Lärarlönelyftet är en reform som kan studeras på flera olika sätt och med olika
ingångsvinklar. Modellerna i regressionsanalyserna kan inte förklara fenomenet fullt ut men att försöka hitta fullständiga förklaringar till ett samband är inte helt okomplicerat.
Lärarlönelyftet är ett nytt fenomen och förståelse och kunskaper om det förbättras för varje forskningsbidrag inom området. Syftet och ambitionen med uppsatsen var inte heller att generera ett bidrag för att kunna generalisera resultaten till andra kontexter utan bör istället ses i den studerade kontexten, det vill säga skolan. Studien är begränsad i den meningen att den studerat just skolområdet som är komplext och inte jämförbart med andra policyområden.
Studien har bara skrapat på ytan men får ändå ses som ett bidrag till ett forskningsområde som hittills endast fokuserat på upplevelser och uppfattningar av reformen. Eftersom
lärarlönelyftet och andra reformer som påverkar lärarkåren får konsekvenser (Se Slotte, 2017; Tjäder Bergqvist 2018; Alvunger 2015; Lundström 2018) nyanserar föreliggande studie forskningsfältet och bidrar med kunskaper om vad som föranleder och orsakar utfallet. De kommunala politikernas partifärger har betydelse för implementeringen och i mitt fall för lönebildning av lärare. Studiens begränsade omfattning gör att alla frågor som följer resultatet från regressionsanalyserna inte kan besvaras och ger därför ypperliga möjligheter för andra att utforska vidare inom ämnet. Någonstans mellan den här uppsatsen och tidigare kvalitativa sådana, kan framtida forsning komma att komplettera fältet för att beskriva och utforska den enskilda mekanismen som orsakar utfallet. En möjlig forskningsansats är att studera de centrala personerna, det vill säga politikerna bakom beslutet för att på så sätt kunna säga varför X leder till Y. Andra intressant uppslag för framtiden är att i takt med att reformen och nya lärarlönelyft har betalats ut och genomförts sedan 2016 kan en jämförelse över tid vara intressant. Genom att studera alla kommuner vid två olika tidpunkter kan föreliggande uppsats byggas vidare på och möjliggöra djupare förståelse för hur kommuner agerar som politisk part.
Avslutningsvis kan man konstatera att reformen är intressant ur flera aspekter. Och
svara på. Men klart är att kommuner är olika, har olika förutsättningar, styrs av olika konstellationer och har valt olika strategier för implementering av reformen. Om det i
slutändan ger samma resultat, det vill säga, stärkt attraktionskraft och förbättrade skolresultat, får än så länge låtas vara osagt. Men ett konstaterande är att löner är komplext och att det finns olika sätt att se på löner.
31
Litteratur
Alvunger, Daniel. 2015. Towards new forms of educational leadership? The local implementation of förstelärare in Swedish schools, Nordic Journal of Studies in
Educational Policy, 2015:3, DOI 30103,
Arbetsmarknadsekonomiska rådet 2016, Dags för större lönespridning? rapport Arbetsmarknadsekonomiska rådet:Stockholm.
Eriksson, Anders, Sverke Magnus, Hellgren Johnny, Wallenberg Jan. 2002. Lön som
Styrmedel Konsekvenser för kommunanställdas attityder och prestation, I arbetsmarknad
och arbetsliv års 8, nr3 2002,
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. and Wängerlund, L., 2017.
Metodpraktikan - Konsten att studera individ, samhälle och marknad. Visby: Wolters
Kluwer.
