Föreliggande studie var till stora delar av explorativ art. Få tydliga skillnader kunde påvisas mellan personer med insomni, personer med depression och personer som lider av båda diagnoserna när det gäller kognitiv funktionsförmåga. Signifikanta samband framkom mellan arbetsminne och förbättring av insomnisymtom liksom mellan vigilans och förbättring av depressionssymtom, dock med små effektstorlekar. Vidare forskning med större och jämnare stickprov behövs för att kunna uttala sig om huruvida de tre patientkategorierna skiljer sig åt och på vilket sätt, liksom vilken roll den kognitiva förmågan hos patienterna spelar för behandlingsutfallet. Det vore värdefullt att i framtida forskning inkludera personer med svårare problematik då det troligen skulle ge en mer rättvisande bild av vilken roll den kognitiva förmågan spelar för möjligheten att tillgodogöra sig psykologisk behandling via internet. I denna uppsats begränsades antalet analyserade utfallsmått och det vore intressant att även titta på övriga utfallsmått i testbatteriet, så som gjordes i Eldh (2013), fast med ett större urval. Det skulle också vara intressant att testa samma personer före respektive efter behandling för att undersöka eventuella förändringar i prestation. I den mån det är möjligt vore det även önskvärt att ompröva valet av kognitiva deltest och eventuellt göra om testbatteriet för att bättre passa den studerade populationen, baserat på den senaste forskningen om kognitiva nedsättningar vid insomni respektive komorbid insomni och depression.
REFERENSER
Allison, P. D. (2001). Missing Data. CA: Sage Publications.
Altena, E., van der Werf, Y., Strijers, R. L. M., & van Someren, E. J. W. (2008). Sleep loss affects vigilance: Effects of chronic insomnia and sleep therapy.
Journal of Sleep Research, 17, 335-343.
American Academy of Sleep Medicine (2001). International classification of
sleep disorders, revised: Diagnostic and coding manual. Chicago, Illinois:
AASM.
American Psychiatric Association (2000). Diagnostic and Statistical Manual of
mental disorders (4th ed., text rev.). Washington, DC: APA.
Andersson, G., Carlbring, P., & Grimlund, A. (2008). Predicting treatment outcome in internet versus face to face treatment of panic disorder. Computers
in Human Behaviour, 24, 1790-1801.
Andersson, G. (2009). Using the internet to provide cognitive behaviour therapy.
Behaviour Research and Therapy, 47, 175-180.
Andersson, G., Carlbring, P., Ljótsson, B., & Hedman, E. (2013). Guided internet-based CBT for common mental disorders. Journal of Contemporary
Psychotherapy, 43, 223-233.
Andersson, G., Paxling, B., Wiwe, M., Vernmark, K., Bertholds Felix, C., Lundborg, L., … Carlbring, P. (2012). Therapeutic alliance in guided internet- delivered cognitive behavioural treatment of depression, general anxiety
disorder and social anxiety disorder. Behaviour Research and Therapy, 50, 544- 550.
Baglioni, C., Battagliese, G., Feige, B., Spiegelhalder, K., Nissen, C.,
Voderholzer, U., … Riemann, D. (2011). Insomnia as a predictor of depression: A meta analytic evaluation of longitudinal epidemiological studies. Journal of
Affective Disorders, 135, 10-19.
Balkin, T. J., Bliese, P. D., Belenky, G., Sing, H., Thorne, D. R., & Thomas, M. (2004). Comparative utility of instruments for monitoring sleepiness-related performance decrements in the operational environment. Journal of Sleep
Bastien, C. H., Vallières, A., & Morin, C. M. (2001). Validation of the insomnia severity index as an outcome measure for insomnia research. Sleep Medicine, 2, 297-307.
Beck, A. (1979). Cognitive therapy of depression. New York: Guilford. Benca, R. M., & Peterson, M. J. (2008). Insomnia and depression. Sleep
Medicine, 9(1), 3-9.
Bhaumik, S., Gangadharan, S., Hiremath, A., & Russell, P. S. S. (2011).
Psychological treatments in intellectual disability: The challenges of building a good evidence base. British Journal of Psychiatry, 198, 428-430.
