., D. Whittington och D.T. Lauria. 1996. The Economic Benefits of Surface Water Quality Improvements in Developing Countries. a Case Study of Davos, Filipinerna.
Christie, M., J. Warren, N. Hanley, K. Murphy, R. Wright, T. Hyde och N. Lyons.
2004. Developing Measures for Valuing Changes in Biodiversity: Final Report.
DEFRA, London.
Christie, M., N. Hanley, J. Warren, K. Murphy, R. Wright och T. Hyde. 2006. Valuing the Diversity of Biodiversity. Ecological Economics 58:304-317.
Costanza, R. m.fl. 1997. The Value of the World’s Ecosystem Services and Natural Capital. Nature 387(15 maj): 253.
Cummings, R.G., D.S. Brookshire och W.D. Schulze (red). 1986. Valuing Environ-mental Goods: An Assessment of the Contingent Valuation Method. Rowman och Littlefield, Totowa, New Jersey.
Desvousges, W.H., F.R. Johnson, R.W. Dunford, K.J. Boyle, S.P. Hudson och K.N.
Wilson. 1993. Measuring Natural Resource Damages with Contingent tion: Tests of Validity and Reliability. I: Hausman, J.A. (red) Contingent Valua-tion: a Critical Assessment, Contributions to Economic Analysis, North-Holland, New York.
Diamond, P.A., J.A. Hausman, G.L. Leonard och M.A. Denning. 1993. Does Contin-gent Valuation Measure Preferences? Experimental Evidence. I: Hausman, J.A.
(red) Contingent Valuation: a Critical Assessment, Contributions to Economic Analysis, North-Holland, New York.
Duffield, J.W. och D.A. Patterson. 1992. Field Testing Existence Values: an Instream Flow Trust Fund for Montana Rivers, presenterad på Allied Social Science As-sociation Annual Meeting, New Orleans.
Durett, R. och S.A. Levin. 1994. The Importance of being Discrete (and Spatial).
Theoretical Population Biology 46:363-394.
Folke, C., C. Hotelling och C. Perrings. 1996. Biological Diversity, Ecosystems and the Human Scale. Ecological Applications 6:1018-24.
FORMAS. 2005. Biologisk Mångfald – En Kunskapsöversikt över Befintlig Forskning och Kunskapsbehov i Miljömålsarbetet.
Freeman, A.M. och W. Harrington. 1990. Measuring Welfare Values of Productivity Changes. Southern Economic Journal, 56:892-904.
Garcia, P., B.L. Dixon, J.W. Mjelde, R.M. Adams. 1986. Measuring the Benefits of Environmental Change using a Duality Approch: the Case of Ozone and Illi-nois Cash Grain Farms. Journal of Environmental Economics and Manage-ment, 13:69-80.
Hageman, R. 1995. Valuing Marine Mammal Populations: Benefits Valuation in Mul-tispecies Ecosystems. I: Administrative Report, Southwest Fisheries.
Halstaed, J.M., A.E. Luloff och T.H. Stevens. 1992. Protest Bidders in Contingent Valuation. Northeastern Journal of Agricultural and Resource Economics 21:247-361.
Hampicke, U., K. Tempe, K. Kiemstedt, H. Horlitz, U. Walters, och D. Timp. 1991.
The Economic Importance of Preserving Species and Biotopes in the Federal Republic of Germany, citerad i Romer, A.U. och W.W. Pommerehne. 1992.
Gemany and Switzerland. I Navrud (red). Pricing the European Environment, Scandinavian University Press.
Hanski, I. 1999. Metapopulation Ecology Oxford University Press.
Harrison, G.W. och B. Kriström. 1995. On the Interpretation of Responses to Con-tingent Valuation Questionaries. I: P.-O. Johansson, B. Kriström och K.-G.
Mäler (red) Current Issues in Environmental Economics. Manchester Univer-sity Press, Manchester.
Heal, G. 1999. Valuing Ecosystem Services. Columbia Business School, mimeo.
