Detta projekt har resulterat i en effektsnurra som levereras tillsammans med denna rapport och beräknar utsläpp till luft, inkl. CO2, samt buller. Övriga miljöeffekter har
hanterats via diskussion och en checklista i och med att kvantifiering inte har varit möjlig inom projektet. Utsläppsberäkningarna baseras på bästa tillgängliga emissions- modeller och använder de värderingsmetoder som förespråkas i Trafikverkets modell för samhällsekonomisk beräkning ASEK5. Effektsnurran är ett enkelt sätt att uppskatta miljöeffekter av trafikförändringar och presenterar resultatet i flera olika aggregations- nivåer.
Projektet har också pekat på ett antal utmaningar vid sammanvägning av olika miljöeffekter av trafikförändringar, t.ex. att värderingar normalt baseras på ett
medelvärde av exponeringen under ett helt år. Hur korttidseffekter av miljöproblem ska värderas och hanteras har inte kunnat bedömas. Det finns dock en hel del hälsosamband som kan vara underlag för ytterligare arbete med värdering av korttidseffekter i senare projekt.
Ett par intressanta områden för vidareutveckling av modellen har identifierats
1. Hantering av befolkningsexponering av olika miljöeffekter – vilken beskrivning av exponering är enklast att använda samtidigt som både exponering för
luftföroreningar och buller beskrivs på ett enkelt sätt. Här krävs mer samarbete mellan användarna av modellen och forskare inom området.
2. Tidsaspekten vs hälsa. Hur påverkas hälsan av kortare perioder med högre belastning? Hur ofta sker trafikomläggningen och hur påverkas hälsan av detta? 3. Tidsaspekten – när på dygnet sker trafikomledningen? Detta påverkar både hur
fullt det blir på omledningsvägarna och hur stor exponeringen kring de olika alternativen blir.
4. Vidareutveckling av värderingsprinciper för olika miljöeffekter, och t.ex. olika luftföroreningar.
5. Testning och utveckling av modellen i verkliga fall. Implementering av effektsnurran bl.a. i Trafikverkets ledningscentraler.
6. Utökad detaljering avseende luftemissioner, avseende körmönster etc. Körmönster påverkar utsläppen radikalt och ett pågående arbete med emissionsmodellering av specifika körförlopp pågår i dagsläget.
7. Modellen hanterar endast fordon – hur omledning mellan trafikslag ska hanteras och hur upprepade omledningar påverkar miljön har inte hanterats explicit i modellen. Ett exempel är att miljöbelastningen för en extra trafikant på tåg är noll, vilket inte är fallet i långsiktig planering, trots att detta måste hanteras vid upprepad omledning till tåg.
Referenser
ANDERSSON, H. & ÖGREN, M. 2011. Noise Charges in Road Infrastructure: A pricing model for for road and railway noise. Journal of Transportation Engineering, 137, 926-933.
ANDERSSON, H. & ÖGREN, M. 2013, Charging the Polluters, A Pricing Model for Road and Railway Noise. Journal of Transport Economics and Policy, 47 (2), 2013. ASEK. 2012. Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn:
ASEK 5. [Online]. Trafikverket. Available: http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-
och-utreda/Planerings--och-analysmetoder/Samhallsekonomisk-analys-och- trafikanalys/ASEK---arbetsgruppen-for-samhallsekonomiska-kalkyl--och-
analysmetoder-inom-transportomradet/ASEK-5---rapporter/ [Accessed 28 October 2012].
BARBER, J. R., BURDETT, C. L., REED, S. E., WARNER, K. A., FORMICHELLA, C., CROOKS, K. R., THEOBALD, D. M. & FRISTRUP, K. M. 2011. Anthropogenic noise exposure in protected natural areas: Estimating the scale of ecological
consequences. Landscape Ecology, 26, 1281-1295.
BENÍTEZ-LÓPEZ A., ALKEMADE, R. & VERWEIJ, R.A. 2009. The impacts of roads and other infrastructure on mammal and bird populations: A meta-analysis.
Biological Conservation, 143, 1307–1316.
BIGNAL, K. L., ASHMORE, M. R. & HEADLEY, A. D. 2008. Effects of air pollution from road transport on growth and physiology of six transplanted bryophyte species.
Environmental Pollution, 156, 332-340.
BOVERKET 2006. Miljökvalitetsnormer i fysisk planering: En orientering för
handläggare, Karlskrona, Boverket.
BOYCE, P. 2009. Lighting for driving: roads, vehicles, signs and signals, Boca Raton, U.S.A., CRC Press, Taylor and Francis Group.
COFFIN, A. W. 2007. From roadkill to road ecology: A review of the ecological effects of roads. Journal of Transport Geography, 15, 396-406.
DUKIC, T., AHLSTRÖM, C., BJÖRKETUN, U., KETTWICH, C., YAHYA, M.-R., PATTEN, C., TAPANI, A. & VADEBY, A. 2011. Inverkan av elektroniska
reklamskyltar på trafiksäkerhet – En studie på E4 i Stockholm. VTI rapport 725.
FOLKESON, L. 2005. Spridning och effekter av tungmetaller från vägar och trafik. VTI
rapport 512.
FORMAN, R. T. T. & ALEXANDER, I. J. 1998. Roads and their major ecological effects. Annual Review of Ecology and Systematics, 29, 207-C2.
FORMAN, R. T. T., SPERLING, D., BISSONETTE, J. A. & AL., E. 2003. Road
Ecology: Science and solutions, Washington, Covelo, London, Island press.