Bonnet, M. H., & Arand, D. L. (1995). 24-hour metabolic rate in insomniacs and matched normal sleepers. Sleep, 18(7), 581-588.
Bora, E., Harrison, B. J., Yucel, M., & Pantelis, C. (2006). Cognitive impairment in euthymic major depressive disorder: A meta-analysis.
Psychological Medicine, 43, 2017-2026.
Born, J. (2010). Slow-wave sleep and the consolidation of long-term memory.
The World Journal of Biological Psychiatry, 11, 16-21.
Carvalho, J. P., Trent, L. R., & Hopko, D. R. (2011). The impact of decreased environmental reward in predicting depression severity: Support for behavioral theories of depression. Psychopathology, 44, 242-252.
Chartier, I. S., & Provencher, M. D. (2013). Behavioural activation for depression: Efficacy, effectiveness and dissemination. Journal of Affective
Disorders, 145, 292-299.
Cohen, J. (1988). Statistical power analysis for the behavioural sciences (2nd ed). Hillsdale: L Erlbaum Associates.
Cuijpers, P., Andersson, G., Donker, T., & van Straten, A. (2011). Psychological treatment of depression: Results of a series of meta-analyses. Nordic Journal of
Psychiatry, 65, 354-364.
Cuijpers, P., Berking, M., Andersson, G., Quigley, L., Kleiboer, A., & Dobson, K. S. (2013). A meta-analysis of cognitive-behavioural therapy for adult
depression, alone and in comparison with other treatments. Canadian Journal of
D'Alcante, C. C., Diniz, J. B., Fossaluza, V., Batistuzzo, M. C., Lopes, A. C., Shavitt, R. G., … Hoexter, M. Q. (2012). Neuropsychological predictors of response to randomized treatment in obsessive-compulsive disorder. Progress in
Neuropsychopharmacology and Biological Paychiatry, 39(2), 310-307.
Dobson, K. S., Hollon, S. D., Dimijian, S., Schmaling, K. B., Kohlenberg, R. J., Gallop, R. J., … Jacobson, N. S. (2008). Randomized trial of behavioral
activation, cognitive therapy, and antidepressant medication in the prevention of relapse and recurrence in major depression. Journal of Consulting and Clinical
Psychology, 76(3), 468-477.
Edinger, J. D., Glenn, D. M., Bastian, L. A., & Marsh, G.R. (2000). Slow-wave sleep and waking cognitive performance II: Findings among middle-aged adults with and without insomnia complaints. Physiology & Behavior, 70, 127-134. Edinger, J. D., Bonnet, M. H., Bootzin, R. R., Doghramji, K., Dorsey, C. M., Espie, C. A., ... Stepanski, E. J. (2004). Derivation of research diagnostic criteria for insomnia: Report of an American Academy of Sleep Medicine work group. Sleep, 27(8), 1567-1596.
Edinger, J. D., Means, M. K., Carney, C. E., & Krystal, A. D. (2008).
Psychomotor performance deficits and their relation to prior nights’ sleep among individuals with primary insomnia. Sleep, 31(5), 599-607.
Eldh, A. (2013). En studie av kognitiv funktion hos individer med insomni, med
och utan depression (Examensuppsats, Karolinska Institutet, Institutionen för
klinisk neurovetenskap).
Faul, F., Erdfelder, E., Lang, A. -G., & Buchner, A. (2007). G*Power 3: A flexible statistical power analysis program for the social, behavioral, and biomedical sciences. Behavior Research Methods, 39, 175-191.
Field, A. (2013). Discovering statistics using IBM SPSS Statistics. London: Sage.
Flessner, C. A., Allgair, A., Garcia, A., Freeman, J., Sapyta, J., Franklin, M. E., … March, J. (2010). The impact of neuropsychological functioning on treatment outcome in pediatric obsessive-compulsive disorder. Depression and Anxiety,
27, 365-371.
Flynn, A. G. (2012). Fact or faith? On the evidence for psychotherapy for adults with intellectual disability and mental health needs. Current Opinion in
Fortier-Brochu, E., Beaulieu-Bonneau, S., Ivers, H., & Morin, C. M. (2012). Insomnia and daytime cognitive performances: A meta-analysis. Sleep Medicine
Reviews, 16, 83-94.
