Enkätresultatet bekräftar att negativa barndomsupplevelser lägger grunden för ett svagt KASAM även i vuxenlivet, med ett medelvärde på 50,16. I intervjuerna framträder vikten av samtalsstöd och nära relationer där individerna blir sedda och bekräftade. Genom detta återerövrar de sitt egenvärde och erkännande i relation till andra.
Flera intressanta ingångar i studien har visat på behovet av integrerad forskning mellan olika ämnesområden. Det har framkommit att flera intervjupersoner har olika diagnoser. Tidigare forskning och teori visar att risken för sjukdomar ökar vid konstanta påtagliga känslor under lång tid samt trauman tidigt i livet. Detta gäller även andra teman som uppkommit under studien, såsom hur en person reagerar vid mobbning när den också far illa i sitt hem under barndomen. Likaså hur våldsutsatthet kan påverka såväl mental som fysisk hälsa i
generationer. Vidare forskning kan med fördel integreras över ämnens avgränsningar och genomföras av forskare från olika discipliner såsom medicin, psykologi, sociologi, biologi och socialt arbete för att finna gemensamma nämnare. Studier som dessa kan på sikt leda till att färre människor hamnar mellan stolarna, upptäcks i tid, ges rätt hjälp och det kan således rädda liv. Förslagsvis kan en studie likt ACE-studiens omfattning anamma denna ingång med gränsöverskridande forskning från flera discipliner och placera problemområdet i en modern kontext.
REFERENSLISTA
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
American Psychological Association. (2020). Building your resilience. Hämtad den 22 maj 2020 från http://www.apa.org/topics/resilience
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Arya, B., & Davidson, C. (2015). Sense of coherence as a predictor of posttraumatic growth. Indian Journal of Health and Well-being, 6(6), 634-636. Hämtad den 22 mars 2020 från
http://web.b.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=5&sid=ef b8051d-b49c-408c-9e61-99e0ffaf07b2%40sessionmgr103
Banyard, V.L., & Williams, L.M. (2007). Women’s voices on recovery: A multi-method study of the complexity of recovery from child sexual abuse. Child Abuse & Neglect, 31(3), 275-290. Hämtad den 9 april 2020 från
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0145213407000440?via%3 Dihub
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Calhoun, L.G., Tedeschi, R.G., Cann, A., & Hanks, E.A. (2010). Positive outcomes following bereavement: paths to posttraumatic growth. Psychologica Belgica, 50(1-2), 125-143. Hämtad den 23 mars 2020 från
https://www.psychologicabelgica.com/articles/abstract/10.5334/pb-50-1-2-125/ Çam, M.O. & Demirkol, H. (2019). Sense of coherence as a predictor of posttraumatic growth.
Psikiyatride Güncel Yaklaşımlar-Current Approaches in Psychiatry, 11(2), 167-177. Hämtad den 23 mars 2020 från
https://dergipark.org.tr/tr/pub/pgy/issue/39300/393111
Cann, A., Calhoun, L. G., Tedeschi, R. G., & Solomon, D. T. (2010a). Posttraumatic growth and depreciation as independent experiences and predictors of well-being. Journal of Loss and Trauma, 15(3), 151–166. Hämtad den 23 mars 2020 från
https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1359105307074258
Cann, A., Calhoun, L. G., Tedeschi, R. G., Taku, K., Vishnevsky, T., Triplett, K. N. & Danhauer, S. C. (2010b) A short form of the Posttraumatic Growth Inventory. Anxiety, Stress & Coping, 23(2), 127-137. Hämtad den 23 mars 2020 från https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/10615800903094273 Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1 -
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Elofsson, S. (2005). Kvantitativ metod. I Larsson, S., Lilja, J. & Mannheimer, K. (red.), (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 56-89). Lund: Studentlitteratur. Eriksson, M. & Lindström, B. (2005). Validity of Antonovsky's Sense of Coherence Scale: A
Systematic Review. J Epidemiol Community Health, 59(6), 460-466. Hämtad den 2 april 2020 från https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15911640/
Feldt, T., Kokko, K., Kinnunen, U., & Pulkkinen, L. (2005). The Role of Family Background, School Success, and Career Orientation in the Development of Sense of Coherence. European Psychologist, 10(4), 298–308. Hämtad den 23 mars 2020 från
https://doi.org/10.1027/1016-9040.10.4.298
Felitti, V., Anda, R., Nordenberg, D., Williamson, D., Spitz, A., Edwards, V., … Marks, J. (1998). Relationship of Childhood Abuse and Household Dysfunction to Many of the Leading Causes of Death in Adults: The Adverse Childhood Experiences (ACE) Study. American Journal of Preventive Medicine, 14(4), 245–258. Hämtad den 23 mars 2020 från https://doi.org/10.1016/S0749-3797(98)00017-8
Fossion, P., Leys, C., Kempenaers, C., Braun, S., Verbanck, P., & Linkowski, P. (2014).
