I utvärderingsuppdragets efter-studie var syftet att undersöka om näridrottsplatsen bidragit till ett ökat spontanidrottande, men också om och i så fall hur attityder, behov och fysiska aktivi- teter har påverkats.
Femton frågor användes för att besvara utvär- deringens syfte och övergripande frågeställ- ningar och i detta avslutande avsnitt kommer studiens resultat användas för att besvara frå- gorna.
8.a Hur fungerar anläggningen?
1. Har några insatser gjorts för att främja användningen av näridrottsplatsen? Vem har i så fall gjort vad?
Efter näridrottsplatsens färdigställande har skolans fritidsledare initierat aktiviteter såsom mindre turneringar, tävlingar och lekar men huruvida detta uppmuntrar till spontanidrott och egenorganiserad fysisk aktivitet är inte belagt. Det väcker snarare frågor om huruvida spontan aktivitet kan främjas med hjälp av denna typ av organisering.
2. Vilka får använda näridrottsplatsen? När? Hur? Under vilka villkor?
Skolans idrottsundervisning har förtur till näridrottsplatsen medan idrottsföreningar är hänvisade till sina egna anläggningar efter- som näridrottsplatsen inte är bokningsbar. I övrigt finns inga regler för tillträde eller tids- begränsningar. Däremot blir anläggningen inte tillgänglig för andra än skolans elever under skoldagen eftersom inga utomstående får vistas på skolans område.
3. Hur är stämningen på näridrottsplatsen?
Stämningen på näridrottsplatsen varierar bero- ende på vilka som för tillfället använder den. Många intervjuutsagor vittnar om en öppen och trivsam stämning där alla är välkomna och där flera grupper samsas om samma utrymmen. Integrering sker över köns- och åldergränser och även till viss del mellan mer och mindre aktiva grupper. Å andra sidan vitt- nar flera utsagor också om ett tufft klimat där
yngre knuffas undan och där inaktiva står som åskådare.
Men förväntningarna på en kravlös miljö som kontrast till skolans idrottsundervisning och föreningsidrottens prestationsfokus kommer på skam. Observationsdata visar hur ett till synes spontant och egenorganiserat användande sna- bbt kan vändas till tävling med prestationsfo- kusering om tillräckligt många samlas eller om klimatet definieras av idrottsaktiva. Spon- tanidrottandet har en tendens att bli tävlingsin- riktat. Stämningen blir också mycket hård och inga föreningsledare eller idrottslärare finns närvarande för att beivra skällsord, tråkningar och rena handgripligheter.
4. Har normer skapats för tillträde och användning av näridrottsplatsen? Vilka i så fall?
Såväl observations- som intervjudata visar att flickor, yngre användare och mindre aktiva använder anläggningen mindre än andra gru- pper och att de i viss mån missgynnas i till- gången till anläggningen. Resultaten i studien pekar på platsens utformning och att vissa grupper trängs undan som bidragande orsaker.
5. Hur har man löst ansvarstagandet för skötsel och underhåll av anläggningen?
Ansvaret delas mellan kommunen och skolan där kommunen tar ett större ansvar för under- hållet och stora insatser medan skolans vakt- mästare, fritidsledare och vissa elever sköter städning och mindre insatser. Enligt intervju- data fungerar samarbetet mycket bra.
6. Förekommer skadegörelse?
Anläggningen har så långt klarat sig bra från skadegörelse med undantag från några mindre händelser som snabbt åtgärdats av kommunen respektive skolans vaktmästare.
8.b Vilka effekter och följder har
anläggningen fått?
1. Hur används näridrottsplatsen?
Användningen ser vid en första anblick ut att präglas av en gruppvis och spontan använd- ning utan uttalade regler men vid närmare granskning märks det att outtalade regler om lagindelning, bestraffning etc. betyder minst lika mycket om inte mer för regleringen av samvaron.
