6.1 Slutsatser
Konceptet att kombinera coworking med coliving bygger på två befintliga koncept som ligger väldigt rätt i tiden sett till de rådande förhållanden världen över där bostadsbrist och lokalbrist är vanligen förekommande i storstäder. Men även ur ett hållbarhetsperspektiv där stort fokus idag läggs på effektivare utnyttjande av redan befintliga byggnader och lokaler men även effektivisering av byggnaders förbrukning och bättre social hållbarhet i samhällen.
Baserat på resultatet från arbetets marknadsundersökning kan konstateras att affärsidén är en attraktiv idé och konceptet är tilltalande för både branschorganisationer inom
fastighetssektorn såväl som de potentiella kunderna som intervjuats. Vid genomförandet av affärsidén torde det vara viktigt att hitta en relevant bransch som ska utgöra kundbasen vilket kan bli en aning utmanande uppgift. Vill man främja synergieffekter och potentiell utveckling av produkter och tjänster inom byggnaden är det viktigt att hitta rätt balans mellan
hyresgästerna. Hyresgästerna ska förslagsvis inte ha samma affärsidéer eller verksamheter då det kan leda till att man trampar varandra på tårna konkurrensmässigt, men de bör samtidigt ha gemensamma nämnare som enar dem för att främja synergieffekter. Balansen mellan gemenskap och konkurrens kan vara en utmanande nöt att knäcka, men den medför stor gemenskap, värdefulla relationer och förhoppningsvis produkt- och tjänsteutveckling när den väl knäckts. Baserat på arbetets intervjuer tror man att en potentiell kundbas kan vara
expanderande företag i utvecklingsfas, men även företag som bedriver projektgenomföranden.
I samband med företags expandering eller uppstart är det svårt att räkna ut precisa behov av lokaler och personal viket innebär att ett flexibelt alternativ som kan vara följsamt företagets utveckling är till stor nytta och kan förmodligen attrahera en stor kundbas. I
projektgenomföranden kan affärsidén vara aktuell då man under en kortare och tidsbegränsad period ges tillfälle att lösa lokal- och boendefrågan i en ny stad vilket de intervjuade tror underlättar drastiskt för företaget. Utöver dessa förslag är det ett bra alternativ för företag med pendlande personal vilket flera av de intervjuade kunde intyga på egen erfarenhet.
Vad gäller hyresavtalet för konceptet med hänsyn till hyreslagen är det viktigt att komma fram till vilken del av konceptet som utgör huvudverksamhet för att avgöra vad man ska definiera konceptet som. Det viktiga med avtalet är att det ska reglera både bestämmelser om skicket på lägenheterna men även praktiska detaljer såsom uppförande bland de boende och förverkandegrunder etcetera. Det finns idag möjlighet att upprätta allt detta i hyresavtalet där redan befintliga coworking- och coliving-avtal som tillsammans med Fastighetsägarnas standardavtal för lokaler hade kunnat utgöra en bra utgångspunkt att bygga vidare på. I och med att det kommer inrymmas flera verksamheter bör även stort fokus läggas på att
bestämma de praktiska delarna i avtalet för affärsidén. Dels för hyresgästerna sinsemellan och deras trivsamhet, men även avtalsmässigt mellan operatören för affärsidén och hyresgästen respektive fastighetsägaren. Eftersom man i denna affärsidé inte är ägare av fastigheten kommer man ha ett hyresavtal att hålla sig till i egenskap av förstahandshyresgäst till fastighetsägaren. För att i sin tur upprätthålla god relation till sina hyresgäster som är affärsidéns kunder.
Detaljplaneprocessen är idag ett ämne som diskuteras i många delar av samhället och som i vissas mening löper risken av för hög detaljeringsgrad vilket medför begränsningar
tidsmässigt och kreativitetsmässigt för bra och moderna lösningar. Just för denna affärsidé torde det inte utgöra någon större begräsning då man endast söker sig till fastigheter med en tillåten blandad användning av boende och lokaler. På så sätt kan denna affärsidé spara tid och resurser i det avseendet och kan fokusera på andra delar av genomförandet.