Fray, P. J., & Robbins, T. W. (1996). CANTAB battery: Proposed utility in neurotoxicology. Neurotoxicology & Teratology, 18(4), 499-504.
Gotlib, I. H., & Hammen, C. L. (2009). Handbook of depression. New York: Guilford Press.
Granholm, E., Tate, S. R., Link, P. C., Lydecker, K. P., Cummins, K. M., McQuaid, J., … Brown, S. A. (2011). Neuropsychological functioning and outcomes of treatment for co-occurring depression and substance use disorders.
The American Journal of Drug and Alcohol Abuse, 37, 240-249.
Harvey, L., Inglis, S. J., & Espie, C. A. (2002). Insomniacs’ reported use of CBT components and relationschip to long-term clinical outcome. Behaviour
Research and Therapy, 40, 75-83.
Hedman, E., Ljótsson, B., Kaldo, V., Hesser, H., El Alaoui, S., Kraepelien, M., … Lindefors, N. (2014). Effectiveness of internet-based cognitive behaviour therapy for depression in routine psychiatric care. Journal of Affective
Disorders, 155, 49-58.
Herlofson, J., & Landqvist, M. (2002). MINI-D IV: Diagnostiska kriterier enligt
DSM-IV-TR. Danderyd: Pilgrim press.
Hermens, D. F. Hodge, M. A. R., Naismith, S. H., Kaur, M., Scott, E., & Hickie, I. B. (2011). Neuropsychological clustering highlights cognitive differences in young people presenting with depressive symptoms. Journal of the International
Neuropsychological Society, 17, 267-276.
Häggström, L., & Magnil, M. (2014). Förstämningssyndrom. I H. Ramström (Red.), Läkemedelsboken 2014. Hämtad den 14 maj 2014 från http://www.xn-- lkemedelsboken5hb.se/s3_psy_forstamning_2013fm10.html?search=f%C3%B6r st%C3%A4mningssyndrom&iso=false&imo=false&nplId=null&id=s3_2. Jernelöv, S. (2007). Sov gott! Råd och tekniker från KBT. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Jernelöv, S., Lekander, M., Blom, K., Rydh, S., Ljótsson, B., Axelsson, J., & Kaldo, V. (2012). Efficacy of a behavioural self-help treatment with or without
therapist guidance for co-morbid and primary insomnia – A randomized controlled trial. BMC Psychiatry, 12:5.
Jackson, M. L., Gunzelman, M., Whitney, P., Hinson, J. M., Belenky, G., Rabat, A., & van Dongen, H. P. A. (2013). Deconstructing och reconstructing cognitive performance in sleep deprivation. Sleep Medicine Reviews, 17, 215-225.
Johansson, R., & Andersson, G. (2012). Internet-based psychological treatments for depression. Expert Reviews of Neurotherapeutics, 12(7), 861-870.
Joo, E. Y., Noh, H. J., Kim, J. S., Koo, D. L., Kim, D., Hwang, K. J., … Hong, S. B. (2013). Brain gray matter deficits in patients with chronic primary
insomnia. Sleep, 36(7), 999-1007.
Joyce, E., Blumenthal, S., & Wessely, S. (1996). Memory, attention, and executive funtion in chronic fatigue syndrom. Journal of Neurology,
Neurosurgery, and Psychiatry, 60, 495-503.
Killgore, W. D. S., Kahn-Green, E. T., Grugle, N. L., Killgore, D. B., & Balkin, T. J. (2009). Sustaining executiv funtions during sleep deprivation: A
comparison of caffeine, dextroamphetamine, and modafinil. Sleep, 32(2), 205- 216.
Källberg, K. (2007). Kognitiv nedsättning hos kvinnor som haft bröstcancer –
Finns den och är den av betydelse för behandlingsutfallet? (Examensuppsats,
Uppsala Universitet, Institutionen för psykologi).
Lee, R. S. C., Hermens, D. F., Porter, M. A., & Redoblado-Hodge, M. A. (2012). A meta-analysis of cognitive deficits in first episode major depressive disorder. Journal of Affective Disorders, 140,113-124.