2. I vilken utsträckning används olika delar och vem använder vad?
De delar av näridrottsplatsen som används mest för spontana aktiviteter är utan tvekan konstgräsplanen, ishockeyrinken och lekplat- sen. Däremot används även andra delar flitigt av skolans idrottsundervisning. Flickor och yngre besökare ses i högre utsträckning i eller i anslutning till lekplatsen och rastmöblerna och de är även de grupperna som oftare står som åskådare.
3. När används den?
Anläggningen används mestadels under och i anslutning till skoldagen då skolans elever finns i närheten. Däremot visar enkätdata att det är en väldigt liten grupp elever som använ- der anläggningen och som därmed troligtvis ger intrycket av en högre beläggning. Merpar- ten av eleverna använder aldrig anläggningen, varken under skoltid eller på sin fritid. Obser- vationsdata visar å andra sidan att andra grup- per än skolans elever använder anläggningen på kvällar, helger och lov.
4. I vilken utsträckning används den för spontanidrott av aktiva/inaktiva?
Såväl observations-, enkät- som intervjudata visar att det är de aktiva grupperna som använ- der anläggningen i mycket högre utsträckning än de inaktiva grupperna. Som redan nämnts ses inaktiva istället ofta som åskådare. De inaktiva verkar i stort sett inte alls tilltalas av anläggningen. Inte heller de aktivas nytt- jandegrad är särskilt hög men måste ses mot bakgrund av den redan höga fysiska aktivi-
tetsgraden och den höga graden av förenings- medlemskap på skolan. De grupper som är mindre aktiva använder anläggningen i högre utsträckning på dagtid medan kvällstiden och övrig fritid domineras i högre utsträckning av de grupper som redan är träningsaktiva.
5. Hur svarar näridrottsplatsen mot de behov och intressen av fysisk aktivitet och social gemenskap som barn och ungdomar har i närområdet?
Data visar hur skolgården närmast förvandlats från en öde, trist och ej tilltalande yta till en attraktiv miljö full av liv och rörelse. Men om detta behov och intresse täckts av andra platser tidigare vet vi inget om. Vi är därtill tveksamma om man verkligen kan tala om ett behov eller om den observerade aktiviteten kan motiveras på andra sätt. Som träffpunkt för social gemenskap för boenden i närområ- det fungerar anläggningen bra. Data visar hur skolgården används av både yngre barn, vuxna och äldre som en mötesplats utanför skoltid.
6. Har elevernas attityder till fysisk akti- vitet förändrats i och med etableringen av anläggningen?
Undersökningens resultat visar inga tecken på att elevernas attityder till fysisk aktivitet förändrats i positiv riktning i och med etable- ringen av anläggningen. Tvärtom finns ten- denser på det motsatta men mätningar av mera långsiktiga effekter måste göras för att frågan ska kunna besvaras.
7. Har föreningsidrottandet ökat i och med etableringen av anläggningen?
Inte heller föreningsidrottandet har ökat i och med etableringen av anläggningen. Men även här krävs fler mätningar för att kunna säga något om effekterna.
8. Har elevernas delaktighet och engage- mang i planering och utformning påverkat användningen?
I planeringen av näridrottsplatsen involverades representanter för de presumtiva användarna vilket kan ha bidragit till den nöjdhet som
framkommer i både enkätresultat och inter- vjuresultat. Däremot involverades inte repre- sentanter för så kallade inaktiva grupper vilket kan ha påverkat utformningen av anläggningen på ett sätt som missgynnat dessa grupper.
9. Framträder några sidoeffekter och andra följder av näridrottsplatsen?
I resultaten av utvärderingen märks främst den kraftigt förbättrade psykosociala skolmil- jön som en tydlig och positiv sidoeffekt. Att anläggningen dessutom är attraktiv för andra än skolans elever för fritidssysselsättning och mötesplats förstärker ytterligare det intrycket. Förmodligen som en direkt följd av detta har det skett stora förändringar i elevernas utevis- telse på raster och håltimmar vilket även gett positiva efterverkningar för skolans inomhus- miljö. En annan sidoeffekt som planeringen visserligen kalkylerat med men som inte ryms inom ramen för syftet att stimulera spontan- idrott är att skolans idrottsundervisning fått avsevärt bättre möjligheter för sina lektioner.