Disentangling Sense of Coherence and Resilience in case of multiple traumas. Journal of Affective Disorders, 160, 21–26. Hämtad den 23 mars 2020 från
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0165032714000755?via%3 Dihub
García-Moya, I., Moreno, C., & Jiménez-Iglesias, A. (2013). Understanding the joint effects of family and other developmental contexts on the sense of coherence (SOC): A person- focused analysis using the Classification Tree. Journal of Adolescence, 36(5), 913– 923. Hämtad den 23 mars 2020 från
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0140197113001000?via%3Dihub García-Moya, I., Rivera, F., Moreno, C., Lindström, B. & Jiménez-Iglesias, A. (2012). Analysis
of the importance of family in the development of sense of coherence during
adolescence. Scandinavian Journal of Public Health, 40(4), 333–339. Hämtad den 23 mars 2020 från https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1403494812449924 Honneth, A. (2003). Erkännande: praktisk-filosofiska studier. Göteborg: Daidalos. Janoff-Bulman, R. (1992). Shattered assumptions: towards a new psychology of trauma.
New York, N.Y: Free Press.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod. I Larsson, S., Lilja, J. & Mannheimer, K. (red.), (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 91-128). Lund: Studentlitteratur.
Marsh, S. C., Clinkinbeard, S. S., Thomas, R. M. & Evans, W. P. (2007). Risk and Protective Factors Predictive of Sense of Coherence during Adolescence. Journal of Health
Psychology, 12(2), 281-284. Hämtad den 23 mars 2020 från https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1177/1359105307074258
Maskrosbarn. (2020). Barn som far illa. Hämtad den 22 maj 2020 från https://vuxen.maskrosbarn.org/barn-som-far-illa/
May, R. (1983). Den omätbara människan: om människosynen i existentiell psykologi och terapi. Stockholm: Natur och Kultur.
McCormack, L., White, S., & Cuenca, J. (2017). A fractured journey of growth: making meaning of a ‘Broken’ childhood and parental mental ill-health. Community, Work & Family, 20(3), 327-345. Hämtad den 23 mars 2020 från
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13668803.2015.1117418 Munoz, R. T., Hanks, H., & Hellman, C. M. (2019). Hope and Resilience as Distinct
Contributors to Psychological Flourishing Among Childhood Trauma Survivors. Traumatology, 1-8. Hämtad den 13 april 2020 från
http://web.a.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=11&sid=e ed8ca09-1ee2-4274-8e8b-3ce79cec5aa9%40sdc-v-sessmgr01
Nilsson, B., Holmgren, L., Stegmayr, B. & Westman, G. (2003). Sense of coherence – stability over time and relation to health, disease, and psychosocial changes in a general
population: A longitudinal study. Scand J Public Health, 31(4), 297-304. Hämtad den 19 maj 2020 från https://journals-sagepub-
com.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1080/14034940210164920 Psykologiguiden. (u.å.). Stödsamtal. Hämtad den 22 maj 2020 från
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=stödsamtal
Sjöblom, Y. (2005). Att bli utstött hemifrån - en narrativ analys. I Larsson, S., Lilja, J. & Mannheimer, K. (red.), (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 201-216). Lund: Studentlitteratur.
Stolt, P. (2015). Känsla av sammanhang hos försäljare av Situation Sthlm. Hämtad den 19 maj 2020 från http://www.diva-
portal.se/smash/get/diva2:814900/FULLTEXT01.pdf
Sveriges Radio (2016). Malou von Sivers 2016. Sommar i P1. Hämtad den 4 april 2020 från https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/743365?programid=2071
Tavernier, R. & Willoughby, T. (2011). Adolescent Turning Points: The Association Between Meaning-Making and Psychological Well-Being. Developmental Psychology, 48(4), 1058-1068. Hämtad den 13 april 2020 från
http://ep.bib.mdh.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true &db=pdh&AN=2011-27538-001&site=ehost-live&scope=site
Tedeschi, R. G., & Calhoun, L. G. (1996). The Posttraumatic Growth Inventory: Measuring the positive legacy of trauma. Journal of Traumatic Stress, 9(3), 455–472. Hämtad den 23 mars 2020 från https://doi.org/10.1002/jts.2490090305
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad den 20 maj 2020 från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Vändpunkt. I Nationalencyklopedin. Hämtad den 18 maj 2020 från https://www-ne- se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/v%C3%A4ndpunkt
BILAGA A MISSIVBREV INTERVJU
Hej, här kommer lite information om studien och intervjun som vi vill försäkra oss om att alla som deltar får innan intervjun.
