• Äldre upplever att fysisk aktivitet i grupp har positiv påverkan på deras fysiska hälsa. Då träningen är anpassad efter målgruppen, upplever de äldre att den fysiska
aktiviteten ligger på en lagom nivå samt fokuserar på faktorer som balans, styrka och kondition.
• Äldre upplever att fysisk aktivitet i grupp inte har samma positiva hälsoeffekter på den sociala hälsan, dock anses den vara viktig. De äldre upplever en mättnad när det gäller umgängeskretsen och intresset för att utöka det är litet, men anses vara av stor vikt för de motionärer som ger uttryck i att inte ha samma omfång av sociala
28
REFERENSLISTA
Aftonbladet. (2017). Träning på äldre dar allt mer populärt. Hämtad 2018-05-03 från https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article24512712.ab Agahi, N., Lennartsson, C., Österman, J., & Wånell, S. E. (2010). Sociala relationer, socialt
deltagande och hälsa bland äldre personer. Socialmedicinsk tidskrift, 87(3), 175-181. doi: http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/682/504
Andersson, S. I. (2009). Hälsa och psykologi. Lund: Studentlitteratur
Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Health
Promotion International, 11(1), 11-18. doi: https://doi.org/10.1093/heapro/11.1.11
Bandura, A. (1977). Self-efficacy: Toward a Unifying Theory of Behavioral Change.
Psychological Review, 84(2), 191-215. doi: http://dx.doi.org/10.1037/0033-
295X.84.2.191
Borell, L., & Iwarsson, S. (2013). Aktivitet och rehabilitering kan ge hälsosamt åldrande. Stockholm: Läkartidningen
Bruce, B., Fries, J. F., & Hubert, H. (2008). Regular Vigorous Physical Activity and Disability Development in Healthy Overweight and Normal-Weight Seniors: A 13-Year Study.
Research and Practice, 98(7), 1294-1299. doi: 10.2105/AJPH.2007.119909
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a uppl.). Stockholm: Liber
Busse, A. L., Gil, G., Santarém, J. M., & Filho, W. J. (2009). Physical activity and cognition in the elderly: a review. Dement Neuropsychol, 3(3), 204-208. doi: 10.1590/S1980- 57642009DN30300005
Cassel, J. (1976). The contribution of the social environment to host resistance. American
Journal Of Epidemiology, 104(2), 107-123. doi:
https://campus.fsu.edu/bbcswebdav/institution/academic/social_sciences/sociology /Reading%20Lists/Mental%20Health%20Readings/Cassel-AmEpide-1976.pdf Dahlgren, G., & Whitehead, M. (1991). Policies and Strategies to Promote Social Equity in
Health. Stockholm: Institute for Futures Studies.
Eriksson, M. (2012) Socialt kapital och hälsa - förklaringsmodeller och implikationer för hälsofrämjande interventioner. Socialmedicinsk tidskrift, 89(4-5), 332-346. doi: http://www.socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/viewFile/890/715 Faskunger, J. (2007). Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet: En
kunskapssammanställning för regeringsuppdraget ”Byggd miljö och fysisk aktivitet”. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut
29
Folkhälsomyndigheten. (2017). Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att
främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Stockholm:
Folkhälsomyndigheten
Frändin, K., & Helbostad. J. L. (2016). Rekommendationer om fysisk aktivitet för äldre. I Yrkesföreningar fysisk aktivitet, FYSS-kapitel – del 1. Stockholm: Yrkesföreningar fysisk aktivitet
Henriksson, J., & Sundberg, C. J. (2016). Biologiska effekter av fysisk aktivitet. I
Yrkesföreningar fysisk aktivitet, FYSS-kapitel – del 1. Stockholm: Yrkesföreningar fysisk aktivitet
Holloway, I., & Galvin, K. (2016). Qualitative Research in Nursing and Healthcare (4th ed.).