8.c Utvärderingens huvudslutsats
Näridrottsplatsen har bidragit till att ungdomar som redan är fysiskt aktiva i högre grad än tidigare spontanidrottar på skolgården. Inget tyder på att anläggningen generellt sett bidragit till ökad fysisk aktivitet i ett område med hög fysisk aktivitet i utgångsläget. Det finns heller inga belägg för att anläggningen kan erbjuda en miljö som utgår från barn och ungdomars egen lust och preferenser och som på så sätt skulle kunna erbjuda alternativ till den krav- fyllda miljö som upplevs i föreningsidrotten och i skolans idrottsundervisning.
Förutsättningarna för att inaktiva eller nya grupper ska börja använda anläggningen bedöms vara små. Samtidigt har skolgården fått en rejäl ansiktslyftning som förbättrat den fysiska och sociala miljön i området. Anlägg- ningen har också blivit en ny mötesplats för kringboende, inte minst familjer. Placeringen i skolmiljö bedöms lyckad mot bakgrund av den förhållandevis höga nyttjandegraden dagtid
som annars skulle vara svår att uppnå.
Att bedöma vad som krävs för att få till spon- tanidrott på näridrottsplatsen i större utsträck- ning än i dagsläget är svårt med de resultat som ligger för handen. Men det finns vissa resultat som antyder att anläggningen hade kommit att se annorlunda ut om planerings- arbetet hade utformats så att mindre aktiva elever och idrottslärare fått komma till tals. En annorlunda utformning hade kanske kunnat locka andra användare även om grundproble- met med att stimulera till spontan aktivitet skulle kvarstå.
Referenser
Danielson, M. (2006). Svenska skolbarns häl-
sovanor 2005/06. Stockholm: Statens folkhäl-
soinstitut.
Engström, L-M. (1989). Idrottsvanor i för-
ändring. Stockholm: HLS förlag.
Engström, L-M. (1999). Idrott som social
markör. Stockholm: HLS förlag.
Engström, L-M. (2004). Barns och ungdo-
mars idrottsvanor i förändring. Svensk idrotts-
forskning, 4, 10-15.
Forsberg, B. (2006). Näridrott i skolmiljö – en
studie av elevinflytande och behov vid plane- ringen av Tegs näridrottsplats. Umeå: centrum
för utvärderingsforskning.
Granville, S., Laird, A., Barber, M., & Rait, F. (2002). Why do Parents Drive Their
Children to School. Scottish Executive Central
Research Unit.
Kallings, L. (2002). Åtgärder mot fetma
– Nationell inventering av pågående studier/ projekt avseende fysisk aktivitet och kost för att förebygga övervikt och fetma. Stockholm:
Statens folkhälsoinstitut.
Larsson, G. (2003). Ledaren: Låt närmiljön
bli en idrottsmiljö. Svensk idrott, 10, 3.
Lieberg, M. (1992). Att ta staden i besittning.
Om ungas rum och rörelser i offentlig miljö.
Lund: Institutionen för byggnadsfunktions- lära.
Lindblad, B. (1993). Skolgården – barnens
frirum. Stockholm: Statens institut för bygg-
nadsforskning.
Lindholm, G. (1995). Skolgården - vuxnas
bilder, barnets miljö. Alnarp: Sveriges lant-
bruksuniversitet.
Lindholm, G. (2000). Mer att göra på skol-
gården? En undersökning av barns aktiviteter på 9 skolgårdar före och efter ombyggnad.
Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet.
Lindholm, G., Paget, S., & Åkerblom P. (2001). Därför behövs skolgården. Gröna
fakta, 3, 1-8.
