En minskning av dagens konsumtion av animalieprotein från nöt, mjölk och gris, med 5 kg per person och år, är positivt för målet att ersätta användningen av fossila resurser. Med samma energiinsats som vid produktionen av 5 kg animaliskt protein, kan 2,1 % av dagens användning av oljeprodukter i Sverige ersättas med förnyelsebara resurser. Skulle en förskjutning mot mer
vegetabilier i kosten ske skulle en större andel av fossila resurser kunna bytas ut.
Jordbruket kommer ha en avgörande roll i arbetet mot en hållbar samhällsutveckling. En minskad konsumtion av animaliskt protein har flera fördelar ur energisynpunkt, dock måste all
resursanvändning kvantifieras och bedömas i förhållande till den användbara energi som erhålls från systemet för en slutgiltig bedömning.
Referenslista
Abrahamsson, L., Andersson, I., Aschan-Åberg, K., Becker, W., Göranzon, H., Hagren, B., Håglin, L., Jonsson, I., Jonsson, L och G., Nilsson., 2001. Näringslära – för högskolan. Liber AB. Elanders Gummessons. Stockholm.
Ahlvik, P., och Brandberg, Å., 2001. Systemeffektivitet för alternativa drivmedel. Ecotraffic. Publikation 2001:39. Vägverket. Borlänge. Finns tillgänglig på http://www.vv.se Besökt 2004-04- 30.
Aspegren, A., 1998. Bioenergin i dag och i framtiden- vilken roll kan den spela? i SLF, Stiftelsens Lantbruksforskning. 1998. Bioenergi från jordbruket - Salix, stråbränsle, biogas - dagsläge och utvecklingsmöjligheter. Dokumentation från bioenergiseminarium den 14 januari 1998 . SLF Rapport nr 31. Stockholm.
Baky, A., Hansson, P. A., Norén, O., Nordberg, Å., 2002. Grön traktor- alternativa drivmedel för det ekologiska lantbruket. Institutet för jordbruks- och miljöteknik. JTI-rapport Lantbruk och Industri 302. Uppsala.
Berglund, M., och Börjesson, P., 2003. Energianalys av biogassystem, Lunds tekniska högskola. Institutionen för teknik och samhälle. Avdelningen för miljö- och energisystem. Rapport nr 44. Lund. Finns tillgänglig på http://www.miljo.lth.se/svenska/internt/publikationer_internt/pdf-
filer/Energianalys%20av%20biogassystem%2044.pdf. Besökt 2004-04-30.
Boverket, och Naturvårdsverket,. 2000. Bioenergi & kretslopp stad/land- en samsyn. Boverket Karlskrona.
Bruce, Å., Egonsson, D., Karlsson, T., och Pettersson, O., 1997. Vegan- vegetarian-allätare? Sveriges Lantbrukuniversitet (SLU) Kontakt 3. Reklam & Katalogtryck. Uppsala.
Carlsson-Kanyama, A., 1998. Climate Change and Dietary Choices- how can emissions from greenhouse gases from food consumption be reduced? Food Policy Vol. 23 pp. 277-293.
Carlsson-Kanyama A, och Engström R., 2003. Fakta om maten och miljön- konsumtionstrender, miljöpåverkan och livscykelanalyser. Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, Kungliga tekniska högskolan. Naturvårdsverkets rapport 5348. Finns tillgänglig på
http://www.naturvardsverket.se/bokhandeln/pdf/620-5348-5.pdf. Sidan besökt 2004-04-27.
Cederberg, C., 1998. Life Cycle Assessment of milk production- a comparison of conventional and organic farming. SIK-Rapport nr 643. SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik. Göteborg
Cederberg, C., 2002. Life Cycle Assessment (LCA) of animal production. Göteborg University. Department of applied environmental science. Göteborg
Cederberg, C., och Darelius, K., 2001. Livscykelanalys (LCA) av griskött. Halmstad, Landstinget Halland. Naturresursforum.
environmental impact of intensive meat production. Manuskript i Cederberg. C., 2002. Life Cycle Assessment (LCA) of animal production. Göteborg University. Department of applied
environmental science. Göteborg (Doktorsavhandling).
Cederberg, C., and Mattsson, B., 2000. Life Cycle Assessment of milk production- a comparison of conventional and organic farming. Journal of Cleaner Production. Vol 8. pp. 49-60.
Cederberg, C., and Stadig, M., 2001., System expansion and allocation in Life Cycle Assessment of milk and beef production. Manuskript i Cederberg. C., 2002. Life Cycle Assessment (LCA) of Animal Production. Göteborgs universitet. Department of Environmental Science. Göteborg (Doktorsavhandling).
Dahlin, I., 2002. Ekologisk och konventionell mjölk- Miljöpåverkan, djurmiljö och djurhälsa. Konsumentverkets rapport 2002:10. Finns tillgänglig på http://www.konsumentverket.se. Sidan besökt 2004-04-28.
