Ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv är det viktigt att känna till vad samsjukligheten ADHD och missbruk innebär för den enskilde och dess omgivning. Det är av betydelse att behandlare har kunskap om vilka svårigheter denna grupp har att handskas med och hur man på bästa sätt kan bemöta och hjälpa dem för att underlätta den kaotiska vardagen de ofta befinner sig i.
Samtidig behandling av ADHD och drogmissbruk ökar kraftigt chanserna för en framgångsrik behandling och underlättar fortsatt drogfrihet. En kombinerad behandling som är individuellt anpassad och som integrerar alla aspekter i individens liv är en förutsättning för en framgångsrik behandling.
Som framtida behandlingspedagoger anser vi att det är viktigt att vara medvetna om att personer som är diagnostiserade med ADHD har en förhöjd risk att utveckla missbruk. Att fånga upp dessa personer tidigt och att ge dem rådgivning om de överhängande riskerna att utveckla missbruk, är en viktig del av det förebyggande arbetet.
En slutsats som kan dras från det som forskningen och resultatet visar, är att en förutsättning för en effektiv behandling är att de berörda instanserna samverkar med varandra. Även om alla instanser samverkar med varandra kan man ändå tänka sig att på grund av de svårigheterna som dessa personer har, skulle en verksamhet som klarar av att hantera båda tillstånden varit det optimala. Denna typ av verksamhet finns i dagsläget inte etablerad i vår hemkommun där undersökningen genomfördes.
Mer forskning om sambandet mellan ADHD och missbruk skulle kunna öka möjligheten för utvecklandet av denna typ av verksamhet, och därmed skulle dessa personer ges större möjligheter att genomgå en lyckad behandling och få ett fungerande liv.
En viktig del av vårt framtida arbete kan innebära att sprida information om samsjukligheten ADHD och missbruk. Vilken syn vi har och hur vi talar om denna klientgrupp påverkar omgivningens uppfattning om deras problematik och hur de bör bemötas.
28
REFERENSER
Beckman, Vanna., Eriksson, Elias., Fernell, Elisabeth., Heilig, Markus., Hällström, Agneta., Ingvar, Martin., m.fl. (2004). ADHD/DAMP – EN UPPDATERING. Studentlitteratur: Lund
Beiderman, Joseph., Spencer, Tomas. & Wilens, Timothy. (2004). Evidence-baced pharmacotherapy for attention-deficit hyperactivity disorder. International Journal of Neuropsykopharmacology, 7, 77-97
Berger, Patrik., Luckmann, Thomas. (1998). Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Wahlström och Widstrand.
Bramham, Jessica., Young, Susan., Bickerdike, Alison., Spain, Debroha., McCartan, Denise. & Xenitidis., Kiriakos. (2009). Evaluation of Group Cognitive Behavioral Therapy for Adults With ADHD. Journal of Attention Disorders, 12:5, 434-441 Brar, Annika., Flyckt, Lena. (2006). Neuropsykiatrisk diagnos som vuxen- och sedan? –
Kartläggning av behandlingsbehov hos vuxna personer med nydiagnosticerad. ADHD eller Aspergers Syndrom. Danderyd: FoUU-sektionen, psykiatriska kliniken.
Bryman, Alan. (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi.
Bukstein, Oscar. (2008). Substance abuse in patients with attention-deficit/hyperactivity disorder. Medscape journal of medication, 10:24
Cruce, Gunilla. (2008). Riskbruk och beroende av alcohol, narkotika och tobak hos personer med svår psykisk sjukdom. Förekomst och återhämtning. Akademisk avhandling. Lunds universitet, Medicinska fakulteten. Institution för Kliniska vetenskapen – Psykiatri.
Dodson, William W. (2005). Pharmacotherapy of adult ADHD. Journal of Clinical Psychology, 61:5, 589-606
Hartman, Jan. (2004). Vetenskapligt tänkande – från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Honos, Lara., Webb. (2008). Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD. En praktisk handbok om hur du kan omvandla ditt barns svårigheter till styrkor. Jönköping: Brain Books AB.
Hacking, Ian. (1999). Social konstruktion av vad?AIT Falun AB, Falun 2000.
Isaksson, Joakim. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse. Om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Print och Media, Umeå 2009.
Modig, Kjell. (2005). Missbruk, kriminalitet och ADHD. Riksförbundet Attention. Faktablad 2:5. Hämtad 2010-12-08 från http://www.attention-riks.se/images/stories/dokument/2-5_Missbruk_web.pdf
Kadesjö, Björn. (2001). Ett ställningstagande som blir utnyttjat. Läkartidningen, Nr 3. Hämtad 2011-03-01 från http://ltarkiv.lakartidningen.se/2001/temp/pda22290.pdf
Kvale, Steinar., Brinkmann, Svend. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kärfve, Eva. (2000). Hjärnspöken. Damp och hotet mot folkhälsan. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB.
Socialstyrelsen, (2002). ADHD hos barn och vuxna. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen, (2006). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen, (2007). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Stockholm: Socialstyrelsen
Virta, Maarit., Vedenpää, Anita., Grönroos, Nina., Chydenius, Esa., Partinen, Markku., Vataja, Risto., m.fl. (2008). Adults With ADHD Benefit From Cognitive- Behaviorally Oriented Gruop Rehabilitation – A Study of 29 Participants. Journal of Attention Disorders, 12:3, 218-226
West, Steven L., Mulsow, Miriam., & Arredondo, Rudy. (2007). An examination of the psychometric properties of the attention deficit scales for adults with outpatient substance abusers. The American Journal of Drug and Alcohol Abuse, 33: 755-764
Wilens, Timothy E. (2004). Impact of ADHD and its treatment on substance abuse in adults. Journal of clinical psychiatry, 65:38, 38-45
Bilaga I
Missiv
Inom all samhällsvetenskaplig forskning finns det etiska riktlinjer. De vi använder oss av är det som presenteras av Vetenskapsrådet. För att göra allt vi kan för att ditt deltagande i vår studie ska vara etiskt riktigt vill vi visa dig dessa riktlinjer och hur vi ser på dem.
Informationskravet – innebär att du som deltagare ska vara fullt införstådd med studiens syfte och tekniken för datainsamling. Det innebär också att du ska veta vilka vi är, vilken utbildning vi tillhör och var du kan nå oss. Dessutom innebär det att du ska veta att ditt deltagande är helt frivilligt och att du när som helst kan bestämma dig för att inte delta längre.
Samtyckekravet – innebär att allt ditt deltagande bygger på ditt samtycke. Är det något du inte gillar så diskuterar vi det och finner nya alternativ. Eller så kan du avsluta ditt deltagande i studien.
Konfidentialitetskravet – innebär att ingen, förutom vi, kommer att kunna förstå att det är just du som deltagit i studien och delgett oss dina erfarenheter.
Nyttjandekravet – innebär att du ska vara helt införstådd i vad studien/uppsatsen kommer att användas till. Dessutom har du rätt att läsa det färdiga resultatet innan det publiceras. Du kommer att få ett exemplar av uppsatsen om du vill.
Vi hoppas att du med detta känner dig lugn och är motiverad att delta i vår studie. För oss är det särkilt viktigt att du vill dela med dig av dina erfarenheter till oss – då det är just dem vi intresserar oss för.
Aida Basic Sanna Ström Växjö 2011
Handledare: Marita Pekkanen Myhrberg Marita.pekkanenmyhrberg@lnu.se
Examinator: Mats Anderberg, Mikael Dahlberg Kursansvarig: Mats Anderberg, Mikael Dahlberg
Bilaga II