Slutsatser och förslag till SKL

Författarna anser att de innovationsmodeller som respondenterna använder sig av som minst fungerar som en grov teoretisering av innovationsprocessen, och som mest en konkretiserad modell för den berörda verksamhetens arbetsprocess. Godin framförde i sin modellkritik en önskan om att “modeord” undviks, alltså en förståelse att konceptet “innovationsmodell” i sig inte bär någon tyngd med sig utan en relevant koppling till

användaren och användningsområdet. Bara för att en innovationsmodell existerar, så betyder det inte att den skall eller bör användas.

Det som har framgått i denna studie är att samtliga respondenter applicerade redan existerande modeller på sina verksamheter, men att vissa anpassade dem till sin egna verksamhet och gav dem därmed större relevans. Två av respondenterna tycktes använda innovationsmodellerna något godtyckligt, som att modellerna enbart fanns med i deras arbete för att verksamheterna själva trodde att de skulle göra det, utan att egentligen förstå nyttan av dem.

Det är en av riskerna författarna identifierat: att generella modeller appliceras godtyckligt, vilket leder till att användaren inte drar nytta av modellen. En modell skall bland annat fungera som ett hjälpmedel för användaren, den skall underlätta arbetet genom att hjälpa användaren att förutse och/eller förhindra och den ska ge arbetet en konceptuell ram, något den alltså inte kan göra om den generaliseras och appliceras godtyckligt. Den andra sidan av spektrat är den att modellen blir för specialiserad och detaljerad, då den hindrar användaren från att tänka fritt och analyserande (något som kan tänkas vara av största vikt vid innovationsarbete).

Innovationsmodeller per se härstammar inte ur vetenskapliga, odiskutabla teorier, vilket gör att det av användaren inte går att säga vad som är rätt eller fel gällande hanteringen av innovationsarbete. Innovationsprocessen som sådan är heller ingen absolut vetenskap, och det finns inga manualer att följa för att säkerställa framgång. Det som däremot finns är en konkret vilja och förståelse för vikten av innovationsarbete, och därmed finns en önskan om verktyg och hjälpmedel för underlättande av detta.

Vår rekommendation är att SKL:s modell paketeras attraktivt och skickas ut till samtliga k o m m u n e r o c h l a n d s t i n g , s o m e n i n s p i r a t i o n o c h u p p m u n t r a n t i l l innovationsverksamheter. En snygg och attraktiv förpackning är troligen viktigt, då tjänstemän inom den offentliga sektorn (särskilt vården) utsätts för flertalet kampanjer från både myndigheter och privata aktörer på daglig basis. Gör som R2 och skapa snygga pamfletter för fikarummen! Därutöver kan SKL inkludera en lista på innovativa verksamheter i närområdet, för att skapa “ringar på vattnet” och för att initiera samverkan. På så sätt kan den presumtiva användaren även göra modellen/guiden till sin egen, då utvecklingen av processen kring innovationsarbetet kan tänkas göras i samförstånd mellan de presumtiva användarna. Samverkan är också av stor vikt då respondenterna uttryckt en önskan om att inte låta idéer gå till spillo på grund av brist på samverkan och nätverkande - det kan alltså vara en viktig del av “guiden”, inte enbart för användarna, utan för idéerna själva, att betona vikten av detta. SKL borde inte kalla verktyget för “innovationsmodell” av ovan nämnda problem med så kallade modeord, utan skulle kunna döpa om det till “innovationsguide” eller liknande. På detta sätt tror författarna att modellen skulle öka sitt existensberättigande, då den i sådana fall skulle bidra med något nytt: en “innovationsguide” anpassad just för den offentliga verksamhetens marknad. 


Referenser

Bessant, J & Tidd, J. (2011). Innovation and Entrepreneurship. 2nd edition. John Wiley & Sons Ltd.

Bodewes, E.J.W (2002). Formalization and innovation revisited. European Journal of Innovation Management, Vol. 5 Iss 4 pp. 214 - 223

Borins, S. (2001). Encouraging innovation in the public sector. Journal of Intellectual Capital, Vol. 2 Iss 3 pp. 310 - 319

Bright, L. (2008). Does Public Service Motivation Really Make a Difference on the Job Satisfaction and Turnover Intentions of Public Employees?. University of Louisville. The American Review of Public Administration Volume 38 Number 2. 146-166

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2.,(rev.) Liber ISBN97891470906886

Cong, X & Pandya, K. (2003) Issues of Knowledge Management in the Public Sector. Electronic Journal of Knowledge Management, Vol. 1 Issue 2, pp. 25-33.

Davila, T., Epstein, M.J., & Shelton, R. (2006), Making Innovation Work: How to Manage It,, Measure It, and Profit from It. Pearson Education Ltd. New Jersey.

Fagerberg, J., Nelson, R., & Mowery, D. (2005). The Oxford handbook of innovation. (Eds.). Oxford, England: Oxford University Press.

Frankelius, P & Utbult, M. (2009). Den innovativa kommunen. Stockholm: VINNOVA och SKL.

SOU 2003:90. Innovativa processer. Stockholm: Utbildningsdepartementet/Fritzes.

Godin, B (2014). The Linear Model of Innovation: The Historical Construction of an Analytical Framework, reprinted in Recent Developments In The Economics Of Science And Innovation, Albert N. Link and Cristiano Antonelli (eds.)

Godin, B (2015). Models of Innovation: Why Models of Innovation are Models, or What Work is Being Done in Calling Them Models? Project on the Intellectual History of Innovation, Working paper no. 22, INRS: Montreal.

Hamrefors, Sven (2009). Kommunikativt ledarskap - Den nya tidens ledarskap i värdeskapande nätverk. Norstedts Akademiska Förlag.