Dahlin, I., och Lindeskog, P., 1999. Ett första steg mot hållbara matvanor. Rapport nr 23. Centrum för tillämpad näringslära. Stockholms läns landsting. Finns tillgänglig på http://www.sll.se/cs-
media/w_ctn/xyz/000020598.doc. Sidan besökt 2004-06-14.
Danius, L., och Burström von Malmborg, F., 2002. Kommunala miljöstrategier. Exemplet kväve i Västerås. Handlingsalternativ Köttkonsumtion. Arbetsmaterial. Projektet KomAros. Avd.
Industriellt miljöskydd. Kungliga Tekniska högskolan.
DESS, Delegationen för energiförsörjning i Sydsverige., 2000. Energirapport Sydsverige-
faktabilaga. Finns tillgänglig på http://www.dess.nu/utredning.htm. Senast uppdaterad 2003-01-21. Sidan besökt 2004-03-01.
Energimyndigheten, 2003. Energiläget i siffror 2003. Multitryck i Eskilstuna AB. Eskilstuna. Tillgänglig på http://www.stem.se.
Energimyndigheten, Fjärrvärmeföreningen, Kraftverksföreningen och Naturvårdsverket.,1999. Hållbar energiframtid? Långsiktiga miljömål med systemlösningar för el och värme. Slutrapport från SAME-projektet (SAMarbete för ett uthålligt Energisystem). SM Ewert. Stockholm.
Gustafsson, L., H. Lanshammar, och B. Sundblad, (1982). System och modell. En introduktion till systamanalysen. Studentlitteratur. Lund.
Hansson, I., Inget årtal. Köttproduktion. Nöt. www.livsmedelssverige.org. Senast uppdaterad 2003- 01-30. Sidan besökt 2004-03-01.
Högberg, A., och Pickova. J., 2002. Du blir vad du äter - fettsyror i foder, kött och människa. Fakta Jordbruk 2002 nr. 11. SLU Reproenheten. Uppsala.
Johannisson, V., och Olsson, P., 1998. Miljöanalys ur livscykelperspektiv av fläskkött och vitt bröd. Göteborg. Göteborg University. Department of Marine Ecology. SIK the Swedish Institute for Food and Biotechnology. (SIK rapport Nr 640).
1998:20. OH Tryck AB. Stockholm.
Kumm, K.I., 1999. Hållbar ekologisk köttproduktion. Sveriges Lantbruksuniversitet. Institutionen för ekonomi. Rapport 129. Repro SLU. Uppsala.
Kumm, K. I., 2002. Hållbart jordbruk - kunskapssammanställning och försök till syntes. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift Årg. 141. Nr 10. Totab AB. Hållstad.
Lindell, L. G., Inget årtal. Våra svenska husdjur. Samarbete mellan Datapedagogisk forum,
Sveriges lantbruksuniversitet och Kungl. Skogs och lantbruksakademien. http://www-husdjur.slu.se
Sidan besökt 2004-04-22.
Livsmedelverket, 2001. Livsmedelstabell. Energi och näringsämnen 2002. Lenaders Grafiska AB. Kalmar.
LRF, Lantbrukarnas riksförbund,. 2002. Maten och miljön. Livscykelanalys av sju livsmedel. Samarbete mellan LRF, Svensk mjölk, Swedish Meats, Lantmännen, Ceralia, Svensk fågel, Svensk Matpotatiskontroll och Sydgrönt. Rolf & CO Skövde.
LRF, Lantbrukarnas riksförbund., 2004. Värm gården med spannmål. Samarbete mellan LRF och Lantmännen. Skriften finns tillgänglig på http://www.lrf.se under energi och klimat. Senast uppdaterad 2004-02-18. Sidan besökt 2004-04-30.
Lönngren, M., 2000. Livsmedel i kretslopp, miljö och hälsa hand i hand. En förstudie. Ekotopia. Aneby. Finns tillgänglig på http://www.mikom.se/pdf/livsmedel.pdf. Sidan besökt 2004-05-04. Mattsson, A., Cederberg, C., and Blix, L., 2000. Agricultural land use in life Cycle assessment (LCA)- case studies of three vegetable crops. Journal of Cleaner Production. Vol. 8. pp. 283-292. Moberg, Å., Finnveden, G., Johansson, J., Steen, P., 1999. Miljösystemanalytiska verktyg. En introduktion med koppling till beslutssituationer – Kartläggning. Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier. Stockholms Universitet. Systemekologi och FOA. AFR-rapport 251. Naturvårdsverket. Stockholm. Finns tillgänglig på
http://www.ima.kth.se/im/3c1387/pdffiles/milj%F6systemanalytiska%20verktyg.pdf. Sidan besökt
2004-06-11.
Naturvårdverket, 1996. Biff och Bil? – Om hushållens miljöval. Naturvårdsverkets rapport 4542. AB Realtryck. Stockholm.
Naturvårdsverket. 1997a. Att äta för en bättre miljö. Naturvårdsverkets rapport 4830. Norstedts tryckeri. Stockholm.
Naturvårdsverket, 1997b. Det framtida jordbruket. Slutrapport från systemstudien för ett miljöanpassat och uthålligt jordbruk. Naturvårdsverkets rapport 4755. Karléns Tryck AB. Stockholm.