Paget, S., & Widgren, R. (1988). En ny skol-
gård – Utvecklingsmöjligheter och problem genom fem skolgårdsförnyelser. Alnarp: Sve-
riges lantbruksuniversitet.
Nilsson, P. (1998). Fritid i skilda världar.
Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Olofsson, E. (2006). Fotbollförbundet och
Handslaget. Utvärdering av ”tjejsatsningen”: delrapport 2. Umeå universitet, Pedagogiska
institutionen.
Olofsson, E. & Karlsson, M. (2006). Fot-
bollförbundet och Handslaget. Utvärdering av ”tjejsatsningen”: delrapport 1. Umeå: Umeå
universitet, Pedagogiska institutionen.
Rasmussen, F., Eriksson, M., Bokedal, C., & Schäfer Elinder, L. (2004). Fysisk aktivi-
tet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. Stockholm: Samhällsmedicin &
Folkhälsoinstitutet. Regeringens proposition 1998/99:107. En idrottspolitik för 2000-talet. Riksidrottsförbundet (n.d). Om handslaget. Hämtad 14 augusti, 2007, från http://www. rf.se/t3.asp?p=77127 Riksidrottsförbundet (2002). Näridrottsplats
– för fysisk aktivitet i boendemiljö. Stockholm:
SISU idrottsböcker.
Riksidrottsförbundet (2005). Idrotten vill.
Schäfer Elinder, L. & Faskunger, J. (2006).
Fysisk aktivitet och folkhälsa. Stockholm: Sta-
tens folkhälsoinstitut.
Strandell, A., Bergendahl, L., & Kallings, L. (2002). Sätt Sverige i rörelse 2001: Försko-
lan/skolan. Stockholm: Statens folkhälsoinsti-
tut.
World health organization (n.d.). Physical
activity. Hämtad 14 augusti, 2007, från http://
Bilaga 1 Observationsschema Allmänt Näridrottsplats: Observationstillfälle: Väder: Skick/skadegörelse: Synliga regler: Stämning: Individ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Flicka Pojke Mellanstadiet Högstadiet Ombytt Ej ombytt Medtagen utrustn. Utan utrustning Enskild aktivitet Gruppaktivitet Lektionsaktivitet Föreningsaktivitet Spontanaktivitet Tävlingslik aktivitet Aktivitet Fotboll Landhockey Streetbasket Volleyboll Innebandy Handboll Ishockey Skridsko Asfalt-basket Bandy Klättervägg Löparbana Längdhoppsgrop Kulringen Grusfotboll Inlinehockey Brännboll el. dyl. Boule Klätterställning Backe för skrana Fjädergunga Kompisgunga Supernova Orbid Gräs för kubb etc. Bänkar och bord Utomhusscen Paviljong Lek Åskådare
Bilaga 2 Intervjuguide
Frågor till användarna (4)
2 flickor i högstadieålder och 2 pojkar i högstadieålder
1. Förnamn 2. Ålder 3. Skola
4. Vad tycker du om utformningen av Qulan i förhållande till dina behov och önske mål?
5. Finns det några behov av anpassningar och/eller förbättringar? (saknar du något) 6. Hur använder du Qulan? (ensam/i grupp, spontant/organiserat, vilka delar)
7. Vilka använder Qulan mest? (flickor/ pojkar/äldre/yngre/aktiva/inaktiva) 8. Är du mer fysiskt aktiv nu för tiden
jämfört med innan Qulan byggdes? (även på andra ställen och/eller i organiserad form)
9. Var du fysiskt inaktiv innan Qulan byggdes?
10. Är du aktiv i någon idrottsförening? 11. Hur ofta har du varit här den senaste
veckan? (kvällstid/dagtid, vardag/helg dag)
12. När använder du Qulan mest? Raster, kvällar, helger?
13. Hur tar du dig till Qulan utanför skoltid? 14. Känner du till några regler för använd
ningen av Qulan? (vad tycker du isf om dem?)