Vi är två socionomstudenter som genomför ett examensarbete på termin 6 på Mälardalens högskola. Syftet med vår studie är att undersöka känsla av sammanhang (KASAM) i vuxenlivet hos personer som har vuxit upp med omsorgsbrister i hemmet. Vi är även
intresserade av att undersöka vändpunkter som har lett till personlig utveckling. Vi kommer dels att hålla 7-8 intervjuer och dels skicka ut en enklare enkät.
Vi förstår att detta ämne kan väcka upp svåra känslor och därför har vi valt att söka
intervjupersoner som har bearbetat sina upplevelser och fått en viss distans till dessa. Det är dock helt okej att tacka nej till intervjun, avbryta under pågående intervju samt dra tillbaka sin medverkan i efterhand.
Vi följer de forskningsetiska principerna vilket betyder att din medverkan är anonym och materialet kommer inte att kunna kopplas till dig. Vi använder enbart intervjumaterialet i forskningsändamål och det förvaras säkert och förstörs efter att studien har avslutats.
Med varma hälsningar, Linus Lenander Wilda Kristiansson
BILAGA B TEXT I SOCIALA MEDIER
For du illa i ditt hem när du var barn? Har du några minuter över och vill svara på en enkät? Vi är två socionomstudenter som skriver ett examensarbete. Vi vill undersöka känsla av sammanhang i vuxenlivet hos personer som har farit illa i barndomen. Du är helt anonym och dina svar används endast i forskningssyfte.
Vi söker också intervjupersoner som har bearbetat sina erfarenheter i barndomen, för en timmes intervju med fokus på vuxenlivet. Hör av dig till Linus på [mail] eller Wilda på [mail] om du är intresserad.
Här hittar du enkäten: [länk] Tack för din medverkan!
BILAGA C ENKÄT
Enkät om känslan av sammanhang efter utsatthet i barndomen
1. Födelseår: ________ 2. Kön: ▢ Kvinna ▢ Man ▢ Icke-binär ▢ Annat 3. Huvudsaklig sysselsättning ▢ Arbetar heltid ▢ Arbetar deltid ▢ Söker arbete ▢ Studerar ▢ Sjukskriven ▢ Pensionerad ▢ Annat4. Vad av detta upplevde du i din barndom? ▢ Fysiskt våld
▢ Bevittnat våld ▢ Sexuella övergrepp
▢ Psykiskt/känslomässigt våld ▢ Försummelse/vanvård ▢ Psykisk ohälsa i familjen ▢ Långvarig sjukdom i familjen ▢ Missbruk i familjen
▢ Förlust av en förälder ▢ Förälder i fängelse
5. Hade du en trygg vuxen att prata med i barndomen? ▢ Ja
▢ Nej
▢ Till viss del
6. Har du i vuxenlivet upplevt att dina barndomserfarenheter har gett dig: ▢ nya valmöjligheter i livet
▢ större uppskattning av det du har ▢ personlig styrka
▢ en större upplevelse av andlighet och närvaro ▢ förändrade värderingar
Känslan av sammanhang
Nedan följer ett antal påståenden. Kryssa i det alternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.
7. Har du en känsla av att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig?
Mycket sällan 1 2 3 4 5 6 7 Mycket ofta
eller aldrig
8. Har det hänt att du har blivit överraskad av beteendet hos personer som du trodde du kände väl?
Har aldrig hänt 1 2 3 4 5 6 7 Har ofta hänt
9. Har det hänt att människor som du litade på har gjort dig besviken?
Har aldrig hänt 1 2 3 4 5 6 7 Har ofta hänt
10. Hittills har ditt liv:
Helt saknat mål 1 2 3 4 5 6 7 Genomgående
och mening haft mål och
mening 11. Känner du dig orättvist behandlad?
Mycket ofta 1 2 3 4 5 6 7 Mycket sällan/
aldrig
12. Har du en känsla av att du befinner dig i en obekant situation och inte vet vad du ska göra?
Mycket ofta 1 2 3 4 5 6 7 Mycket sällan/
aldrig 13. Är dina dagliga sysslor en källa till:
Glädje och djup 1 2 3 4 5 6 7 Smärta och leda
tillfredsställelse
14. Har du mycket motstridiga känslor och tankar?
Mycket ofta 1 2 3 4 5 6 7 Mycket sällan/
aldrig 15. Händer det att du har känslor inom dig som du helst inte vill känna?