Naturvårdsverket, 1998. Handla för framtiden! Om maten och miljön i det hållbara samhället. Naturvårdsverkets rapport 4900. Tryckindustri. Solna.
Nilsson Blom, U.K., och Wereén, P.O. 2002. Om ost och osttillverkning med särskild inriktning mot svenska ostar. Ostfrämjandet. Bioscience explained. Vol. 1, nr 2. Finns tillgänglig på
http://www.bioscience-explained.org. Besökt 2004-05-04.
Nordström, J., 1999. Livscykelanalys av industriell avfallshantering. En studie vid Östrands massafabrik. Institutionen för samhällsbyggnadsteknik. Luleå Tekniska Universitet.
Nyström, K., 1998. Produktion – Stråbränsle. i SLF, Stiftelsens Lantbruksforskning. 1998. Bioenergi från jordbruket - Salix, stråbränsle, biogas - dagsläge och utvecklingsmöjligheter. Dokumentation från bioenergiseminarium den 14 januari 1998 . SLF Rapport nr 31. Stockholm. Olsson, P. 1998. Ärter eller fläsk? En energijämförelse från jord till bord. Naturvårdsverkets rapport 4909. Naturvårdsverkets reprocentral. Stockholm.
Regeringens proposition (Prop.), 2001/02:55. Sveriges klimatstrategi. Sveriges Regering. Stockholm.
Ristinen, R., and Kraushaar, J., 1999. Energy and the environment. John Wiley & Sons, Inc. New York.
Rydh, C. J., Lindahl, M., och Tingström, J., 2002. Livscykelanalys - en metod för miljöbedömning av produkter och tjänster. Studentlitteratur. Lund.
SCB, Sveriges officiella statistik. 2003a. Jordbruksstatistisk årsbok 2003, med data om livsmedel. Jordbruksverket. SCB-Tryck. Örebro.
SCB, Sveriges officiella statistik. 2003b. Statistisk årsbok för Sverige 2004. Elanders Novum. Stockholm.
SJV, Jordbruksverket 2003. Konsumtion av livsmedel och dess näringsinnehåll - uppgifter t.o.m. 2001. Rapport 2003:6. Finns tillgänglig på http://www.sjv.se. Senast uppdaterad 2003-04-11. SJV, Jordbruksverket 2004a. Jordbruksmarkens användning 2003, definitiva uppgifter. Publikation JO 10 SM 0401 tillgänglig på http://www.sjv.se. senast uppdaterad 2004-04-02.
SJV, Jordbruksverket 2004b. Marknadsöversikt animalier. Jordbruksverkets rapport 2003:24. Finns tillgänglig på http://www.sjv.se. Senast uppdaterad 2004-03-11.
Svebio, Svenska Bioenergiföreningen. 1998. Möt Bioenergin! Biobränslen från jordbruksmark. Faktablad nr 5/1998. Adebe Miljötryck. Finns tillgänglig på http://www.svebio.se/faktablad.html. Senast uppdaterad 2004-04-23. Sidan besökt 2004-04-29.
Svebio, Svenska Bioenergiföreningen 2004. Fokus Bioenergi. Åkerbränslen. Faktablad nr 4/2004, Finns tillgänglig på http://www.svebio.se Senast uppdaterad 2004-04-23. Sidan besökt 2004-04-29. Svensk mjölk, 2003. Husdjursstatistik Årsresultat. Kokontrollen 2003, kontrollår 2002. Finns tillgänglig på http://www.kunskapsbonden.svenskmjolk.se. Sidan besökt 2004-04-30
http://www.statistik.svenskmjolk.se. Besökt 2004-005-04
Tivy, J., and O’Hare, G., 1981. Human impact on the ecosystem. Oliver & Boyd. Edinburgh Uhlin, H.E., 1997. Energiflöden i livsmedelskedjan. Systemstudien för ett miljöanpassat och uthålligt jordbruk. Naturvårdsverkets rapport 4732. Naturvårdsverkets reprocentral, Stockholm. Uppenberg, S., Almemark, M., Brandel, M., Lindfors, L. G., Marcus, H. O., Stripple, H., Wachtmeister, A., Xetterberg, L., 2001a. Miljöfaktabok för bränslen - del 1 huvudrapport. IVL- rapport B 1334A-2. Stockholm.
Uppenberg, S., Almemark, M., Brandel, M., Lindfors, L. G., Marcus, H. O., Stripple, H.,
Wachtmeister, A., Xetterberg, L., 2001b. Miljöfaktabok för bränslen - del 2 bakgrundsinformation och teknisk bilaga. IVL-rapport B 1334B-2. Stockholm.
Wittgren, H. B., Elmquist, H. and Strid Eriksson, I. (2004). Slaughter offal to feed or to fuel - a comparison of systems in terms of energy balances, land use and emissions. In: Proceedings of the 4th International Conference on Life Cycle Assessment in the Agri-food Sector, 6-8 October, 2003, Horsens, Denmark, in press.