New Jersey: John Wiley & Sons
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lennartsson, C., & Fors, S. (2012). Sociala skillnader i hälsa bland äldre. I M. Rosita & S. Toivanen (Red.) Den orättvisa hälsan: om socioekonomiska skillnader i hälsa och
livslängd (s. 342-360). Stockholm: Liber
Liv och hälsa. (2011). Äldre personers hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Hämtad 2018-03 27 från http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:928041/FULLTEXT01.pdf
Melchiorre, M. G., Chiatti, C., Lamura, G., Torres-Gonzales, F., Stankunas, M., Lindert, J., Ioannidi-Kapolou, E., Barros, H., Macassa, G., Soares, J. F. J. (2013). Social Support, Socio-Economic Status, Health and Abuse among Older People in Seven European Countries. PLOS ONE, 8(1), 1-10. doi: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0054856 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3559777/pdf/pone.0054856.pdf
Pellmer, K., Wrammer, B., & Wrammer, H. (2013). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber
Prop. 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/49bbe3/contentassets/04207325e75943408c69a55643ea1 d3e/mal-for-folkhalsan
Rowe, J. W., & Kahn, R. L. (1997). Successful aging. The Cerontologist, 37(4), 433-440. doi: https://doi.org/10.1093/geront/37.4.433
Schäfer Elinder, L., & Faskunger, J. (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut
Statens folkhälsoinstitut. (2010a). Det är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om
hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet. Stockholm: Statens
30
Statens folkhälsoinstitut. (2010b). Folkhälsopolitisk rapport 2010: Framtidens folkhälsa –
allas ansvar. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut
Statistiska centralbyrån [SCB]. (2017). Idrott och motion allt vanligare bland äldre. Hämtad 2018-04-16 från https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Idrott-och-motion- allt-vanligare-bland-aldre/
SVT Nyheter. (2018). Gratis träning för äldre. Hämtad 2018-05-03 från https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/gratis-traning-for-aldre
van Stralen, M. M., De Vries, H. Mudde, A. N., Bolman, C., & Lechner, L. (2009). Efficacy of Two Tailored Interventions Promoting Physical Activity in Older Adults. American
Journal of Preventive Medicine, 37(5), 405-417. doi: 10.1016/j.amepre.2009.07.009
Varo, J. J., Martínez-González, M. A., de Irala-Estévez, J., Kearney, J., Gibney, M., & Alfredo Martínez, J. (2002). Distribution and determinants of sedentary lifestyles in the European Union. International Journal of Epidemiology, 2003(32), 138–146. doi: 10.1093/ije/dyg018
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
World Health Organization [WHO]. (1948). Constitution of the World Health Organization. Genève: World Health Organization
World Health Organization [WHO]. (2002). Global Recommendations on Physical Activity
for Health. Genève: World Health Organization
World Health Organization [WHO]. (2009). Milestones in Health Promotion: Statements
from Global Conferences. Genève: World Health Organization
Zamani Sani, S. H., Fathirezaie, Z., Brand, S., Pühse, U., Holsboer-Trachsler, E., Gerber, M., & Talepasand, S. (2016). Physical activity and self-esteem: testing direct and indirect relationships associated with psychological and physical mechanisms.
Neuropsychiatric Disease and Treatment, 2016(12), 2617–2625. doi:
BILAGA A INFORMATIONSBREV
Hej,Mitt namn är Mimmi Grip och jag läser sista terminen på folkhälsoprogrammet vid
Mälardalens högskola. Under våren ska jag skriva mitt examensarbete och har valt att rikta in mig på äldres hälsa. Syftet med min studie är att undersöka hur äldre upplever att deras fysiska och sociala hälsa påverkas fysisk aktivitet i grupp. Därför skulle jag uppskatta att få intervjua Dig.
Intervjuerna kommer att ske på träningsanläggningen och beräknas ta ca 30 minuter. Deltagandet är frivilligt och Du har rätt att avbryta din medverkan när som helst under studien. Intervjuerna kommer att spelas in, för att underlätta analysering av materialet. Dina personuppgifter samt annan känslig information kommer behandlas konfidentiellt, det vill säga med sekretess. Du kommer behålla Din anonymitet under studien och det insamlade materialet kommer endast användas till min studie.
Efter att examensarbetet är godkänt av examinator kommer alla ljudupptagningar samt överföring till textformat att raderas. Vid intresse skickas uppsatsen ut till samtliga deltagare för att konfirmera att resultatet tolkats korrekt. Studien beräknas vara klar i april 2018 och kommer sedan finnas publicerad och åtkomlig på databasen DIVA.
Med vänliga hälsningar Mimmi Grip
Vid frågor eller önskemål om mer information, går det bra att kontakta mig eller min handledare via e-post eller telefon.
Mina kontaktuppgifter: E-post: --- Telefon: ---
Min handledares kontaktuppgifter: E-post: ---
BILAGA B INTERVJUGUIDE
Introduktionsfrågor
• Berätta lite om dig själv, och nämn gärna din ålder
• Hur kom det sig att du anmälde dig till denna typ av gruppträning? o Vad hade du för förväntningar?
o Hur länge har du tränat med gruppen?
o Upplever du att gruppträningen levt upp till dina förväntningar?
Fysisk aktivitet
• Hur ser din bakgrund av fysisk aktivitet ut?
o Om bakgrund ej finns; hur kommer det sig? o Om uppehåll, hur långt?
• Vad motiverar dig till att vara fysisk aktiv?
o Har motivationen till att vara fysisk aktiv ändrats med tiden? • Upplever du att det är något som hindrar dig från att vara fysisk aktiv?
o I så fall, vad?
• Efter att ha tränat med gruppen, har din fysiska hälsa förändrats? o På vilket sätt?
o Hur märks det?
• Vilka typer av övningar känns viktiga vid träningen?
Socialt nätverk
• Hur upplever du den sociala delen i gruppträningen? • Hur är gemenskapen i gruppen?
o Kände någon sen innan? o Nya bekantskaper?
• Hur såg det sociala nätverket ut innan du började med gruppträningen? o Om det har ändrats, på vilket sätt?
o Vad består till sociala nätverk av? Familj, vänner? • Hur upplever ditt sociala liv i helhet?
o Har det ändrats med ökad ålder?
o Hur upplever du att det är att utöka sitt sociala nätverk vid ökad ålder? • Förutom gruppträningen, är du med i någon/några andra aktiviteter?
o Hur stor del har det i ditt sociala nätverk?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00