6. SLUTSATSER
Studiens slutsatser presenteras: Hur beräkningarna av klimatbelastning kan förbättras samt
för och nackdelarna med detta gentemot nuvarande procedurer. Med detta som bakgrund så
rekommenderar denna studie lämpliga utsläppsfaktorer som bör inkluderas i beräkningar för
de organisationer som undersöks i studien.
6.1 Allmänna rekommendationer
Underlagen för utsläppsfaktorer, i denna studie begränsad till de elva utsläppskällor och deras relativa svårigheter att beräkna, bör bidra till en mer korrekt bedömning av företagens klimatbelastning och hur de bedriver sina beräk-ningar inom deras verksamheter då informationen som klargjorts visar vilka olika källor som enkelt finns tillgäng-liga för uträkningar och vilka som är svårare. Analysen av nuvarande förhållningssätt och informationsbas jämför-des med andra tillgängliga alternativ slutade med att studien upptäckte att GHG protokollet är den ledande metoden hos de företag som deltog i undersökningen vilket ledde till att de för- och nack- delar för olika bedömningssystem
inte undersöktes till någon större utsträckning. Vad det gällerbevakningen av vilka informationsbaser som
an-vänds (SIFFROR) var svaren anmärkningsvärt lika där samtliga respondenter fick sin information från antingen NTM eller företagen själva och bör undersökas vidare för att se hur pass korrekta de uppgifterna är.
I inledningen av studien skulle författaren ta reda på hur utsläppsberäkningar av CO2 ekvivalenter kan förbättras genom att svara på följande frågor (inkluderat svar);
• Utvärdera metoderna som används och jämför/värdera dem om nödvändigt för att sedan titta på arbetssätt för att hitta nödvändiga parametrar hos företag som beräkna sin klimatpåverkan (kan kopplas till miljöledning) samt finna hur dessa metoder kan utvecklas vidare.
ü Samtliga företag i undersökning använder sig av, eller utgår ifrån GHG protokollet (SCA undantaget).
• Titta på vilka utsläppskällor som inkluderas samt alternativa av informationsbaser gällande utsläpp (t.ex. utsläpp per enhet bränsle).
ü Utsläppskällorna finner vi under data/resultat och studien fann att samtliga respondenter använder sig
av Nätverket för Transport och Miljö som informationsbas.
• Utfärda rekommendationer genom att välja ut de utsläppsfaktorer som är lämpligast med motivering och presen-tera utsläppsfaktorerna på ett transparent och användarvänligt sätt.
ü 6.1.2 Svarar på vilka utsläppsfaktorer som är lämpliga för företagen att beräkna.
• Titta på arbetssätt för att hitta nödvändiga parametrar hos företag som vill beräkna sin klimatpåverkan inom om-rådena (kan kopplas till miljöledning). Då detta är baserat på enkäter och intervjuer från näringslivet så har stu-dien fokuserat intervjuerna på två separata företag med olika verksamheter; Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) som har sin största omsättning via tjänster och SCA som skogsägare och producent produkter med skogsmaterial som råvara.
ü I 6.2.2 samt i figur 5 så finner vi hur företagen skall gå tillväga för att få en mer utförligt och därmed
korrekt beräkning för sin klimatbelastning. Rekommendationer riktade till företagen i studien finner vi dessutom under sektion 6.2.