Ur hållbarhetsperspektiv är affärsidén rätt i tiden då man vill utnyttja befintliga byggnader snarare än att bygga nytt vilket är en mycket bra startpunkt för ett hållbart agerande.
Affärsidén tillsammans med fastighetsägaren kommer även erbjuda möjligheter för kommuner att uppnå förbättrad social hållbarhet. I dialog mede fastighetsägaren kan
affärsidén även ha positiv inverkan på de förbrukningsmål som finns uppsatta för Sverige vad gäller materialval till byggnaden och dess förbrukning.
6.2 Fortsatta studier
För fortsatta studier rekommenderas att följa upp kommuners hantering av byggnader och fastigheter med tillåten blandad användning och hur det verktyget nyttjas av kommuner för att kunna råda bot på lokal- och boendebrister som råder i vissa delar av Sverige.
Specifikt sett till affärsidéer inom detta område vore det intressant att genomföra en mer djupgående och omfattande marknadsundersökning av en potentiell kundbas att reda ut vilka branscher och verksamheter man skulle kunna rikta sig mot.
Följaktligen vore det intressant att djupare studera coliving och coworking och hur dessa koncept ter sig efter COVID19. Vilka framgångsfaktorer som Coronapandemin medför och vilka svårigheter de möter.
43
7. Referenser
7.1 Digitala referenser
Bodin Danielsson, Christina, (2010). The Office - An Exploratory Study, Stockholm, Sverige:
KTH School of Architecture and Built Environment http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:349771/FULLTEXT01 [hämtad 2020-04-07]
Boverket, (2017). Indelning i byggnadsklasser och verksamhetsklasser, Sverige: Boverket
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/brandskydd/byggnadsklass-och-verksamhetsklasser/ [hämtad 2020-04-07]
Boverket, (2018). När BBR ska tillämpas, Sverige: Boverket
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/om-bbr/nar-bbr-ska-tillampas/ [hämtad 2020-04-10]
Boverket, (2019a). Standard för bostadsutformning, Sverige: Boverket
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/bostadsutformning/utformningsstandard/ [hämtad 2020-04-10]
Boverket, (2019b). Bostäder med gemensamma delar, Sverige: Boverket
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/bostadsutformning/bostader-med-gemensamma-delar/ [hämtad 2020-04-12]
Boverket, (2020a). Bakgrundsmaterial till uppdraget om klimatdeklarationer, Sverige:
Boverket
https://www.boverket.se/sv/byggande/uppdrag/klimatdeklaration/bakgrundsmaterial/ [hämtad 2020-04-07]
Boverket, (2020b). Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn, Sverige:
Boverket
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/vaxthusgaser/ [hämtad 2020-04-12]
Brundtlandkommissionen, (1983). Vår gemensamma framtid, (Our Common Future), England, Oxford University http://www.un-documents.net/our-common-future.pdf [hämtad2020-05-02]
Colive, (2020). How it works, Sverige: Colive https://colive.se/how-it-works.html [hämtad 2020-04-12]
Energimyndigheten, (2020). Energiläget 2020, Statens energimyndighet, Sverige: Statens energimyndighet http://www.energimyndigheten.se/statistik/energilaget/ [hämtad 2020-04-06]
Hollanders, Hugo, Es-Sadki, Nordine, Merkelbach, Iris, (2019). Regional Innovation Scoreboard 2019, Luxembourg: European Union
https://ec.europa.eu/growth/sites/growth/files/ris2019.pdf [hämtad 2020-04-06]
Fastighetsägarna, (2018a). Handledning till hyreskontrakt för lokal Standardavtal 12B.3, Sverige: Fastighetsägarna