FRANCIS, C. D., KLEIST, N. J., ORTEGA, C. P. & CRUZ, A. 2012. Noise pollution alters ecological services: enhanced pollination and disrupted seed dispersal.
GUSTAFSSON, M., BLOMQVIST, G., SWIETLICKI, E., DAHL, A. & GUDMUNDSSON, A. 2012. Inhalable railroad particles at ground level and subterranean stations- Physical and chemical properties and relation to train traffic.
Transportation Research Part D: Transport and Environment 17: 277-285.
HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN. 2013. Miljökvalitetsnormer för vatten. [Online]. Available: https://www.havochvatten.se/miljopolitik-och-lagar/forvaltning-av- sveriges-vatten/vattendirektivet/vattenforvaltningens-olika-
delar/miljokvalitetsnormer.html. [Accessed 4 March 2013].
HBEFA. 2010. Handbook emission factors for road transport, version 3.1. [Online]. http://www.hbefa.net/e/index.html. [Accessed 12 October 2012].
HÖLKER, F., MOSS, T., GRIEFAHN, B., KLOAS, W., VOIGT, C. C., HENCKEL, D., HÄNEL, A., KAPPELER, P. M., VÖLKER, S., SCHWOPE, A., FRANKE, S., UHRLANDT, D., FISCHER, J., KLENKE, R., WOLTER, C. & TOCKNER, K. 2010. The dark side of light: A transdisciplinary research agenda for light pollution policy.
Ecology and Society, 15(4), 13. [online] URL:
http://www.ecologyandsociety.org/vol15/iss4/art13/
JOHANSSON, M. 2009. Analys av samhällsekonomisk kostnad. Skredet vid E6 i småröd, 2006. MSB 0069-09.
LEBLOND, M., DUSSAULT, C., OUELLET, J., POULIN, M., COURTOIS, R. & FORTIN, J. 2007. Management of Roadside Salt Pools to Reduce Moose-Vehicle Collisions. Journal of Wildlife Management 71, 2304-2310.
LEKSELL, I. 2000. Health Costs of Particle Emissions – Economic Valuation of Increased Mortality due to Exhaust Emissions of Fine Particles. Chalmers University of
Technology. Department of Physical Resource Theory.
LYYTIMÄKI, J., TAPIO, P. & ASSMUTH, T. 2012. Unawareness in environmental protection: The case of light pollution from traffic. Land Use Policy, 29, 598-604. MATZOROS, A. & VAN VLIET, D. 1992. A model of air pollution from road traffic, based on the characteristics of interrupted flow and junction control: Part II - model results. Transportation Research Part A, 26, 331-355.
MILJÖBALK 1998. SFS 1998:808.
NATURVÅRDSVERKET 2009. Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av
planer och program, Naturvårdsverket 2009:1.
NATURVÅRDSVERKET 2013. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft. [Online]. Available: http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledning-
amnesvis/Miljokvalitetsnormer/Miljokvalitetsnormer-for-utomhusluft/ [Accessed 11 December 2012]
NERHAGEN, L., FORSBERG, B., JOHANSSON, C. & LÖVENHEIM, B. 2005. Luftföroreningarnas externa kostnader – Förslag på beräkningsmetod utifrån granskning av ExternE-beräkningar för Stockholm och Sverige. VTI rapport 517.
NÄSLUND, P. 2010. Miljöeffekter inom vägplanering. En utvärdering av den samlade
effektbedömningens styrkor och svagheter. C- uppsats, Linköping University.
OWENS, J. L., STEC, C. L. & O'HATNICK, A. 2012. The effects of extended exposure to traffic noise on parid social and risk-taking behaviour. Behavioural
SJÖLUND, A. 2003. Är natur- och kulturvärden i vägen? Biodiverse, 2, 11.
SPELLERBERG, I. F. 1998. Ecological effects of road and traffic: a literature review.
Global Ecology & Biogeography Letters, 7, 317-333.
SUNRA. 2012. The SUNRA website – the home of the ERAnet funded project to develop
a sustainability rating system for National Road Administrations across Europe
[Online]. Available: http://www.halcrow.com/sunraproject/.
TAPANI, A. 2003. Trafikledning för bättre miljö. VTI meddelande 954.
TRAFIKVERKET. 2012a. Metod för Samlad effektbedömning [Online]. Trafikverket. Available: http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-och-utreda/Planerings--och- analysmetoder/Metod-for-samlad-effektbedomning/ [Accessed 11 December 2012]. TRAFIKVERKET. 2012b. Metod för miljöbedömning av planer och program inom
transportsystemet [Online]. Trafikverket. Available:
http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-och-utreda/Planerings--och- analysmetoder/Miljobedomning/ [Accessed 11 December 2012].
TRAFIKVERKET. 2012c. Information om vägar via karta [Online]. Trafikverket. Available: http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera- vag/Verktyg-e-tjanster-och-vagdata/Information-om-vagar-via-karta/.
VÄGVERKET. 2003. Översyn av marginalkostnader inom Vägtransportsektorn.
Slutrapport. [Online]. Trafikverket. Available: http://www20.vv.se/fud-
resultat/Publikationer_000501_000600/Publikation_000547/MC%20slutrapport%20nov 2003.pdf. [Accessed 11 December 2012].
VÄGVERKET 2006. Bättre trafikinformation – Resultat av Fasan-projektet. Vägverket
publikation 2006:101
VÄGVERKET & BANVERKET 2005. Åtgärdsprogram för barriäreffekter av vägar och järnvägar. Rapport 2005: 61.
www.vti.se vti@vti.se
VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings- anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.
VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.