Hixon, M.A., P.D. Boersman, M.L. Hunter, F. Micheli, E.A. Norse, H.P. Possingham, och P.V.R. Snelgrove. 2001. Oceans at Risk: Research Priorities in Marine Con-servation Biology. I: Soulé, M.E. och G.H. Orians (red) ConCon-servation Biology:
Research Priorities for the Next Decade. Island Press, Washington DC.
Hoehn, J.P. och J.B. Loomis. 1993. Substitution Effects in the Valuation of Multiple Environmental Programs. Journal of Environmental Economics and Manage-ment 25:56-75.
Hoevengal, R. 1994. The Contingent Valuation Method: Scope and Validity. Avhan-dling. Institute of Environmental Studies, Vrije University, Amsterdam.
Holling, C.S. 1992. Cross-Scale Morphology Geometry and Dynamics of the Ecosys-tems. Ecological Monographs 62:447-502.
Holmes, T.P. 1988. The Offsite Impact on Soil Erosion on the Water Treatment In-dustry. Land Economics 64:356-366.
Holyoak, M, Leibold, M.A. & Holt, R.D. (editors). 2005. Metacommunities: Spatial Dynamics and Ecological Communities. University of Chicago Press.
Huszar, P.C. 1989. Economics of Reducing off-site Costs of Wind Erosion. Land Economics 65:333-340.
Jakobsson, K.M. och A.K. Dragun. 1996a. Contingent Valuation and Endangerd Spe-cies. Edward Elger, London.
Jakobsson, K.M. och A.K. Dragun. 1996b. The Economics of Endangered Species, presenterad vid 7:e årliga konferensen för EAERE.
Johansson, P.-O. 1989. Valuing Public Goods in a Risky World: an Experiment. I:
Folmer, H. och E. Ierland (red) Evaluation Methods and Policy Making in En-vironmental Economics, North-Holland, Amsterdam.
Johnson, K.H., K.A. Vogt, H.J. Clark, O.J. Schmitz och D.J. Vogt. 1996. Biodiversity and The Productivity and Stability of Ecosystems. Trends in Ecology and Evo-lution 11:372-77.
Jordbruksverket. 2005. Fragmenterat Landskap – en Kunskapssammanställning om Fragmentering som Hot mot Biologisk Mångfald. Rapport 2005:9.
Kahn, J.R. och W.M. Kemp. 1985. Economic Losses Associated with the Degradation of an Ecosystem: the Case of Submerged Aquatic Vegetation in Chesapeake Bay. Journal of Environmental Economics and Management, 12:246-263.
Kealy, M.J. och R.W. Turner. 1993. A Test of the Equality of the Closed-Ended and the Open-Ended Contingent Valuations. American Journal of Agricultural Economics 75:311-331.
Kindvall, O. 1998. Introduktion till sårbarhetsanalyser. ArtDatabanken Rapporterar 2.
ArtDatabanken, SLU. Uppsala.
King, D.A. och J.A. Sinden. 1988. Influence of Soil Conservation on Farm Land Val-ues. Ecological Economics 64:242-255.
King, D.M. och L.A. Wainger. 2001. Assessing the Economic Value of Biodiversty using Indicators of Site Conditions and Landscape Context i OECD Valuation of Biodiversity Benefits: Selected Studies. OECD. Paris.
Kling, C.L. och J.R. Crooker. 1999. Recreation Demand Models for Environmental valuation. I: J.C.J.M van den Bergh (red) Handbook of Environmental and Re-source Economics. Edward Elgar, Cheltenham.
Kopp, R.J. och A.J. Krupnick. 1987. Agricultural Policy and the Benefits of Ozone Control. American Agricultural Economics Association 69:956-962.
Kriström, B. 1999. Contingent Valuation. I: J.C.J.M van den Bergh (red) Handbook of Environmental and Resource Economics. Edward Elgar, Cheltenham.
Larson, D. 1993. Separability and the Shadow Value of Leisure Time. American Jour-nal of Agricultural Economics 75:572-7.