https://www.fastighetsagarna.se/fakta/broschyrer-och-faktablad/Avtalshandledningar/handledning-till-hyreskontrakt-lokal/ [hämtad 2020-05-07]
Fastighetsägarna, (2018b). Vad handlar PropTech om egentligen, Sverige: Fastighetsägarna https://www.fastighetsagarna.se/aktuellt/nyheter/2018/stockholm/vad-handlar-proptech-om/
[hämtad 2020-05-02]
Fernholm, Ann, (2013). Kontorslandskap – hur påverkar det oss, Stockholm, Sverige:
Stockholms universitet https://www.su.se/forskning/forskningsnyheter/kontorslandskap-hur-p%C3%A5verkar-det-oss-1.133026 [hämtad 2020-04-08]
Folkhälsomyndigheten, Vad är social hållbarhet för oss?, Sverige: Folkhälsomyndigheten https://www.folkhalsomyndigheten.se/motesplats-social-hallbarhet/social-hallbarhet/ [hämtad 2020-05-02]
Holmström, Christian, (2020). Energianvändning per sektor – utveckling, Sverige:
Ekonomifakta https://www.ekonomifakta.se/fakta/energi/energibalans-i-sverige/energianvandning-utveckling/ [hämtad2020-04-07]
Hufvudstaden, (2018). Del 2: Kontor en svängig historia, Sverige: Hufvudstaden AB https://www.hufvudstaden.se/media/nyhetsrum/artiklar/2018/del-2-kontor--en-svangig-historia/ [hämtad2020-03-30]
Infrastrukturdepartementet, (2020). Sveriges integrerade nationella energi- och klimatplan, Sverige: Regeringen
https://www.regeringen.se/48edd1/globalassets/regeringen/dokument/sveriges-integrerade-nationella-energi-och-klimatplan-enligt-forordning-eu-2018-1999.pdf [hämtad 2020-04-20]
Jylhä, Tuuli, (2015). Towards Business Potential of Workplace Services in Finland, Finland:
Procedia Economics and Finance
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2212567115002075?via%3Dihub [hämtad 2020-04-03]
Karlbro, Thomas. Lindgen, Eidar. Paulsson, Jenny, (2012). Detaljplaner i praktiken. Är plan- och bygglagen i takt med tiden?, Stockholm, Sverige: KTH Avdelningen för
fastighetsvetenskap http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:677565/FULLTEXT01.pdf [hämtad 2020-05-02]
Lifsten, Niclas, (2019). Juridiska fallgropar kring coworking, Sverige: Fastighetsvärlden https://www.fastighetsvarlden.se/notiser/juridiska-fallgropar-kring-coworking/ [hämtad 2020-05-07]
Länsstyrelsen, (2019). Läget i länet – Bostadsmarknaden i Stockholms län 2019, Stockholm, Sverige: Stockholms länsstyrelse
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.35db062616a5352a22a1be2d/1559631699070/R20 19-13-L%C3%A4get-i-l%C3%A4net-bostad-2019-webb.pdf [hämtad 2020-04-03]
Olick, Diana, (2017). Co-living goes mainstream, but this is not roommate roulette,
Washington, USA: CNBC https://www.cnbc.com/2017/06/16/co-living-goes-mainstream-but-this-is-not-roommate-roulette.html [hämtad 2020-05-02]
PBL Kunskapsbanken, (2014). Detaljplanens historik, Sverige: Boverket
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/planbestammelser/att-reglera-med-planbestammelser/historik/ [hämtad 2020-04-02]
45 PBL Kunskapsbanken, (2017). K Kontor i detaljplaner, Sverige: Boverket
https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/planering/detaljplan/planbestammelser/anvandning-av-kvartersmark/K-Kontor/ [hämtad2020-04-02]
PBL Kunskapsbanken, (2018). Detaljplaners utformning, Sverige: Boverket
https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/planering/detaljplan/planbestammelser/egenskapsbestammelser-for-kvartersmark/utformning/ [hämtad2020-04-07]
PBL Kunskapsbanken. (2020), Standardförfarande för detaljplaner, Sverige: Boverket
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/detaljplaneprocessen/standardforfarande/ [hämtad 2020-04-03]