Mycket ofta 1 2 3 4 5 6 7 Mycket sällan/
aldrig 16. Även en människa med stark självkänsla kan ibland känna sig som en "olycksfågel". Hur ofta känner du det så?
17. När något har hänt, har du vanligtvis funnit att du:
Över- eller 1 2 3 4 5 6 7 Sett saken i dess
undervärderat rätta
dess betydelse proportioner
18. Hur ofta känner du att det inte är någon mening med de saker du gör i ditt dagliga liv?
Mycket ofta 1 2 3 4 5 6 7 Mycket sällan/
aldrig 19. Hur ofta har du känslor som du inte är säker på att du kan kontrollera?
Mycket ofta 1 2 3 4 5 6 7 Mycket sällan/
BILAGA D INTERVJUGUIDE
Presentera oss, vem som leder samtalet och att den andra observerar, håller koll på tid, ev. uppföljningsfrågor. Är det okej att spela in samtalet?
Informera om studien, forskningsetiska principerna. Anonymitet, avbryta när man vill, säg ifrån om det går för fort. Vi kommer att be dig att avrunda när vi har fått svar på det tema frågorna syftar till. Har du några frågor?
Bakgrundsinfo: ålder, kön, sysselsättning, utbildningsnivå? Barndomen
- Hur skulle du beskriva din barndom idag? Hur såg det ut när du var barn? (Hur förstår du vad som hände dig som barn?) (Vad var svårast för dig när du var barn?)
- (Hur) har du fått hjälp att förstå/ och kunnat skapa ett sammanhang av det du har varit med om? På vilket sätt?
- När insåg du att ni hade problem i er familj, eller att dina erfarenheter skiljde sig från andras?
Främlingskap
- Har du känt dig annorlunda än andra? När och på vilket sätt? - Upplever du att dina värderingar skiljer sig från andras? Relationer idag
- Hur ser det ut med dina relationer idag? Vänner/familj/partner/kollegor etc? Känner du att du kan knyta an och förstå andra människor i ditt liv idag?
- Hur upplever du att du kan relatera till/förstå andra människor idag? Vilka utmaningar möter du i det (t ex svårt att lita på, be om hjälp, känna sig trygg, närhet etc)?
- (Kan du prata om det du har varit med om i dina relationer idag? När gör du det och när gör du inte det?)
- Vad har varit viktigt för dig i relationer i vuxenlivet (t ex att bli trodd och lyssnad till, bekräftad osv)?
- (Hur ser din relation till din familj ut idag?) Vändpunkter
- Vilka vändpunkter kan du se som har haft påverkan i ditt liv? - (Viktiga relationer/förebilder).
Vad har hjälpt dig? Vem, vad?
Vilka utmaningar möter du i vuxenlivet? I vardagen/relationer…
- Kan du känna det som att du inte vet vad du ska göra ibland, och i vilka situationer? Kan du be om hjälp när du behöver det?
- Upplever du att du har svårt att hantera dina känslor ibland eller blir obehaglig till mods vid starka känsloupplevelser? I vilka situationer?
- (Finns det strategier du använde som barn som också är hjälpsamma idag?)
- När känner du dig stark i dig själv? Vilka situationer känner du att du kan hantera på ett bra sätt? Vad hjälper dig idag? Var hittar du din kraft idag? Vad engagerar dig?
Posttraumatiskt växande
- (Har ditt sätt att se på livet förändrats? På vilket sätt? T ex acceptans, tillit, förutsägbarhet, kontroll, uppskattning, tacksamhet.)
- Hur upplever du att du kan påverka ditt eget liv och dina egna val? - Vad har gett dig hopp med åren? Vad ger dig hopp idag?
- Kan du se något positivt idag som följt av dina erfarenheter? Är det något du vill tillägga?
BILAGA F STATISTISK DATA
Centraltendens KASAM
Statistics
Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet KASAM
N Valid 101 101 101 101
Missing 0 0 0 0
Mean 16,75 14,70 18,70 50,16
Median 16,00 15,00 19,00 49,00
Mode 14 16 18 46a
a. Multiple modes exist. The smallest value is shown
Korrelation posttraumatiskt växande och former av utsatthet
Correlationsb
Utsatthet PTG
Utsatthet Pearson Correlation 1 ,409**
Sig. (2-tailed) ,000
PTG Pearson Correlation ,409** 1
Sig. (2-tailed) ,000
**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed). b. Listwise N=101