Slutsatser

Antalet skyddsombudsstopp i Örebro distrikt som rör psykosociala frågor har inte ökat mellan åren 2005 till 2011 utan de har varierat mellan två till tre stycken per år. Sedan mitten av 1990-talet har antalet stopp per år däremot ökat (Steinberg 2004:364). Majoriteten av de stopp som skett sedan mitten av 2000-talet var orsakade av att anställda blev utsatta för hot och våld. Ett fåtal har handlat om kränkningar, merarbete och hög arbetsbelastning.

Detsamma gäller de skyddsombudsstopp som skedde mellan 1991-1995 (Steinberg 2004:155- 156). Flera av dessa hade förmodligen kunnat förhindras om de anställda fick vara mer delaktiga i beslutsprocesser, att de fick en ökad kontroll över arbetet och att de fick mer stöd. Den psykosociala hälsan har inte förändrats under de senaste åren enligt inspektörerna från Arbetsmiljöverket. Däremot anser de att en försämring av den psykosociala hälsan startade redan under 1990-talet, något som stämmer överens med tidigare forskning (Johansson 2002:303-305). De psykosociala arbetsmiljöproblem som finns idag enligt inspektörerna är bland annat ett ökat krav på att företag och dess anställda ska vara flexibla. Samtidigt som företag behöver vara mer flexibla för att anpassas till den ständigt föränderliga marknaden behöver dess anställda stabilitet (Allvin et al. 2006:10). Att vara anpassningsbar kan betyda att anställda har bristande kontroll över sin arbetssituation samtidigt som kraven på att de ska vara flexibla är hög. Inspektörerna anser att det finns brister i kommunikationen inom

organisationerna. Detta kan tyda på att anställda inte får det stöd de behöver, vilket gör det svårare att hantera situationer med höga krav och låg kontroll. Enligt Theorell (2003b:37) skulle detta betyda att anställda befinner sig i så kallade ISO-spända arbeten. Dock anser inspektörerna att det finns en ökad medvetenhet kring de psykosociala frågorna på företagen samtidigt som det är något som kan förbättras ytterligare.

Vid intervjuerna med de regionala skyddsombuden framkom att de anser att den psykosociala hälsan försämrats under de senaste åren. Denna försämring består bland annat i brister i kommunikationen mellan arbetsgivare och anställda, att organisationer ständigt slimmas och att färre personer ska utföra samma mängd arbete om inte mer. Vissa organisatoriska

förändringar, som måttliga neddragningar inom den offentliga sektorn, kan dock leda till en bättre arbetsmiljö enligt tidigare forskning (Ferrie et al. 2007:62-64). Vidare finns det enligt de regionala skyddsombuden brister i delaktighet och att de anställda inte får tillräckligt mycket stöd från sin arbetsgivare. För att förbättra den psykosociala arbetsmiljön anser de regionala skyddsombuden att samarbetet måste bli bättre.

Statistik från Statistiska Centralbyrån visar att fler upplevde sitt arbete som enformigt och jäktigt år 2010 än år 2005. Att känna att arbetet är jäktigt kan tyda på att det finns brister i kontrollen över arbetssituationen vilket bland annat kan orsaka stress (Johansson 2002:308) och sjukfrånvaro (Bjurvald et al. 2005:338-339). Samtidigt visar statistiken att fler upplevde att de fick möjlighet att lära sig nya saker i arbetet. Det är vanligare med stöd från

arbetskamrater än chefer, men den kan även komma från den fackliga organisationen enligt Karasek och Theorell (1990:183). Statistiken visar också att ungefär hälften av alla anställda upplever att de har för mycket att göra på arbetet.

De olika mätmetoderna gav olika svar på frågan om den psykosociala hälsan förändrats under de senaste åren. Antalet skyddsombudsstopp som varit orsakade av psykosociala

arbetsmiljöproblem har inte ökat. Inspektörerna från Arbetsmiljöverket anser inte att den psykosociala hälsan förändrats under de senaste åren. De regionala skyddsombuden anser

minskad kommunikation och sämre delaktighet. Statistik från SCB visar att fler upplever arbetet som jäktigt och många anser att de har för mycket att göra på arbetet.