Pinto, K. (2018). Everything you need to know abot coworking spaces, Toronto, Kanada:
Chargespot. https://www.chargespot.com/workspaces/coworking-spaces/ [hämtad 2020-05-02]
Proposition 2013/14:126, (2014). En enklare planprocess, Stockholm, Sverige: Regeringen https://data.riksdagen.se/fil/C6447FB1-5FAA-4AE1-A392-CF706EFBC51E [hämtad 2020-04-06]
Skatteverket, (2017). Frivillig skattskyldighet för moms vid uthyrning av lokaler (SKV 563 utgåva 7), Sverige: Skatteverket
https://www.skatteverket.se/download/18.41f1c61d16193087d7fad15/1561973346344/frivilli g-skattskyldighet-for-moms-vid-uthyrning-av-lokaler-skv563-utgava07.pdf [hämtad 2020-05-02]
Stockholms stad, (2019). Rankningar, innovation och digitalisering. Stockholm, Sverige:
Stockholms stad https://start.stockholm/om-stockholms-stad/priser-och-utmarkelser/rankningar/ [hämtad2020-04-20]
Stockholms stad, (2020). Detaljplaner, Stockholm, Sverige: Stockholms stad
https://tillstand.stockholm/tillstand-regler-och-tillsyn/lokal-och-fastigheter/detaljplaner/
[hämtad2020-03-30]
Sundbybergs stad, (2019). Vintergatan – bostäder i kvarteret Sprängaren 8 (Bild från detaljplan som exempel på kontor (K)), Sverige: Sundbybergs stad
https://www.sundbyberg.se/bygga-bo-miljo/stadsplanering-byggprojekt/detaljplaner/gallande-detaljplaner/vintergatan---bostader-i-kvarteret-sprangaren.html [hämtad 2020-04-07]
Telia hos Dagens Industri, (2020). Rikshem kopplar upp för smartare och mer hållbara fastigheter, Sverige: Telia https://www.di.se/brandstudio/telia/rikshem-kopplar-upp-for-smartare-och-mer-hallbara-fastigheter/ [hämtad 2020-04-07]
Rouse, Marget, (2011). Definition: Coworking, Massachusettes, USA: What is https://whatis.techtarget.com/definition/coworking [hämtad 2020-05-02]
7.2 Tryckta referenser
Bengtsson, B. & Victorin, A., (2013). Hyra och annan nyttjanderätt till fast egendom. i: Hyra och annan nyttjanderätt till fast egendom. Åttonde upplagan. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Badur, A., Flodin, J., Hager, R. & Victorin, A., (2017). Kommersiell hyresrätt. Fjärde upplagan. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB.
Das, P. & Wiley, J.A. (2014). Determinants of premia for energy-efficient design in the office market, Journal of Property Research, 31 (1), 64-86.
Eichholtz, P., Kok, N. & Quigley, J.M. (2013). The economics of green building, The Review of Economics and Statistics, 95 (1), 50-63.
Eichholtz, P., Kok, N. & Quigley, J.M. (2010). Why Do Companies Rent Green? Real Property and Corporate Social Responsibility, Berkeley Program on Housing and Urban Policy, University of California: Berkeley Program on Housing and Urban Policy, Berkeley, USA.
Ekbäck, P., Sjödin, E., Kalbro, T., Norell, L., (2016). Markåtkomst och ersättning. Fjärde upplagan. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB
Institutet för värdering av fastigheter och Samhällsbyggarna, (2018). Fastighetsnomenklatur, Fastighetsekonomi och fastighetsrätt, 13 upplagan, Stockholm, Sverige: Fastighetsnytt Förlags AB
Julstad, B., 2018, (2018). Fastighetsindelning och markanvändning. Sjätte upplagan.
Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Metzger, J. & Olsson, A.R. (2013). Sustainable Stockholm: Exploring Urban Sustainability in Europe’s Greenest City. Stockholm: Routledge.
Miller, N.G., Pogue, D., Gough, Q.D. & Davis, S.M. (2009). Green Buildings and Productivity, Journal of Sustainable Real Estate, 1, 65-89.
TRITA-ABE-MBT-20433