Laughland, A.S., W.N. Musser, J.S. Shortle och L.M. Musser. 1996. Construct Validity of Averting Cost Measures of Environmental Benefits. Land Economics 72:100-112.
Layman, R.C., J.R. Boyce och K.R. Criddle. 1996. Economic Value of Chinook Salmon Sport Fishery of the Gulkana River, Alaska, under Current and Alterna-tive Management Plans. Land Economics 72:113-128.
Levin, S.A. 1992. The Problem of Pattern and Scale in Ecology. Ecology 73:1943-1967.
Livmedelsekonomiska institutet. 2004. Att Bevara Betesmarker – En Analys av Eko-nomiska Styrmedel. Rapport 2004:8.
Loomis, J.B. 1989. Test-retest of Reliability of the Contingent Valuation Method: a Comparison of General Population Visitor Responses. American Journal of Agricultural Economics 71:76-84.
Loomis, J.B. och G. Helfand. 1993. A Tale of two Owls and Lessons for the Reau-thorization of the Endangered Species Act. Choices, 21-25.
Loomis, J.B. och D.M. Larson. 1994. Total Economic Value of Increasing Gray Whale Populations; Results from a Contingent Valuation Survey of Visitors and Households. Marine Resource Economics 9:275-286.
Louviere, J. L., D. A. Hensher och J. D. Swait. 2000. Stated Choice Methods: Analysis and Application. Cambridge University Press, Cambridge.
Mazotta, M. och J. Opaluch. 1995. Decision Making when Choices are Compelx; A Test of Heiners Hypothesis. Land Economics 71:500-515.
McClelland, G.H., W.D. Schulze, J.K. Lazo, D.M. Waldman, J.K. Doyle, S.R. Elliot och J.R. Irwin. 1992. Methods for Measuring the Non-Use Values: a Contin-gent Valuation Study of the Groundwater Cleanup, draft report till USEPA, Centre for Economic Analysis, University of Colorado. Boulder.
McComb, G., V. Lantz, K. Nash och R. Rittmaster. 2006. International Valuation Databases: Overview, Methods and Operational Issues. Ecological Economics 60:461-472.
McConnell, K. E. och N. E. Bockstael. 2005. Valuing the Environment as a Factor of Production. I: Mäler, K.-G. och J.R. Vincent (red) Handbook of Environmental Economics, Volume 2, Elsevier, Amsterdam.
McFadden, D. 1974. The Measurement of Urban Travel Demand. Journal of Public Economics, 4:303-28.
Mercer, E., R. Kramer och N. Sharma. 1995. Rainforest Tourism: Estimating the Benefits of Tourism Development in a New National Park in Madagaskar.
Journal of Forest Economics 1:239-269.
Millennium Ecosystem Assessment. 2005. Ecosystems and Human Well-Being: Biodi-versity Synthesis. World Resources Institute, Washington, DC.
Miller, K.R., J. Furtado, C. Klemm, J.A. McNeely, N. Myres, M.E. Soule och M.C.
Texton. 1985. Maintaining Biological Diversity, The Key Factor for a Sustain-able Society. IUCN, Gland.
Mitchell, R.C. och R.T. Carson. 1984. Willingness to Pay for National Freshwater Improvements. Draft report till USEPA, Resources for the Future, Washing-ton.
Moons, E. 1999. Estimation of the Recreation Values of a Forest. M.Sc. avhandling, Faculty of Economics and Applied Economics, Catholic University of Leuven.
Mäler, K.-G. 1992. Production Function Approach in Developing Countries. Special Report 29. Michigan State University.
Naturvårdsverket. 2003. Ett Rikt Växt- och Djurliv: Förslag till Miljökvalitetsmål för Biologisk Mångfald. Rapport 5301.
Naturvårdsverket. 2004. Ekonomiska Konsekvensanalyser i Myndigheternas Miljöar-bete – Förslag till Förbättringar. Rapport 5398.
Naturvårdsverket. 2004. The Economic Value of Environmental Change in Sweden.