23
6.1.2 Lämpliga utsläppsfaktorer
Att välja ut de utsläppsfaktorer som är lämpliga och att motivera varför just dessa faktorer bör inkluderas kan an-ses vara enkelt, man tar helt enkelt de utsläppskällor som till störst del påverkar klimatet. Dessvärre finns det så mycket faktorer som påverkar både miljö och klimat och ett grönt ansvar innebär också att ta ansvar för både lo-kala, regionala och globala effekter så ytterligare utsläppskällor bör inkluderas inte minst då dessa beräkningar är aningen oklara till vilken grad de påverkar planeten. I denna studie fann författaren att scopen/kateogrierna för GHG protokollet bör ses igenom mer noggrant och bör då beskriva prestationerna hos företagen på ett bättre sätt (ifall ett större underlag skulle visa liknande resultat), något som klargjorts under diskussionsdelen och figur 3. Detta skulle förutom att förbättra kommunikation utåt från företagens sida också bidra till en bättre förståelse för vilka arbetssätt man bör använda för att förbättra sin gröna profil istället för att som idag har tre relativt enkla be-räkningar i tre olika ”scope” som därigenom kommunicerar till omvärlden att man inkluderar samtliga utsläppskäl-lor från företagens verksamhet. Författaren rekommenderar näringslivet till att använda den tregradiga skala som visas i figur 3 för att beräkna sina utsläpp, dessutom finns säkerligen ytterligare utsläppskällor som författaren vid denna tidpunkt inte kunnat finna. I figur 5 presenteras elva olika utsläppsfaktorer, nödvändiga parametrar för att beräkna dessa alternativt bästa tillvägagångssätt för användning av dem samt om möjligt, olika verktyg som kan assistera näringslivet med dessa beräkningar.
6.2 Rekommendationer till företagen Kartlägg utsläppskällorna, kvantifiera siffrorna.
Företag som är intresserade av att beräkna sina utsläppsmängder bör till den mån möjligt att kartlägga de elva ut-släppskällorna kartlagda i denna studie, där de relativt enkla källorna är ett effektivt sätt (se figur 3,4) för aktörerna att starta. Att därefter kartlägga sina leverantörer och samarbetspartners kan vara klurigt och att aktualisera deras utsläpp är ett svårt med tanke på de oklara systemgränser som finns och vem ska ta ansvar för vad. Detta kan dock åtgärdas genom att upprätta avtal med sina leverantörer gällande utsläpp. För övrigt rekommenderas figur 5 för kartläggningen av utsläppskällor.
Upprätta avtal med leverantörer
Många av företagen finner det svårt med beräkningarna gällande underleverantörer och samarbetspartners och detta är den klart svåraste uppgiften då marknaden blivit alltmer global och att outsourca sina tjänster kan ge enorma ekonomiska fördelar. Det enklaste sättet att förmedla gröna initiativ är då att upprätta ramavtal med sina leverantö-rer gällande utsläppsfrågor.
Förankra målen hos ledning, medarbetare och affärspartners.
För att företagens arbetssätt skall bli så korrekt som möjligt förutsätter detta att flera aktörer i verksamheten inklud-eras till att involvera underleverantörer och samarbetspartners. Genom att förankra målen med en ”grön profil” hos ledning, medarbetare och affärspartners i verksamheten.
Relevans för företag som inte beräknar sina utsläpp.
Företag som idag inte tillhandahåller särskilda mål för reducerandet av växthusgaser kan ha nytta av att se vilka möjligheter och utmaningar som tidigare aktörer visat upp, inte minst för mindre företag med mindre kapital att investera i reducerade utsläpp, exempelvis genom att se vilka åtgärder som leder till ekonomiska incitament men även för att klara av eventuella framtida regleringar.
6.2.2 Parametrar till företagen
Varje utsläppskälla har sina parametrar som behöver kvantifieras för att kunna beräknas. Dessa parametrar nämns i figur 5 och kan i vissa fall vara en fråga om certifiering, detta gäller då främst aktörer i leverantörskedjan. För vissa av dessa finns verktyg tillgängliga som avlastning för företagen och kan följaktligen vara till stor nytta för närings-livet men huruvida dessa verktyg (och certifikat) är lämpliga lämnar författaren till diskussion.
24
6.3 Rekommendationer för beräkningsmetoderna (i detta fall GHG protokollet)
Först och främst rekommenderas att utsläppskällorna gällande GHG protokollets scope förändras till något som mer liknar figur 3 om samma tendens skulle visa sig i en större utsträckning.
Förmedla kunskapen av beräkningsmetoden.