Lezak, M. D., Howieson, D. B., Bigler, E. D., & Tranel, D. (2012).
Neuropsychological assessment 5th edition. New York: Oxford University
Press.
Lim, J., & Dinges, D. F. (2010). A meta-analysis of the impact of short-term sleep deprivation on cognitive variables. Psychological Bulletin, 136(3), 375- 389.
Lushington, K., Dawson, D., & Lack L. (2000). Core body temperature is elevated during constant wakefulness in elderly sleepers. Sleep, 2, 1-7.
Mallon, L., Broman, J. E., & Hetta, J. (2000). Relationship between insomnia, depression, and mortality: A 12-year follow-up of older adults in the
community. International Psychogeriatrics, 12, 295-306.
Martell, C. R., Dimidjan, S., & Hermann-Dunn, R. (2010). Behavioral
activation for depression: A clinicians guide. New York: Guilford Press.
Mohlman, J., & Gorman, J. M. (2005). The role of executive functioning in CBT: A pilot study of anxious older adults. Behaviour Research and Therapy,
43, 447-465.
Montgomery, S. A., & Åsberg, M. (1979). A new depression scale to be sensitive to change. British Journal of Psychiatry, 134, 382-389.
Morin, C. M., Belleville, G., Bélanger, L., & Ivers, H. (2011). The insomnia severity index: Psychometric indicators to detect insomnia cases and evaluate treatment response. Sleep, 34(5), 601-608.
Moritz, S., Kloss, M., Jacobsen, D., Fricke, S., Cuttler, C., Brassen, S., & Hand, I. (2005). Neurocognitive impairment does not predict outcome in obsessive- compulsive disorder. Behaviour Research and Therapy, 43, 811-819.
Murray, C., Vos, T., Lozano, R., Naghavi, M., Flaxman, A. D., Michaud, C., … Lopez, A. D. (2012). Disability-adjusted life years (DALYs) for 291 diseases and injuries in 21 regions, 1990–2010: A systematic analysis for the Global Burden of Disease Study. Lancet, 380, 2197-223.
Nissen, C., Kloepfer, C., Nofzinger, E. A., Feige, B., Voderholzer, U., & Riemann, D. (2006). Impaired sleep-related memory consolidation in primary insomnia – A pilot study. Sleep, 29(8), 1068-1073.
Nelson, H. E., & Willison, J. R. (1991). The Revised National Adult Reading
Test - Test Manual. Windsor, UK: NFER-Nelson.
Nofzinger, E. A., Buysse, D. J., Germain, A., Price, J. C., Miewald, J. M., & Kupfer, D. J. (2004). Functional neuroimaging evidence for hyperarousal in insomnia. American Journal of Psychiatry, 161, 2126-2129.
Ohayon, M. M., Caulet, M., & Lemoine, P. (1998). Comorbidity of mental and insomnia disorders in the general population. Comprehensive Psychiatry, 39(4), 185-197.
Orff, H. J., Drummond, S. P., Nowakowski, S., & Perlis, M. L. (2007). Discrepancy between subjective symptomatology and objective
neuropsychological performance in insomnia. Sleep, 30(9), 1205-1211.
Osborne, J. (2010). Improving your data transformations: Applying the Box-Cox transformation. Practical Assessment, Research & Evaluation, 15(12), 2-9. Perlis, M. L., Giles, D. E., Mendelson, W. B., Bootzin, R. R., & Wyatt, J. K. (1997). Psychophysiological insomnia: The behavioural model and a
neurocognitive perspective. Journal of Sleep Research, 6, 179-88.
Perlis, M. L., Smith, M. T., Andrews, P. J., Orff, H., & Giles, D. E. (2001). Beta/Gamma EEG activity in patients with primary and secondary insomnia and good sleeper controls. Sleep, 24(1), 110-117.
Rakofsky, J. J., Schettler, P. J., Kinkead, B. L., Frank, E., Judd, L. L., Kupfer, D. J., … Rapaport, M. H. (2013). The prevalence and severity of depressive
symtoms along the spectrum of unipolar depressive disorders: A post hoc analysis. Journal of Clinical Psychiatry, 74, 1084-1091.