7. Slutdiskussion

Nedan följer reflektioner och en diskussion kring den metodik som använts i uppsatsen. Det finns även en del förslag och tankar kring vidare forskning inom området.

7.1 Metodkritisk reflektion

Om undersökningen skulle göras om och det fanns mer tid skulle först och främst fler intervjuas. Det skulle vara intressant att intervjua fler inspektörer för att se likheter och skillnader mellan olika län och olika branscher. Detsamma gäller för de regionala

skyddsombuden vilka besitter stor kunskap om hälsan inom deras bransch och område. Även om de intervjuer som genomförts till uppsatsen är få kan de ge en fingervisning om vad ett större material skulle kunna visa. Intervjuerna skulle kunna ha varit mer inriktade på krav- kontroll-stödmodellen och haft fler specifika frågor kring delarna i teorin. Förmodligen skulle dock mycket av det övriga materialet missats om frågorna endast handat om teorin. Den ursprungliga idén var att endast studera skyddsombud och skulle det funnits mer tid till insamling och behandlig av material skulle stoppen i fler län studerats, gärna hela Sverige. De olika måtten har olika tillförlitlighet. Den största bristen bland intervjuerna är att de är få. Intervjupersonernas kunskaper och erfarenheter har däremot en stor tillförlitlighet. Personerna har arbetat som inspektörer eller regionala skyddsombud i flera år och gör ofta besök på arbetsplaster inom deras distrikt och bransch. Statistiken är insamlad av Arbetsmiljöverket och behandlad av Statistiska centralbyrån och dessutom gäller den för hela landet. Därför har även den stor tillförlitlighet. Den undersökningsmetod som kanske har lägst tillförlitlighet är skyddsombudsstoppen. Tillförlitligheten i de stoppen som finns är hög eftersom de baseras på verkliga händelser och skyddsombudens kunskaper inom området. Dock finns det fler

psykosociala arbetsmiljöproblem på arbetsplatser än vad stoppen visar. Att skyddsombuden stoppar arbetet beror på att problemet har gått för långt och utgör en fara för liv eller hälsa. Förhoppningsvis tar skyddsombud och arbetsgivare tag i de risker som finns på

arbetsplatserna innan skyddsombuden behöver använda den sista åtgärden, att stoppa arbetet. Det är ändå intressant att studera hur ofta det sker att de psykosociala hälsoriskerna negligeras så pass långt att skyddsombudet ser det som den enda lösningen att stoppa arbetet.

Statistiska centralbyrån bytte år 2006 insamlingsmetod och resultaten av de båda metoderna år 2006 visas i tabellerna 2 och 3. Frågan är då om det går att jämföra siffror som har tagits fram med två olika metoder? Det finns skillnader i de siffror metoderna visar, men

skillnaderna är små. Då det inte finns någon liknande statistik någon annanstans, var det bästa att visa på de skillnader som finns år 2006 och dessutom tydliggöra de ändringar som

genomförts i insamlingsmetod, vilket har gjorts i uppsatsen. Vidare skulle det varit intressant att studera statistiken över en längre tidsperiod. När statistik undersöks kanske en längre tidsperiod behövs för att kunna dra några slutsatser. En del i denna uppsats var dock att ha material som var jämförbart och därför valdes att endast ha med åren 2005 till 2011 även i statistiken.

7.2 Vidare forskning

Något som var förvånande i materialet var att de olika undersökningsmetoderna gav olika svar på frågan om den psykosociala hälsan förändrats. Stoppen och intervjuerna med inspektörerna gav liknande svar. Den psykosociala hälsan har inte förändrats under de senaste åren var deras

den psykosociala hälsan försämrats under de senaste åren. Vidare forskning kring detta hade varit intressant att genomföra. Varför ger olika undersökningsmetoder olika resultat? Vem har den mest korrekta bilden?