En av styrkorna med en gemensam modell är att det blir enklare och jämföra och därmed utföra en rättvisare be-dömning av utsläpp. För att göra det ännu lättare rekommenderar författaren därför en gemensam metod för att försätta göra utsläppsberäkningarna effektivare, inte minst om marknaden för klimatkompensation skall utvecklas. Att förmedla kunskapen av en gemensam (men dock förbättrad gentemot nuvarande modell) så behöver man identi-fiera de utsläppskällor som bör inkluderas och till vilken kategori de bör tillhöra, knyta till sig långsiktiga aktörer med stora informationskällor för att på så sätt förbättra och förenkla uträkningarna genom att skapa en resurspool för metoden. Detta bör i sin tur leda till ökad förankring hos både näringsliv och politiker som skapar förutsättning-ar för det socioekonomiska landskapet företagen befinner sig inom.
Inkludera informationssamlingar.
Genom att skapa en resurspool med både information och support skulle kunna leda till att näringslivet fick tillgång till en lättare introduktion vad gäller utsläppsberäkningar. Tillgång till både information gällande SIFFROR för utsläpp samt vilka system som bör inkludera bör leda till större nyttjande av tjänsten, i detta fall utsläppsberäkning-ar.
25 Presentation av utsläppsfaktorer samt arbetssätt (miljöledning)
v Energianvändning och energileverans: Enkelt att beräkna och med god sannolikhet sä-kerställa.
Lämpligt arbetssätt: Krav på certifiering av underleverantörer
Nödvändiga parametrar: Energianvändning och belastning av typen av energi på miljö. Verktyg: Diverse miljöverktyg.
v Supplychain/leverantörskedja: Medelsvårt att beräkna och framför allt säkerställa, dock viktig.
Lämpligt arbetssätt: Krav på certifiering av underleverantörer Nödvändiga parametrar:
Verktyg: LCA för produkter och tjänster.
v Godstransport: : Enkelt att beräkna och med god sannolikhet säkerställa.
Lämpligt arbetssätt: Byte av fossilt bränsle, byte av transportmedel om det är rimligt, kombitransporter (t.ex. järnväg och lastbil). En viktig notering här är utbyggande av alternativa transportvägar som räls och hav.
Nödvändiga parametrar: Mängd och typ av energianvändning. Verktyg:
v Tjänsteresor: Enkelt att beräkna och med god sannolikhet säkerställa.
Lämpligt arbetssätt/verktyg: Byte av fossilt bränsle, byte av transportmedel om det är rimligt. En vik-tig notering här är utbyggande av alternativa transportvägar som räls och hav.
Nödvändiga parametrar: Mängd och typ av energianvändning. Verktyg:
v Vattenbruk: Enkelt att beräkna och med god sannolikhet säkerställa. Lämpligt arbetssätt:
Nödvändiga parametrar: Mängd vatten konsumerat. Verktyg:
v Personaltransport Medelsvårt att beräkna och med god sannolikhet säkerställa. Lämpligt arbetssätt:
Nödvändiga parametrar: Mängd och typ av energianvändning. Verktyg:
v Råmaterial Medelsvårt att beräkna och med god sannolikhet säkerställa. Lämpligt arbetssätt:
Nödvändiga parametrar: Total mängd råmaterial inköpt.
Verktyg: LCA för produkter och tjänster, material flow analysis.
v Annat material Svårt att beräkna och med god sannolikhet säkerställa. Lämpligt arbetssätt:
Nödvändiga parametrar:
Verktyg: : LCA för produkter och tjänster, material flow analysis.
v Avfall Medelsvårt att beräkna och med god sannolikhet säkerställa. Lämpligt arbetssätt: Rätt källsortering och kontakt med sophantering.
Nödvändiga parametrar: Mängd och typ av avfall Verktyg: LCA för verktyg och tjänster.
v Slutprodukternas avfall Medelsvårt att beräkna och med god sannolikhet säkerställa (mest p.g.a. enormt urval av produkter).
Lämpligt arbetssätt:
Nödvändiga parametrar: Mängd sålda produkter och dess innehåll kontra hur mycket som återvinns. Verktyg: Olika LCA verktyg
v Ekosystem påverkan Svårt att beräkna och med god sannolikhet säkerställa. Lämpligt arbetssätt:
Nödvändiga parametrar:
Verktyg: Ecosystems Services Review (ESR), WBCSD’s Guide to Corporate Ecosystems Valuation.