Richards, D. (2011). Prevalence and clinical course of depression: A review.
Clinical Psycholgy Review, 31, 117-1125.
Riemann, D., Spiegelhalder, K., Feige, B., Voderholzer, U., Berger, M., Perlis, M., & Nissen, C. (2010). The hyperarousal model of insomnia: A review of the concept and its evidence. Sleep Medicine Reviews, 14, 19-31.
Ritterband, L. M., Thorndike, F. P., Gonder-Frederick, L. A., Magee, J. C., Bailey, E. T., Saylor, D. K., & Morin, C. M. (2009). Efficacy of an internet- based behavioral intervention for adults with insomnia. Archives of General
Psychiatry, 66(7), 692-698.
Rock, P. L., Roiser, J. P., Riedel, W. J., & Blackwell, A. D. (2013). Cognitive impairment in depression: A systematic review and meta-analysis.
Psychological Medicine, 1-12.
Roisier, J. P., Rubinsztein, J. S., & Sahakian, B. J. (2009). Neuropsychology of affective disorders. Psychiatry, 8(3), 91-96.
Rolstad, S., Nordlund, A., Gustavsson, M. H., Eckerström, C., Klang, O., Hansen, S., & Wallin, A. (2008). The swedish national adult reading test (NART-SWE): A test of premorbid IQ. Scandinavian Journal of Psychology,
Sahakian, B., Jones, G., Levy, R., Gray, J., & Warburton, D. (1989). The effect of nicotine on attention, information processing, and short-term memory in patients with dementioa of the Alzheimer type. The British Journal of
Psychiatry, 154, 797-800.
Sarapas, S., Shankman, S. H., Harrow, M., & Goldberg, J. F. (2012). Parsing trait and state effects of depression severity on neurocognition: Evidence from a 26-year longitudinal study. Journal of Abnormal Psychology, 121(4), 830-837. Schutte-Rodin, S., Broch, L., Buysse, D., Dorsey, C., & Sateia, M. (2008). Clinical guidline for the evaluation and management of chronic insomnia in adults. Journal of Clinical Sleep Medicin, 4(5), 487-504.
Shekleton, J. A., Rogers, N. L., & Rajaratnam, S. M. W. (2010). Searching for daytime impairments of primary insomnia. Sleep Medicine Reviews, 14, 47-60. Skapinakis, P., Rail, D., Anagnostopoulos, F., Harrison, S., Araya, R., & Lewis, G. (2013). Sleep disturbances and depressive symptoms: An investigation of their longitudinal association in a representative sample of the UK general population. Psychological Medicine, 43, 329-339.
Smith, P. J., Need, A. C., Cirulli, E. T., Chiba-Falek, O., & Attix, D. K. (2013). A comparison of the cambridge automated neuropsychological test battery (CANTAB) with “traditional” neuropsychological testing instruments. Journal
of Clinical and Experimental Neuropsychology, 35(3), 319-328.
Snyder, H. R. (2013). Major depressive Disorder is associated with broad impairments on neuropsychological measures of executive function: A meta- analysis and review. Psychological Bulletin, 139(1), 81-132.
Sobocki, P. (2006). Health economy of depression. (Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Department of Learning, Informatics, Management and Ethics). Hämtad den 5 maj 2014 från http://diss.kib.ki.se/2006/91-7140-897- 5/thesis.pdf
Socialstyrelsen (2010a). Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och
relaterade hälsoproblem: Systematisk förteckning, svensk version 2011 (ICD-
10-SE). Hämtad 14 maj 2014 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-11-13
Socialstyrelsen (2010b). Nationella riktlinjer för vård vid depression och
Hämtad den 15 april 2014 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-4
Socialstyrelsen (2013). Nationell utvärdering 2013 - vård och insatser vid
depression, ångest och schizofreni. Indikatorer och underlag för bedömningar.
(Artikelnr 2013-6-7). Hämtad den 14 maj 2014 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-6-27
Soldatos, C. R. (1994). Insomnia in relation to depression and anxiety:
Epidemiologic considerations. Journal of Psychosomatic Research, 38(1), 3-8. Spongier, D. L., Simons, A. D., Monroe, S. M., & Thase, M. E. (1997).