Forslund, Anders, 2017a. Statliga interventioner i svensk lönebildning – erfarenheter och
möjliga risker. Riksrevisionen 2017:18, DNR: 3.1.1-2016-0865
Forslund, Anders. 2017b. Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet – högre lön men sämre
sammanhållning. Riksrevisionen (RiR 2017:18)
Helte, Stefan. 2016a. Lärarna ser ingen nytta med förstelärarna, Lärarnas tidning, 16 februari https://lararnastidning.se/lararna-ser-ingen-nytta-med-forstelararna/ (Hämtad 2018-11-18} Helte Stefan, 2016b.Remissinstanser dömer ut statens lärarlyft. Lärarnas tidning, 3 januari,
https://lararnastidning.se/remissinstanser-domer-ut-statens-lararlonelyft/ (hämtad 2018-11-27)
Heywood, Andrew, 2012. Political ideologies An introduction. 5e uppl. Kina: Palgrave Macmillan,
Jarl, Maria. 2012. Skolan och det det kommunala huvudmannaskapet. Malmö: Gleerups. Jarl,Maria Rönnberg, Linda. 2015. Skolpolitik – Från riksdagshus till klassrum. 2:a uppl.
Liber:Stockholm
Lundström,Ulf. 2012 "Teachers’ perceptions of individual performance-related pay in practice: A picture of a counterproductive pay system" Educational Management
Administration & Leadership, 40(3): 376-391
Lundström, Ulf, 2018, Lärares professionella autonomi under New Public Management- epoken. Utbildnings och demokrati. 27 (1)
Larsson, Åsa, 2018. Forskare: Förstelärarna har stärkt lärarkåren. Skolvärlden. 8 januari. http://skolvarlden.se/artiklar/forskare-forstelararna-har-starkt-lararkaren (Hämtad 2018-11-18)
Lindensjö, Bo, och Lundgren, Ulf P, Utbildningsreformer och politisk styrning, 2010, Stockholm: Liber
Persson, Mats, Skult, Eva. 2014. Lärarlönerna. Ekonomisk debatt nr4årg 42. Quennerstedt, A (2006). Kommunen – en part i utbildningspolitiken? Diss. Örebro
Universitet.
Utbildningsdepartementet och Regeringskansliets promemoria Lärarlönelyftet. den 12 februari 2016-02-12, (Hämtad 2018-11-13)
Sandberg-Öhman, Ann; Ehneström, Christina & Ellström, PerErik, Svensson. 2016. Karriärtjänster för lärare – möjlighet eller hinder för skolutveckling? Rapport från Linköping universitet & Stockholms stad.
SFS 2016:100 Lärarlönelyftet
SKL. 2007. Kommunstorlek och demokrati. Rapport/ Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
SKL. 2015. 310 val 2014 års kommun- och landstingsval. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Skolverket, 2017: Uppföljning av Lärarlönelyftet. PM. Stockholm: Skolverket Dnr 2016:646. Skolverket 2018, Statsbidrag för lärarlönelyftet 2018/19.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/statsbidrag-for-lararlonelyftet-2018-19 (hämtad 2018-11-27)
Slotte, Simon, 2017. Det här med pengar på ett bräde, det vete tusan": En studie om
samhällskunskapslärares upplevelser av 2016 års lärarlönelyft. Jönköpings universitet.
Statskontoret, 2017. Utvärdering av statsbidraget lärarlönelyftet Delrapport 1, Rapport/Statskontoret. Stockholm:Statskontoret.
Syrén, Eva-Lis, Trouvé, Johan, 2012, Höj lärarnas lärarnas löner för ett bättre skolresultat.
Göteborgsposten. 9 juli . http://www.gp.se/debatt/höj-lärarlönerna-för-ett-bättre-skolresultat-1.495868 (hämtas 2018-11-19)
Teorell, Jan, och Torsten Svensson. 2007. Att fråga och att svara. Malmö: Liber. Tjäder Bergrgren, Karin. 2018. Lärarlönelyftet - En studie om genomförandet och
upplevelsen av lärarlönelyftet i grundskolan. Göteborgs universitet. Wetherly, Paul. 2017. Political ideologies. Oxford: Oxford University Press
33 Wänström, Johan. 2016. Kommunal styrning och koalitionsbildning i ett nytt parlamentariskt
landskap – Utmaningar och möjligheter. Rapport/ Centrum för kommunstategiska studier.