26 Nyckelord: Klimatbelastning, GHG protokoll, CO2 beräkningar, utsläppsberäkningar.
Ordlista
IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change (FN:s klimatpanel)
CDM- Clean Development Mechanism (Taget från Kyotoprotokollet - en mekanism som gör det möjligt att kompensera sina utsläpp via en reducering på annan ort med en rad olika varianter).
CO2 ekvivalenter- en måttenhet för att jämföra olika växthusgasers klimatpåverkan och inkluderar vattenånga,
koldioxid metan, dikväveoxid, svavelhexaflourid och flourföreninger (flourkolväten och flourkarboner).
27 Referenser
Economist, September 25th 2010, The long road to sustainability. pp12.
Bebbington, J and Larrinaga-Gonzalez, C. Carbon Trading: Accounting and Reporting Issues European Accounting
Review Vol. 17, No. 4, 697–717, 2008 Online accessed (10-04-22)
http://pdfserve.informaworld.com/230978__905684892.pdf
Energimyndigheten, Systemanalysavdelningen, Enheten för klimatfrågor Hur klimat kompenserar man? 2009
Online accessed (10-04-21)
http://www.energimyndigheten.se/Global/F%C3%B6retag/STEM%20rek%20f%C3%B6r%20klimatkompensation.pdf
Flick, U. An introduction to qualitative research.2009. .ISBN 978-1-84787-323-1.SAGF Publications Ltd.
Godfrey-Smith, P. Theory and reality: an introduction to the philosophy of science.2003. ISBN 0-226-30062-5.The
University of Chicago Press, Ltd, London.
Kolk, A, Levy,D and Pinkse, J. Corporate Responses in an Emerging Climate Regime:The Institutionalization and Commensuration of Carbon Disclosure, European Accounting Review, Vol. 17, No. 4, 719–745, 2008.
Online accessed (10-04-21)
http://web.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&hid=119&sid=6e9d6382-cb14-4fa8-967f-fb1bdae33125%40sessionmgr112
Nadaa Taiyab.. Exploring the market for voluntary carbon offsets. 2006, International Institute for Environment and
Development, London. Online accessed (10-04-22)
http://sanrem.cals.vt.edu/1010/15502IIED.pdf
Morse, Janice. Richards, Lyn. Read me first for a user's guide to qualitative methods.2002.
Sage Publications, Inc. 6 Bonhill Street, London EC2A 4PU.United Kingdom
SCA Sustainability Report 2009
Online accessed (10-04-29)
http://www.sca.com/Documents/en/Env_Reports/SCA_SustainabilityReport_2009_EN.pdf
Trexler, M and Koslof, L. Selling Carbon Neutrality, 2006, Environmental Law Institute®, Washington, D.C.
www.eli.org.Reprinted by permission from The Environmental Forum®, March/April 2006 Online accessed (10-04-22)
http://www.nativeenergy.com/filebin/pdf/Trexler%20Retail_Offsets_EnvForum_Final11.pdf
28 Appendix A: Enkät Matz-‐Ola Öhrn KTH, Industriell Ekologi, Sustainable Technology. Master´s uppsats. moohrn@kth.se 0733 200 470
EMAILA SVAREN TILL moohrn@kth.se senast 13 augusti
Sammanfattning av studien: Studien bygger delvis på klimatkompensationens delar och jämför GHG protokollets principer gentemot de sätt som företag beräknar sina koldioxid utsläpp. Detta skall förhopp-‐ ningsvis kunna bidra till att finna de svårigheter som kan finnas vid beräkningarna. Studien kommer att in-‐ rikta sig på SYSTEM, d.v.s. vad man inkluderar/exkluderar i utsläppsberäkningen samt SIFFROR vilket härrör de siffror som företag använder sig av för sina beräkningar (t.ex. varifrån de fått informationen som genere-‐ rat X ton CO2 för X ton naturgas ).
Tack på förhand för att Ni valt att delta i denna studie genom att besvara följande enkät!
Om ni känner att ni vill utveckla svaren, var goda och göra så.
Ifall ni använder er av en äldre Microsoft Word version eller ett annat ordbehandlingsprogram, var god och besvara frågan i början av ”kommentar” (Kommentar: JA, fortsättning av svaret...)