Rapport 5360.
Naturvårdsverket. 2005. Kvalitetskriterier för Ekonomiska Miljövärderingsstudier.
Naturvårdsverket. 2006. Naturen som kraftkälla. Om hur och varför naturen påverkar hälsan.
Naturvårdsverket. 2007a. Ett rikt växt- och djurliv. Fördjupad utvärdering.
Naturvårdsverket. 2007b. Sveriges miljökvalitetsmål. En värderingsstudie.
Norton, G.M. och C. Southey. 1995. The Opportunity Costs of Biodiversity Protec-tion in Kenya. Ecological Economics 11:135-151.
Nunes, P.A. 1999. Contingent Valuation of the Benefits of Natural Areas and its Warm Glow Component. Avhandling, Faculty of Economics and Applied Economics, Catholic University of Leuven.
Nunes, P.A. och J. van den Bergh. 2001. Economic Valuation of Biodiversity: Sense or Nonsense? Ecological Economics 39: 203-222.
Nunes, P.A., J. van den Bergh och P. Nijkamp 2003. The Ecological Economics of Biodiversity, Methods and Policy Applications. Edward Elgar Publishing Lim-ited. Cheltenham.
Odum, H.T. 1950. Bird Populations of the Highlands Plateau in Relation to Plant Succession and Avian Invasion. Ecology 31:587-605.
OECD, 2001. Valuation of Biodiversity Benefits: Selected Studies. OECD. Paris.
OECD, 2002. Handbook of Biodiversity Valuation – A Guide for Policy Makers.
OECD. Paris.
OECD, 2004. Handbook of Market Creation for Biodiversity – Issues in Implementa-tion. OECD. Paris.
Orians, G.H. och M.E. Soulé. 2001. Introduction. I: Orians, G.H. och M.E. Soulé (red) Conservation Biology: Research Priorities for the Next Decade. Island Press, Washington DC.
Palmquist, R.B. 1999. Hedonic Models. I: J.C.J.M van den Bergh (red) Handbook of Environmental and Resource Economics. Edward Elgar, Cheltenham.
Pearce, D. 1998. Auditing the Earth. Environment 40(2):23-28.
Pearce, D. 2001. Valuing Biological Diversity: Issues and Overview I: OECD Valua-tion of Biodiversity Benefits: Selected Studies. OECD. Paris.
Pearce, D. 2007. Do We Really Care about Biodiversity? Environmental and Resource Economics 37:313-333.
Pearce, D. och D. Moran. 1994. The Economic Value of Biodiversity. Earthscan Pub-lications Limited, London.
Pearce, D. och D. Moran. 1998. The Economics of Biologicl Diversity Consideration.
I: P. Fiedler och P. Karevia (red) Conservation Biology for the Coming Decade.
Chapman och Hall, London.
Perrings, C. och D. Pearce. 1994. Threshold Effects and Incentives for Conservation of Biodiversity. Environmental and Resource Economics 4:13-28.
Pimm, S.L. 1984. The Complexity and Stability of Ecosystems. Nature 307:321-6.
Pimm, S., G. Russell, J. Gittleman och T. Brooks. 1995. The Future of Biodiversity.
Science 269:347-350.
Pina, C.M. 1994. Citerad i: Jakobsson, K.M. och A.K. Dragun. 1996b. The Economics of Endangered Species, presenterad vid 7:e årliga konferensen för EAERE.
Polasky, S., E. Nelson, J. Camm, B. Csuti, P. Fackler, E. Lonsdorf, D. White, J. Ar-thur, B. Garber-Yonts, R. Haight, J. Kagan, C. Montgomery, A. Starfield and C.
Toballske. 2007. Where to Put Things? Spatial Land Management to Sustain Biodiversity and Economic Production. Working Paper:
http://www.biodiversityeconomics.org/index.html
Profu. 2007. Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Kontrollstation 2008.
Ready, R. och S. Navrud. 2006. International Benefit Transfer: Methods and Validity Tests. Ecological Economics 60:429-435.