15. Finns det några hinder för att du inte ska kunna använda Qulan som du vill? 16. Hur är stämningen på Qulan?
17. Hur mycket av verksamheten på Qulan sker i ”organiserad” form och i form av tävlan?
18. Vilka leker med vilka? (flickor/pojkar/ äldre/yngre/aktiva/inaktiva)
19. Fungerar skötsel och underhåll?
20. Hur fungerar det att samsas med andra som använder anläggningen? (föreningar, skolans idrottsundervisning, andra skolors elever)
21. Vad är det bästa med att Qulan byggts? 22. Vad är det sämsta med att Qulan byggts?
Frågor till elevrepresentanter i
Arbetsgruppen (2)
1 flicka och 1 pojke i skolår 9 vid Tegs Cen- tralskola
1. Vad tycker du om utformningen av Qulan i förhållande till elevers skilda behov, problem och önskemål?
2. Finns det några behov av anpassningar och /eller förbättringar?
3. Har ni blivit tillfrågade om era åsikter efter anläggningens färdigställande? (eller fått synpunkter från era kamrater?)
4. Har aktiviteten på skolgården förändrats jämfört med tidigare?
5. Finns det något som fattas i anläggningen (eller i andra sammanhang) som skulle få dig eller andra (ännu) mer fysiskt aktiv? 6. Framträder några sidoeffekter eller andra följder av anläggningen?
7. Har anläggning lett till ökad fysisk akti vitet på andra ställen och även i organise rad form?
8. Bidrar anläggningen till att ni vistas mer utomhus än tidigare? (även om ni inte är aktiva i den?)
9. Känner ni er mer eller mindre trötta under skoldagen nu jämfört med innan anlägg- ningen byggdes?
10. När använder du och dina kompisar anläggningen mest? Raster, kvällar, helger?
11. Hur tar ni er till anläggningen utanför skoltid?
12. Görs några insatser från skolans håll (eller annat håll) för att främja användningen?
13. Har din och dina kompisars attityd till fysisk aktivitet förändrats i och med anläggningens etablering?
14. Hur regleras tillgången och användningen av anläggningen?
15. Vilka outtalade regler gäller på anlägg ningen? (vad tycker du om dem?) 16. Finns det några hinder för att du (eller
andra) inte ska kunna använda anlägg- ningen som du vill?
17. Hur är stämningen på anläggningen? Skillnader från tidigare skolgård? 18. Attraherar anläggningen nya grupper? 19. Fungerar skötsel och underhåll? 20. Hur fungerar det att samsas med andra som använder anläggningen? (föreningar,
skolans idrottsundervisning, andra skolors elever)
Frågor till elevrepresentanter Väst-
tegsskolan (4)
1 flicka och 1 pojke i skolår 5 samt 1 flicka och 1 pojke i skolår 6
1. Vad tycker du om utformningen av Qulan i förhållande till era behov och önskemål? 2. Finns det några behov av anpassningar och/eller förbättringar?
3. Har ni blivit tillfrågade om era åsikter efter anläggningens färdigställande? 4. Finns det något som fattas i anläggningen
(eller i andra sammanhang) som skulle få dig eller andra (ännu) mer fysiskt aktiv? 5. Har anläggning lett till ökad fysisk akti-
vitet på andra ställen och även i organise rad form?
6. Bidrar anläggningen till att ni vistas mer utomhus än tidigare? (även om ni inte är aktiva i den?)
7. Känner ni er mer eller mindre trötta under skoldagen nu jämfört med innan anlägg- ningen byggdes?
8. När använder du och dina kompisar
anläggningen mest? Raster, kvällar, helger?
9. Hur tar ni er till anläggningen utanför skoltid?
10. Görs några insatser från skolans håll (eller annat håll) för att främja användningen? 11. Har din och dina kompisars attityd till
fysisk aktivitet förändrats i och med anläggningens etablering?