Arbetssätt (ge gärna exempel på åtgärder, antingen via länk, bifogad information eller kommen-‐ tar)
1.Hur arbetar ni med klimatpåverkan på ert företag? (miljöledning, något miljösystem som inte var genomförbart och varför, processer i produktioner som förändrats, certifiering etc)
Kommentar:
Beräkningar av utsläpp
2.Vilka källor av utsläppsfaktorer finns med i era beräkningar (a) Godstransport Ja Till viss del Nej (b) Tjänsteresor Ja Till viss del Nej (c) Personaltransport Ja Till viss del Nej (d) Råmaterial Ja Till viss del Nej (e) Övrigt material Ja Till viss del Nej (f) Vattenbruk Ja Till viss del Nej (g) Avfall Ja Till viss del Nej (h) Produkternas slutavfall Ja Till viss del Nej (i) Leveranstörskedjan Ja Till viss del Nej ”Cradle to grave”
(j) Energianvändning prod. Ja Till viss del Nej (k) Påverkan av ekosystem Ja Till viss del Nej
29
Kommentar: Utifall ni inte kan fylla i ovanstående.
(a) svar: (g) svar: (b) svar: (h) svar: (c) svar: (i) svar: (d) svar: (j) svar: (e) svar: (k) svar: (f) svar:
3. Vilka avgränsningar använder ni er av?
Direkta utsläpp, exklusive leverantörer etc Direkta+indirekta usläpp (livscykelansvar) Kommentar:
Vilka var de eventuella svårigheterna som påträffades under processen? Kommentar:
Vilka av följande är inkluderat i era bräkningar ifall livscykelansvar är taget?
(a) Godstransport Ja Till viss del Nej (b) Tjänsteresor Ja Till viss del Nej (c) Personaltransport Ja Till viss del Nej (d) Råmaterial Ja Till viss del Nej (e) Annat material Ja Till viss del Nej (f) Vattenbruk Ja Till viss del Nej (g) Avfall Ja Till viss del Nej (h) Produkternas slutavfall Ja Till viss del Nej (i) Leverantörskedjan Ja Till viss del Nej (j) Energianvändning Ja Till viss del Nej (k) Påverkan av ekosystem Ja Till viss del Nej
Kommentar: Utifall ni inte kan fylla i ovanstående.
(a) svar: (g) svar: (b) svar: (h) svar: (c) svar: (i) svar: (d) svar: (j) svar: (e) svar: (k) svar: (f) svar:
Ifall ni använde GHG protokollets principer, vilket scope har ni använt er utav?
Scope 1 Scope 2 Scope 3
Ifall det fanns svårigheter med dessa, vilka var de? Kommentar:
30
4.Varifrån får ni er information om beräkningar ? (t.ex. hur mycket utsläpp per enhet av fossilt bränsle).
Kommentar:
5.Vilka geografiska tillämpningar använder ni?
(Eventuella avgränsningar om ni har inkluderat andra regioner) Nationellt Internationellt
Kommentar:
Fann ni svårigheter med avgränsningarna, i så fall vilka var de?
Kommentar:
6.Varierar beräkningarna i andra geografiska delar?
(t.ex. kan mängden utsläpp per enhet energi variera från land till land)
Ja Nej Vet ej
Kommentar:
7.Vilken/Vilka metoder använder ni er av för era beräkningar? Kommentar:
8.Påverkar er organisation biologisk mångfald samt eventuell miljöpåverkan så som skog och våtmar-‐ ker och inkluderas detta då i beräkningarna av utsläpp?
Ja Till viss del Nej Vet ej
Kommentar:
9.Vem är det som säkerställer er information?
Intern kontroll Extern kontroll Mix av intern/extern Kommentar:
Kompensation
10.Klimatkompenserar ni? Om ja, förklara hur, om nej förklara anledningen.
Ja Till viss del Nej Kommentar:
Övrigt
Hur ser ni på framtiden inom klimat och reglering? Kommentar:
Andra svårigheter och kommentarer som kan tänkas vara viktigt i någon del av beräkningarna av SY-‐ STEM eller SIFFROR?
Kommentar:
TRITA-IM 2011:37 ISSN 1402-7615
Industriell Ekologi,