Det finns mängder med aspekter inom psykosocial hälsa som hade varit intressanta att studera. Efter den finanskris som skedde år 2008, skapades det en större klyfta mellan arbetare och chefer? Har distansen mellan arbetare och chefer blivit större sedan 2008? Påverkade finanskrisen överhuvudtaget den psykosociala hälsan? Den borde ju rimligtvis ha försämrats då eftersom det var många som blev arbetslösa. Vidare gjordes omstruktureringar för att hålla organisationerna vid liv och fler blev oroliga och medvetna om den ekonomiska situation man befinner sig i. Här skulle det vara intressant att specifikt studera de branscher som påverkades mycket av krisen som exempelvis byggbranschen.

En av intervjupersonerna berättade att det finns mycket stora skillnader i

sjukskrivningsstatistiken om orsakerna till sjukskrivningen. Om en person åker till sjukhuset kan läkaren fylla i att ohälsan orsakats av arbetet. Dessutom kan arbetsskadorna eller besvären anmälas till Arbetsmiljöverket. Intervjupersonen berättade att det finns stora skillnader i dessa två statistiska underlag. Det är många fler fall som rapporteras inom vården än till

Referenser

Allebeck, Peter, Diderichsen, Finn & Theorell, Töres (1998): Socialmedicin och psykosocial medicin. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur AB.

Allvin, Michael, Aronsson, Gunnar, Hagström, Tom, Johansson, Gunn & Lundberg, Ulf (2006): Gränslöst arbete – socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Stockholm: Liber AB.

Arbetsmiljöverket (2011): Arbetsmiljölagen och dess förordning med kommentarer i lydelse den 2 maj 2011. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Bjurvald, Mats, Hogstedt, Christer, Marklund, Staffan, Palmer, Edward & Theorell, Töres (2005): “Vad kan förklara den höga sjukfrånvaron? Försök till syntes.” s. 337-343 i Den höga sjukfrånvaron: problem och lösningar. Marklund, Staffan, Bjurvald, Christer, Hogstedt, Edward & Theorell, Töres (red.) Stockholm: Arbetslivsinsitutet.

Blauner, Robert (1964): Alienation & freedom: the factory worker and his industry. Chicago: The university of Chicago press.

de Jonge, Jan, Dollard, Maureen F., Dormann, Christian, Le Blanc, Pascale M. & Houtman, Irene L. D. (2000): “The demand-control model: specific demands, specific control, and well- defined groups.” s. 269-287, International Journal of Stress Management Vol. 7, No. 4. Ferrie, Jane E, Westerlund, Hugo, Oxenstierna, Gabriel & Theorell, Töres (2007): “The impact of moderate and major workplace expansion and downsizing on the psychosocial and physical work environment and income in Sweden” s. 62-69, Scandinavian Journal of Public Health Vol. 35, No. 1.

Gard, Gunvor (1999): “Psykosocial arbetsmiljö.” s. 63-77 i Människan i arbetslivet: teori och praktik. Holmström, Eva, Eklundh, Margit & Ohlsson, Kerstina (red.) Lund: Studentlitteratur AB.

Gardell, Bertil & Lindahl, Lori (1963): Handelsanställdas arbetsanpassning: sociologisk studie av handelsanställdas arbetsförhållanden. PA-rådets meddelande nr 31. Stockholm: Personaladministrativa rådet.

Gardell, Bertil (1971): Produktionsteknik och arbetsglädje: en socialpsykologisk studie av industriellt arbete. Stockholm: Personaladministrativa rådet.

Gardell, Bertil (1976): Arbetsinnehåll och livskvalitet: en sammanställning och diskussion av samhällsvetenskaplig forskning rörande människan och arbetet av Bertil Gardell. Stockholm: Bokförlaget Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige.