12. Vilka delar av anläggningen använder du och dina kompisar mest?
13. Hur regleras tillgången och användningen av anläggningen?
14. Vilka outtalade regler gäller på anlägg ningen?
15. Finns det några hinder för att du inte ska kunna använda anläggningen som du vill? 16. Hur är stämningen på anläggningen? 17. Hur mycket av verksamheten på anlägg
ningen sker i ”organiserad” form och i form av tävlan?
18. Attraherar anläggningen nya grupper? 19. Fungerar skötsel och underhåll?
20. Hur fungerar det att samsas med andra som använder anläggningen? (föreningar, skolans idrottsundervisning, andra skolors elever)
Frågor till idrottslärare (1)
1. Vad tycker du om utformningen av Qulan i förhållande till behov, problem och utmaningar?
2. Finns det några behov av anpassningar och/eller förbättringar?
3. Finns det något som fattas i anläggningen (eller i andra sammanhang) som skulle få presumtiva användare (ännu) mera fysiskt aktiva?
4. Har ni blivit tillfrågade om era åsikter efter anläggningens färdigställande? 5. Framträder några sidoeffekter eller andra följder av anläggningen?
6. Bidrar anläggningen till att eleverna vistas mer utomhus än tidigare? (även om dom inte är aktiva i den?)
7. När och hur använder du anläggningen? (vilka delar använder du mest?)
8. Görs några insatser för att främja använd ningen från din/er sida?
9. Kan du se att anläggningen attraherar nya grupper?
10. Hur regleras tillgången och användningen av anläggningen?
11. Finns det några hinder för att du inte ska kunna använda anläggningen som du vill? 12. Har skolämnet Idrott och hälsa på TC
påverkats av anläggningens etablering? 13. Upplever du att attityden bland eleverna
till fysisk aktivitet förändrats i och med anläggningens etablering?
14. Hur håller utrustningen?
15. Vilket ansvar har ni för underhåll och skötsel av anläggningen? (hur fungerar det?)
16. Hur fungerar det att samsas med andra som använder anläggningen? (föreningar, spontan användning, andra skolors elever)
Frågor till skolsköterska (1), fritids-
ledare (1) och rektor (1)
1. Vad tycker du om utformningen av Qulan i förhållande till skilda behov, problem och önskemål?
2. Finns det några behov av anpassningar och/eller förbättringar? (finns några planerade?)
3. Har ni blivit tillfrågade om era åsikter efter anläggningens färdigställande? (eller fått synpunkter)
4. Har aktiviteten på skolgården förändrats jämfört med tidigare?
5. Finns det något som fattas i anläggningen (eller i andra sammanhang) som skulle få presumtiva användare (ännu) mera
fysiskt aktiva?
6. Görs några insatser från ert håll (eller andra) för att främja användningen? 7. Framträder några sidoeffekter eller andra
följder av anläggningen? (skador)
8. Bidrar anläggningen till att eleverna vistas mer utomhus än tidigare? (även om dom
inte är aktiva i den?)
9. Hur regleras tillgången och användningen av anläggningen?
10. Finns det några hinder för att anlägg- ningen ska användas som det är tänkt? 11. Attraherar anläggningen nya grupper?
(barn med särskilda behov av rörelse) 12. Har er verksamhet påverkats av anlägg- ningens etablering?
13. Vilket ansvar har ni för underhåll och skötsel av anläggningen? (hur fungerar det?)
14. Hur har samarbetet fungerat med övriga samarbetsparter? (kommun, elevrepre
sentanter, tillverkare, personal, skolled- ning, driftansvariga, föreningsrepresen- tanter)
15. Har ni märkt av något intresse i anlägg- ningen från andra skolor, närområden och kommuner?
Frågor till vaktmästare (1)
1. Vad tycker du om utformningen av Qulan i förhållande till behov, problem och utmaningar?
2. Finns det några behov av anpassningar och/eller förbättringar?
3. Har ni blivit tillfrågade om era åsikter efter anläggningens färdigställande? (eller fått synpunkter)
4. Hur har samarbetet fungerat med övriga