Response to cognitive-behavioral therapy in depression: Effects of pretreatment cognitive dysfunction and life stress. Journal of Consulting and Clinical
Psychology, 65(4), 568-575.
Staner, L. (2010). Comorbidity of insomnia and depression. Sleep Medicine
Reviews, 14, 35-46.
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2004). Behandling av
depressionssjukdomar: En systematisk litteraturöversikt (SBU-rapport, 166).
Stockholm: SBU.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (2010). Behandling av sömnbesvär
hos vuxna: En systematisk litteraturöversikt (SBU-rapport, 199). Stockholm:
SBU.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (2013). Internetförmedlad
psykologisk behandling vid ångest- och förstämningssyndrom (SBU Alert-
rapport 2013-02). Stockholm: SBU.
Steketee, G., & Chambless, D. L. (1992). Methodological issues in prediction of treatment outcome. Clinical Psychology Review, 12, 387-400.
Ström, L., Pettersson, R., & Andersson, G. (2004). Internet-based treatment for insomnia: A controlled evaluation. Journal of Consulting and Clinical
Psychology, 72(1), 113-120.
Sturmey, P. (2009). Behavioral activation is an evidence-based treatment for depression. Behavior Modification, 33(6), 818-829.
Svanborg, P., & Åsberg, M. (1994). A new self-rating scale for depression and anxiety states based on the comprehensive psychopathological rating scale. Acta
Psychiatrica Scandinavia, 89, 21-28.
Sweet, L. H., & Jersky, B. A. (2011). Working memory. I Encyclopedia of Clinical Neuropsychology. Hämtad 11 maj 2014 från
http://link.springer.com.lt.ltag.bibl.liu.se/referenceworkentry/10.1007/978-0- 387-79948-3_1339
Taylor, J. L., Lindsey, W. R., & Willner, R. (2008). CBT for people with intellectual disabilities: Emerging evidence, cognitive ability and IQ effects.
Behavioural and Cognitive Psychotherapy, 36, 723-733.
Thorndike, F. P., Ritterband, L. M., Saylor, D. K., Magee, J. C., Gonder- Frederick, L. A., & Morin, C. M. (2011). Validation of the insomnia severity index as a web-based measure. Behavior Sleep Medicine, 9(4), 216-223.
Thorndike, F. P., Ritterband, L. M., Gonder-Frederick, L. A., Lord, H. R., Ingersoll, K. S., & Morin, C. M. (2013). A randomized controlled trial of an internet intervention for adults with insomnia: Effects on comorbid psychological and fatigue symptoms. Journal of Clinical Psychology, 69, 1178- 1193.
Trivedi, M. H., & Greer, T. L. (2014). Cognitive dysfunction in depression: Implications for treatment. Journal of Affective Disorders, 152-154, 19-27.
Tsuno, N., Besset, A., & Ritchie, K. (2005). Sleep and depression. Journal of
Clinical Psychiatry, 66(10), 1254-1269.
Varkevisser, M., & Kerkhof, G. A. (2005). Chronic insomnia and performance in a 24-h constant routine study. Journal of Sleep Research, 14, 49-59.
Vgontzas, A. N., Bixler, E. O., Lin, H. -M., Prolo, P., Mastorakos, G., Vela- Bueno, A., … Chrousos, G. (2001). Chronic insomnia is associated with nyctohemeral activation of the hypothalamic-pituitary-adrenal axis: Clinical implications. The Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism, 86, 3787- 3794.
Vignola, A., Lamoureux, C., Bastien, C. H., & Morin, C. H. (2000). Effects of Chronic Insomnia and Use of Benzodiazepines on Daytime Performance in Older Adults. Journal of Gerontology: Psychological Sciences, 55B(1), 54-62.
Voinescu, B. I., Szentagotai, A., & David, D. (2013). Internet-adminisered cognitive-behavioral therapy for insomnia. Journal of Cognitive Behavioral
Psychotherapies, 13(1), 225-237.