Hilgers, D & Ihl, C. (2010). Citizensourcing: Applying the concept of Open Innovation to the public Sector. The international journal of public participation, volume 4, number 1. Hovlin, K., Arvidsson, S. & Ljung, A. (2013). Från eldsjälsdrivna innovationer till innovativa organisationer - Hur utvecklar vi innovationskraften i offentlig verksamhet. VINNOVA. ISBN:9789186517809

Ingvar, Martin (2013) Vårda vårdens värde! Life science, Nr 4, september 2013, hämtad från:

http://www.forskasverige.se/wp-content/uploads/life-science1.pdf

Kanter, R. (1988). When a thousand flowers bloom: structural, collective, and social conditions for innovation in organizations. Research in Organizational Behavior, Vol. 10, pp. 169-211.

Kotsemir, M. & Meissner, D., (2013). Conceptualizing the innovation process - trends and outlook. National Research University Higher School of Economics.

Langemar, P. (2013) Kvalitativ forskningsmetod i psykologi- att låta en värld öppna sig. Liber. ISBN: 9789147093342

Lynn, L (1997). Innovation and the Public Interest: Insights from the Private Sector. i A. Altchuler and R. Behn (eds) Innovation in American Government. Washington, DC: Brookings Institution.

Marinova, D. & Phillimore, J. (2003). Models of Innovation i Larisa V. Shavinina (eds) The International Handbook on Innovation, Oxford, UK: Elsevier Science.

Martins, E.C. & Terblanche, F. (2003). Building organisational culture that stimulates creativity and innovation. Volume 6, Number 1, pp. 64-74.

MISTEL http://mistelinnovation.se/

Nagesh, G (2008, April) Fostering Innovation. Hämtad från: http://www.govexec.com/ magazine-advice-and-dissent/magazine-advice-and-dissent-managing-technology/ 2008/04/fostering-innovation/26589/

NUTEK (2008). “Vård och omsorg som motor för regional utveckling - Utgångspunkter för regionala strategier”. ISSN 1102-2574

Mulgan, G. (2007, April). Ready or not? Taking innovation in the public sector seriously (Provocation 03). London, England: NESTA. Hämtad från http://www.nesta.org.uk/ p u b l i c a t i o n s / p r o v o c a t i o n s / a s s e t s / f e a t u r e s / ready_or_not_taking_innovation_in_the_public_sector_seriously

Nählinder, J. (2007) “Innovationer i offentlig sektor - en litteraturöversikt”.

Nählinder, J. (2013) “Understanding innovation in a municipal context: A conceptual discussion, Innovation”, 15:3, pp. 315-325


Palm, K. (2014) Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector. Mid Sweden University Östersund. ISBN: 978-91-87557-95-8

Pervaiz K. A,. (1998). Culture and climate for innovation. European Journal of Innovation Management, Vol. 1 Iss 1 pp. 30-43 


SKL (2015-10-08). Nätverket för design av hälso- och välfärdstjänster. Hämtad från http:// play.skl.se/video/natverket-for-design-av-halso-och-valfardstjanster-8-oktober-2015-08- oct-14-54

SKL (2015a). Horisont 2020. Hämtad från http://skl.se/naringslivarbetedigitalisering/ forskningochinnovation/horisont2020.4037.html

SKL (2015b) “Tema Hälsa, demografi och välfärd i Horisont 2020” https:// www.youtube.com/watch?v=GPRx4OenESc&feature=youtu.be

SKL (2015c) “Modell för innovationsarbete” http://skl.se/naringslivarbetedigitalisering/ forskningochinnovation/innovation/innovationsmodell.4780.html

Solli, R. (2015) “Styrmetodernas förutsättningar – offentlig sektor som exempel på

komplexitet”. Styrning, organisering och ledning 2015:6. Högskolan i Borås. ISBN: ISBN 978-91-87525-94-0

Tidd, J. & Bessant, J. (2013). Managing Innovation - Integrating Technological, Market and Organizational Change. John Wiley & Sons Ltd, United Kingdom. ISBN: 978-1-118-71694-6.

Vetenskapsrådet (2011), http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

VINNOVA, http://www.vinnova.se/sv/Var-verksamhet/Innovationsformaga-hos-specifika- malgrupper/Innovationskraft-i-offentlig-verksamhet1/Fordjupat-samarbete-om- valfardsinnovationer/

Wedin, L. & Sandell, R. (2004) “Psykologiska undersökningsmetoder - en introduktion”. 2:a upplagan. Studentlitteratur.


Intervjuguide

Övergripande om enheten och respondenten

1. Berätta om vem du är samt din roll i organisationen?

2. Hur arbetar ni med innovation i er organisation? Finns det styrdokument?

3. Har ni tydliga roller för vem som sköter vad, och sker arbetet formaliserat eller mer informellt?

4. Hur styrs ert innovationsarbete? (Ligger ansvaret på enhet, vissa medarbetare, vissa ledare? Hur uttalat är det? Behövs det mer eller mindre tydlig styrning i vissa skeden? 5. Anser du att landstinget/kommunen som stort är tillräckligt innovativt?

Mer om innovationsarbetet (frågor direkt knutna till SKL’s modell) A. Hur identifierar ni innovationsmöjligheterna?

B. Hur utarbetar ni idéer/tjänster/lösningar/förslag på lösningar?

C. Hur säkerställer ni att innovationen kommer till faktisk nytta för den tänkta mottagaren? Hur gör ni när ni samlar in data och förbereder utvärderingen av idén/produkten/ tjänsten?

D. Hur testar ni idéerna? E. Hur förverkligar ni idéerna? F. Hur utvärderar ni resultatet?