Regeringens proposition 1997/98:145. Svenska miljömål – miljöpolitik för ett hållbart Sverige.
Regeringens proposition 2004/05:150. Ett rikt växt- och djurliv.
Ribaudo, M.O. 1998a. Water Quality Benefits from Conservation Reserve Programe, Agricultural Economics Report, Economic Research Service, Washington.
Ribaudo, M.O. 1998b. Targeting the Conservation Reserve Program to Maximize Water Quality Benefits. Land Economics 65:320-332.
Richer, J. 1995. Willingenss to Pay for Desert Protection. Contemporary Economic Policy XIII:93-104.
Sala, O.E, F.S. Chapin, III, J.J. Armesto, E. Berlow, J. Bloomfield, R. Dirzo, E.
Huber-Sanwald, L.F. Huenneke, R.B. Jackson, A. Kinzig, R Leemans, D.M.
Lodge, H.A. Mooney, M. Oesterheld, N. LR. Poff, M.T. Sykes, B.H. Walker, M.
Walker och D.H. Wall 2000. Global Biodiversity Scenarios in the Year 2100.
Science 287: 1770-74.
Salafsky, N och R. Margoluis. 1999. Threat Reduction Assessment: a Practical and Cost-effective Approach to Evaluating Conservation and Development Pro-jects. Conservation Biology 13:830-841.
Samakovlis, E. och M. Vredin Johansson. 2005. Samhällsekonomiskt Underlag till Miljöpolitiken: Brister och Förbättringar. Ekonomisk debatt 7: 30-39.
Samples, K. och J. Hollyer. 1989. Contingent Valuation of Wildlife Resources in the Presence of Substitutes and Complements. I: Johnson, R. och G. Johnson (red) Economic Valuation of Natural Resources: Issues, Theory and Application, Boulder.
SCB. rAps – en beskrivning. https://www.h.scb.se/raps/Pdf/raps_beskrivning.pdf Scott, J.M. Heglund, P.J & Morrison, M.L. 2002. Predicting Species Occurrences.
Issues of Accuracy and Scale. Island Press.
SIKA. 2004. Sampers och Samgods. Nationella Modeller för Prognoser och Analyser inom Transportområdet. Kortrapport.
Silberman, J., D.A. Gerlowski och N.A. Williams. 1992. Estimating Existence Value for Users and Nonusers of New Jersey Beaches. Land Economics 68:225-236.
Simpson, D.R. 2007. David Pearce and the Economic Valuation of Biodiversity. Envi-ronmental and Resource Economics 37:91-109.
Smith, V.K. och W.H. Desvousges. 1986. Measuring Water Quality Benefits. Kluwer Nijhoff Publishing, Dordrecht.
Solow, A., S. Polasky och J. Broadus. 1993a. On the Measurement of Biological Di-versity. Journal of Environmental Economics and Management 24:60-68.
Solow, A., S. Polasky och J. Broadus. 1993b. Investments in Biodiversity Prospecting and Incentives for Conservation. Resources for the Future, Discussion Paper 96-14, Washington DC.
SOU 2003:105. Ett levande kulturlandskap - en halvtidsutvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet. Fritzes, Stockholm.
SOU 2005:94. Kunskap för biologisk mångfald –inventera mera eller återvinn kunska-pen? Fritzes, Stockholm.
Stevens, T.H., N.E. DeCoteau och C.E. Willis. 1997. Sensitivity of Contingent Valua-tion to Alternative Payment Schedules. Land Economics 73:140-148.
Söderqvist, T. 2005. Nötskrikan – Värd sin Vikt i Guld, s. 73-81 i Johansson, B. (red.), Bevara arter – till vilket pris? FormasFokuserar 6, Formas, Stockholm.
Söderqvist, T. 2005. Nötskrikan – Värd sin Vikt i Guld, s. 73-81 i Johansson, B. (red.), Bevara arter – till vilket pris? FormasFokuserar 6, Formas, Stockholm.