Walker, N. P., McConville, P. M. Hunter, D., Deary, I. J., & Whalley, L. J. (2002). Childhood mental ability and lifetime psychiatric contact A 66-year follow-up study of the 1932 Scottish Mental Ability Survey. Intelligence, 30, 233-245.
Wang, M. Y., Wang, S. Y., & Tsai, P. S. (2005). Cognitive behavioural therapy for primary insomnia: A systematic review. Journal of Advanced Nursing,
50(5), 553-564.
Wild, J., & Gur, R. C. (2008). Verbal memory and treatment response in post- traumatic stress disorder. British Journal of Psychiatry, 193, 254-255.
Withall, A., Harris, L. M., & Cumming, S. R. (2009). The relationship between cognitive function and clinical and functional outcomes in major depressive disorder. Psychological Medicine, 39, 393-402.
Young, J. E., Rydh, J. L., Weinberger, A. D., & Beck, A. T. (2008). Cognitive therapy for depression. In D.H. Barlow (Ed.), Clinical Handbook of
Psychological Disorders: A step-by-step treatment manual (pp. 250-305). New
Bilaga 1
Inklusions- och exklusionskriterier för deltagande i insomnibehandlingen (Sussa) respektive den kombinerade insomni- och depressionsbehandlingen (Indra)
- Inklusionskriterier Minst 18 år
Minst 11 poäng på ISI
Haft problem med sömnen minst tre månader
Lämnat muntligt och skriftligt samtycke till deltagande Kan läsa och skriva svenska
Tillgång till internet
Praktisk möjlighet att delta
- Exklusionskriterier Bipolär sjukdom Sömnapné
Arbetar natt
Ändrad antidepressiv medicinering de senaste två månaderna Genomgått KBT för insomni (endast Indra)
Bilaga 2
Rapid Visual Information Processing (RVP). Mäter förmåga att bibehålla
uppmärksamhet över tid (vigilans). I en ruta mitt på datorskärmen presenteras sifforna 2-9 (en i taget, 100 siffror per minut) i en ordning som för deltagaren verkar vara slumpmässig. Uppgiften är att hålla utkik efter tre på förhand angivna målsekvenser bestående av tre siffror vardera (exempelvis 2–4–6). Personen ombeds att trycka på en knapp så fort en målsekvens identifierats. Utfallsmåtten beskriver:
-sannolikheten för att testpersonen träffar -sannolikheten för att personen gör falsklarm -genomsnittlig svarslatens för korrekta träffar
Spatial Span (SSP). Mäter arbetsminneskapacitet. Undersökningsdeltagaren ser
framför sig ett antal vita rutor på skärmen varav några av rutorna tillfälligt ändrar färg. Uppgiften går ut på att minnas vilka rutor det var som ändrade färg och i vilken ordning detta skedde, samt när en viss signal ljudit trycka på dessa rutor i samma ordning. Utfallsmåttet beskriver arbetsminnesspann, det vill säga hur många rutor personen lyckas hålla i minnet och återge i rätt ordning.
One Touch Stockings of Cambridge (OTS). Mäter arbetsminne, exekutiva
funktioner och planeringsförmåga. Undersökningsdeltagaren får se två arrangemang som vardera innehåller tre färgade bollar. Bollarna är placerade så att det ser ut som att de ligger i en slags strumpor eller kokonger som hänger bredvid varandra. Den vänstra strumpan rymmer tre bollar (vertikalt), den mittersta två bollar och den högra strumpan rymmer en boll. Längst ned på bilden finns numrerade rutor. Uppgiften går ut på att deltagaren ska räkna ut hur många gånger bollarna i det ena arrangemanget behöver förflyttas för att bilden ska se identisk ut med det andra arrangemanget, och sedan trycka på den siffra som motsvarar det antalet. Uppgifterna kräver mellan en och fem förflyttningar innan korrekt lösning kan nås. Utfallsmåtten beskriver:
-genomsnittligt antal försök till korrekt lösning -genomsnittligt tidsspann/latens till korrekt lösning.
Den statistiska analysen har avgränsats till de uppgifter som krävde fyra eller fem förflyttningar för att nå korrekt lösning då dessa kräver att testpersonen tänker i fler steg och således är mer kognitivt krävande än när bara en, två eller tre förflyttningar krävs.