Györkös, Christina, Becker, Jurgen, Massoudi, Koorosh, de Bruin, Gideon P. & Rossier, Jérôme (2012): “The impact of personality and culture on the job demands-control model of job stress.” s. 21-28, Swiss Journal of Psychology Vol. 71, No. 1.

Johnson, Jeffrey V. & Hall, Ellen M. (1988): “Job strain, work place social support, and cardiovascular disease: a cross-sectional study of a random sample of the Swedish working population.” s. 1336-1342, American Journal of Public Health Vol. 78, No. 10.

Johanson, Ulf & Johrén, Anders (2007): Personalekonomi idag. Uppsala: Uppsala Publishing House AB.

Johansson, Gunn (2002): “Work-life balance: the case of Sweden in the 1990s” s. 303-317, Social Science Information Vol. 41, No. 2.

Kalleberg, Arne L, Nesheim, Torstein & Olsen, Karen M (2009): “Is participation good or bad for workers?: effects of autonomy, consultation and teamwork on stress among workers in Norway” s. 99-116, Acta Sociologica Vol. 52, No. 2.

Karasek, Robert & Theorell, Töres (1990): Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York: Basic books.

Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. Marklund, Staffan & Theorell, Töres (2005): “Lärdomar av sjukfrånvarokrisen.” s. 327-333 i Den höga sjukfrånvaron: problem och lösningar. Marklund, Staffan, Bjurvald, Christer, Hogstedt, Edward & Theorell, Töres (red.) Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Mason, Jennifer (2002): Qualitative researching. Andra upplagan. London: Sage Publications Ltd.

Palmer, Edward (2004): ”Sjukskrivningen i Sverige – inledande översikt” s. 27-80 i Den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens. Hogstedt, Christer, Bjurvald, Mats, Marklund, Staffan, Palmer, Edward & Theorell, Töres (red.) Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Rostila, Mikael (2008): ”The Swedish labour market in the 1990s: The very last of the healthy jobs?” s.126-134, Scandinavian Journal of Public Health Vol. 36, No. 2.

Steinberg, Maria (2004): Skyddsombud i allas intresse – en rättsvetenskaplig studie. Stockholm: Norstedts juridik AB.

Steinberg, Maria (2006): Skyddsombudsrätt: samverkan, ansvar och tillsyn. Tredje upplagan. Stockholm: Norstedts juridik AB.

Theorell, Töres (2003a): ”Psykosociala faktorer – vad är det?” s.11-75 i Psykosocial miljö och stress. Theorell, Töres (red.) Lund: Studentlitteratur AB.

Theorell, Töres (2003b): Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan? – Kunskapssammanställning. Andra upplagan. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Trost, Jan (2005): Kvalitativa intervjuer. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur AB. Trost, Jan (2010): Kvalitativa intervjuer. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur AB. Van Derdoef, Margot & Maes, Stan (1999): “The Job Demand-Control (-Support) Model

and psychological well-being: a review of 20 years of empirical research.” s. 87-114, Work & Stress Vol. 13, No. 2.

Wikman, Anders (2004): ”Arbetsliv och sjukfrånvaro” s. 123-151 i Den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens. Hogstedt, Christer, Bjurvald, Mats, Marklund, Staffan, Palmer, Edward & Theorell, Töres (red.) Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Internetkällor

http://av.se/omoss/distrikt/ hämtat den 27/3-2012

http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Produkt.asp?produktid=AM0501&lang=1 hämtat den 27 och 29/3-2012

Offentligt tryck

Bilaga 1: Intervjuguide

Inledande info:

 Vem är jag?

 Vad handlar intervjun om?

 OK att spela in?

 Avbryta när som helst

Syftet är att undersöka om och i så fall hur den psykosociala hälsan i arbetslivet förändrats i Örebros, Västmanlands och Värmlands län mellan år 2005 till 2011 genom att studera skyddsombudsstopp, intervjua Arbetsmiljöverkets inspektörer och regionala skyddsombud samt studera SCB:s statistik.

