6. Diskussion
6.4 Slutsatser
I denna undersökning har det framkommit att de intervjuade lärarna har ett humanistiskt synsätt på hälsa och de har goda kunskaper om vad hälsa är för något. Lärarna använder sig av flera olika metoder för att arbeta med hälsa i undervisningen och de går att dela upp i tre olika kategorier, fysisk hälsa, stärka individen och teoretisk hälsa.
29
Undersökningen bidrar till ökad förståelse för lärares perspektiv om hälsa och vilka metoder de arbetar med vilket kan leda till ökade kunskaper hos idrott- och hälsalärare kring hur andra lärare tänker om hälsa och vilka metoder som finns att arbeta med. Detta kan bidra till att andra lärare i idrott- och hälsa börjar arbeta med nya metoder för att främja hälsan hos eleverna. Detta i sin tur kan leda till hälsosammare ungdomar vilket gör att samhället kommer att må bättre.
30
Referenser
Alexanderson, K. & Medin, J. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande - en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Annerstedt, C., Peitersen, B. & Rönholt, H. (2001). Idrottsundervisning - Ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare Förlag AB.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Berger, D., Carvalho, GS., Jourdan, D. & Pironom, J. (2012) Factors influencing teachers’ views of health and health education: A study in 15 countries. Health Education Journal, 72(6), 660–672.
Celata, C., Miglioretti, M., Vecchio, L., & Velasco, V. (2012). Teachers' ideas about health: Implications for health promotion at school. Health Education Journal, 72(6), 695–707.
Dias Quitério, A. L. (2012). School physical education: The effectiveness of health-related interventions and recommendations for health-promotion practice. Health Education Journal, 72(6), 716–732.
Eriksson, B.E. & Palmblad, E. (1995). Kropp och politik - Hälsoupplysning som samhällsspegel. Stockholm. Carlson
Eriksson, M. & Lindström, B. (2006). Antonovsky´s sense of coherence scale and the relation with health: a systematic review. Journal of Epidemiology and Community Health, 60 (5), 376-381.
Ewles, L. & Simnett, I. (2001). Hälsoarbete - en praktisk vägledning. Lund: Studentlitteratur. Graneheim, U, H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concept, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.
Hanson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Malmö: Studentlitteratur. Hultgren, S. (2002). Folkhälsokunskap. Stockholm: Bonnier utbildning. Häger, B. (2007). Intervjuteknik. Stockholm: Liber AB.
Kostenius, C. & Lindqvist, A-K. (2006). Hälsovägledning - från tanke till ord och handling. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, H. & Meckbach, J. (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar (red.). Navarra: Liber AB. Lindroth, J. (2011). Idrott under 5000 år. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
31
Nordenfelt, L. (1991). Hälsa och värde - Studier i hälsa- och sjukvårdens teori och etik. Stockholm: Thales.
Nordenfelt, L. (1995). Om holistiska hälsoteorier. I Klockars, K & Österman, B. Begrepp om hälsa- filosofiska och etiska perspektiv på livskvalitet, hälsa och vård. (s. 29-43). Stockholm: Liber utbildning.
Patel, R., Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Richardsson, G. (2004). Svensk utbildningshistoria - Skola och samhälle förr och nu. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Stockholm: Elanders Gotab.
Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Ödeshög: Danagårds grafiska.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11. Stockholm: Fritzes.
Socialstyrelsen. (2012). Kortversion av nationella riktlinjerför sjukdomsförebyggande metoder. Västerås: Edita Västra Aros.
Starrin, B. & Svensson, P-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Thedin Jakobsson, B. (2005). Hälsa – vad är det i ämnet idrott och hälsa? En studie av lärares tal om ämnet idrott och hälsa. Skola-Idrott-Hälsa, nr 4. Idrottshögskolan i Stockholm.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- Samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
World Health Organization. (2009). Milestones in Health Promotion Statements from Global Conferences. Hämtad 2013-11-16, från
http://www.who.int/healthpromotion/Milestones_Health_Promotion_05022010.pdf World Health Organization. Hämtad 2013-11-12, från www.who.int/en/
Yttergren, L. (1996). Täflan är lifvet – Idrottens organisering och sportifiering 1860-1898. Stockholm: Stockholmia förlag.
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide
Syftet är att undersöka lärares upplevelser av och arbete med delmomentet hälsa i idrott och hälsa samt deras egna syn på hälsa.
Hälsa respondenten välkommen och skapa en trevlig miljö.
Informera om syftet samt be dem skriva på samtyckesavtalet.
Informera om etiken utifrån informationsbrevet.
Frågor
Inledningsfrågor:
1. Vad heter du och vad arbetar du med?
2. Hur länge har du arbetat på din nuvarande arbetsplats? 3. När utbildade du dig till idrottslärare?
Huvudfrågor:
1. Vad är hälsa för dig?
2. Hur upplever du "Hälsoaspekten" i idrott- och hälsoämnet? - Hur ser du att hälsa integreras i undervisningen?
- Hur upplever du den nya läroplanen utifrån hälsoaspekten? 3. Hur arbetar du själv med hälsa i undervisningen?
- Finns det några metoder du använder?
- Om du hade fria tyglar att lägga upp ditt arbete om hälsa som du ville, hur skulle du göra då? 4. Anser du att du har tillräckligt med utbildning inom hälsa för att kunna arbeta med det i din undervisning?
6. tycker du att hälsa borde vara utspritt på flera ämnen, vara ett eget ämne eller som det är idag?
Avslutningsfrågor:
1. Har du några frågor/funderingar kring det vi pratat om? Har du något du vill tillägga? Är det något som du vill prata om som vi inte tagit upp?
Bilaga 2
Information om intervjuer med idrottslärare vid högstadieskolor i Värmland
Härmed inbjuds du till att delta i en intervjustudie som syftar till att undersöka din upplevelse om; ämnet hälsa i idrott- och hälsa ämnet samt hur idrottslärare förhåller sig till hälsa och hur de arbetar med det. Intervjuerna är del i mitt examensarbete vid idrottslärarprogrammet på Karlstads universitet.
Att delta i studien är helt frivillig och det är fritt att avbryta intervjun när som helst. Resultatet kommer endast att användas i mitt examensarbete. Svaren kommer att behandlas så att
enskilda individers svar inte identifieras.
Med din tillåtelse kommer intervjun att spelas in på en diktafon. Intervjun beräknas att ta maximalt en timme. Inspelningen kommer efter transkribering att förstöras. Materialet
kommer att förvaras inlåst och det är bara jag och min handledare som kommer ha tillgång till det materialet.
Ni är välkomna att kontakta mig, Mattias Brandt, om ni har frågor eller funderingar om intervjuerna, antingen via telefon eller e-post.
För att boka in en tid för intervju, vänligen ring eller e-posta mig om ett datum och tidpunkt som passar er bäst. Om ni väljer att inte deltaga vill jag gärna att ni meddelar detta. Om jag inte fått något svar från er försöker jag kontakta er igen om några dagar.
Med vänliga hälsningar
Examensskrivare: Mattias Brandt Handledare: Linda Beckman
Mattias_brandt_14@hotmail.com Linda.beckman@kau.se
073 069 17 38 054-700 16 23
Universitetsadjunkt
Bilaga 3