Intervjuguide

Inledande frågor

 Kan du berätta om ditt arbete? o Hur länge arbetat här? o Mga anställda?

 Hur länge arbetat på AV/som RSO?

o Hur fungerar SO-verksamheten inkl HSO, RSO, SO?

 (Pool? Åker runt till flera arb.platser? Utbildningar i psykosocial hälsa, psykosociala skyddsronder mm?)

 Kan du definiera vad psykosocial hälsa betyder för dig?

Psykosocial hälsa

 Hur såg den psykosociala hälsan ut år 2005? o Vad påverkade den psykosociala hälsan?

 Hur såg den psykosociala hälsan ut år 2011? o Vad påverkade den psykosociala hälsan?

Förändring

 Har du märkt någon skillnad i den psykosociala hälsan sedan 2005?

 Hur skulle du beskriva denna förändring?

 Varför tror du att det skett en förändring?

o Har SO:s makt förändrats efter finanskris och maktskifte?

 Hur ser du på framtiden vad gäller den psykosociala hälsan?

Avslutande fråga

Bilaga 2: De 41 arbetsmiljövariablerna

 systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen

 har tillgång till företagshälsovård genom arbetet

 kan inte koppla av tankarna på jobbet under fritiden varje vecka

 svårt att sova p.g.a tankar på jobbet håller en vaken varje vecka

 uttröttad i kroppen varje vecka

 trött och håglös varje vecka

 känner olust att gå till arbetet varje vecka

 för trött/saknar tid varje vecka för familj/vänner etc

 sjuknärvaro minst två gånger senaste 12 månaderna

 får klart otillräckligt med sömn mellan arbetsdagarna

 kan som mest ½ arbetstiden själv bestämma arbetstakten

 har minst ½ arbetstiden så stressigt att man inte hinner prata eller tänka på annat än arbete

 kan som mest ½ arbetstiden ta korta pauser för att prata

 kan för det mesta inte/aldrig delvis bestämma när olika arbetsuppgifter skall göras

 är för det mesta inte/aldrig med och beslutar om uppläggningen av det egna arbetet

 tvungen att dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem varje vecka

 får för det mesta inte/aldrig stöd och uppmuntran från chefer

 besked av chefen om vad som skall prioriteras

 får för det mesta inte/aldrig stöd och uppmuntran från arbetskamrater

 drar sig för det mesta/alltid för att framföra kritiska synpunkter på arbetsförhållanden

 indragen de senaste 12 mån i konflikter/ bråk på arbetet med andra än chefer och arbetskamrater

 utsatt de senaste 12 mån för våld eller hot om våld

 utsatt de senaste 12 mån för mobbning från chefer eller arbetskamrater

 utsatt de senaste 12 mån för sexuella trakasserier från chef

 utsatt de senaste 12 mån för sexuella trakasserier från andra än chefer och arbetskamrater

 utsatt de senaste 12 mån för trakasserier grundat på kön från chefer eller arbetskamrater

 arbetet ställer låga krav på kunskap, utbildnings- resp lärotid

 arbetet ger varje vecka möjligheter att lära nytt och utvecklas i yrket

 krävande problemminst halva tiden går åt till att lösa krävande problem

 upplever att (instämmer helt eller delvis) man har alldeles för mycket att göra

 upplever att (instämmer helt eller delvis) arbetsuppgifterna är för svåra

 upplever att (instämmer helt eller delvis) arbetsuppgifterna är för enkla

 upplever att (instämmer helt eller delvis) inflytandet är för litet

 upplever att (instämmer helt eller delvis) arbetet är psykiskt påfrestande

 upplever att (instämmer helt eller delvis) arbetet är enformigt

 upplever att (instämmer helt eller delvis) arbetet är bundet/ofritt

 arbetet är mycket meningsfullt

 nöjd med arbetet i stort

 upplever att (instämmer helt eller delvis) man är mycket missnöjd med arbetet

 med samma yrke under de senaste 5 åren där arbetstakten har ökat