Kapitel presenterar slutsatserna som dras ifrån resultat och analysen av den empiriska undersökningen. Det förs samman med arbetets problemformulering och syfte vilket ger arbetets bidrag och implikationer. Sist framförs även förslag på framtida forskning.
Utifrån tidigare studier om att insiders hade förmåga att skapa överavkastning har denna studie utformats och utökats till undersökning av faktorer som påverkar överavkastningen mellan länder och deras legala ursprung. Studien har haft syftet att undersöka om insiders lagliga insiderhandel skiljer sig mellan Sverige, Tyskland och USA utifrån ländernas legala härkomst. För att besvara detta syfte undersöktes data under åren 2006 till 2012. 6944 transaktioner samlades in för 90 utsorterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm, Frankfurt Boerse och New York Stock Exchange (bilaga 1). Resultatet som presenteras visar på signifikant överavkastning för både köp- och försäljningstransaktioner gällande ägarkoncentrationen och insiderns position. Resultatet visar också att marknaden inte har stark form av effektivitet och det legala ursprunget kan ha en påverkan på insiders överavkastning.
De praktiska implikationerna som uppstår av att det legala ursprunget kan ha påverkan på insiders förmåga till överavkastning är att investerare tjänar mer på att följa insiders i common law länder, speciellt insiders som har VD positionen gällande köptransaktioner. Common law länder har ofta flera spritt ägda bolag vilket har sämre förmåga att övervaka sina anställda och därav får insiders större reaktion hos marknaden då deras handel anses innehålla ny information. Motsvarigheten i civil law länder är att de har många företag med koncentrerat ägda företag där ägare har tydligare övervakning och begränsar insiders utrymme att handla med insiderinformation.
Resultaten stödjer teorierna och antaganden om att det legala ursprunget kan ha påverkan på insiders överavkastning. Genom att dela upp investeringsskyddet i de underliggande kriterierna aktieägarrättighet, kreditgivarrättighet och tillämpning av lagar (LA Porta et al. 1998) visas det att dessa skiljer sig i ett mönster utefter landets legala ursprung. Common law länder har lagstiftning som gynnar aktieägarrättigheter medan civil law länders lagstiftning främjar kreditgivarerättigheter och tillämpning av lagar. Dessa kriterier visas även ha påverka på ägarstrukturen vilket influerar informationsasymmetrin på marknaden. Större andel privat
97 information på marknaden leder till att marknadsaktörerna reagerar mer på insiderhandeln då den anses innehålla ny information som inte tidigare delgivits marknaden.
Stämmer kopplingen mellan investeringsskyddets kriterier och ägarstrukturen skulle det inte bara innebära att det legala ursprunget har influenser över insiders överavkastning utan att länder skulle kunna ändra på exempelvis aktieägarrättigheterna för att påverka företags ägarstruktur. Detta skulle kunna få konsekvenserna att länder försöka få den mest gynnsamma ägarstrukturen för den mest effektiv marknaden, det vill säga den marknaden som ger insiders minst överavkastning. Insiders överavkastning är däremot vid hög ägarkoncentration som kan uppfattas som försämring av marknadstillväxt då investerare undviker koncentrerat ägande på grund av risken för att bli utnyttjad av starkare ägare. Detta har troligtvis stor påverkan på den nationella marknaden som för närvarande är familjär med dagens regler och skulle kunna leda till proteseter om förändringar blev allt för kännbara.
Fördel med att kunna påverka ett visst antal lagar för att kunna påverka ägarstrukturen skulle däremot vara att få igång tillväxten på en eftersatt marknad. Med lagstiftningens hjälp skulle marknaden kunna locka mer kapital från både inhemska investerare och utländska genom att sprida riskerna och skydda investerare. Detta skulle öka antalet investeringar och få följden att arbetsmarknaden gynnas. För världsekonomin hade det varit stor förändring om ledare hade kunskap om vilka kriterier som företagen krävde för effektivare marknad. Om landet tillhör ett common law land behöver de fokusera sig på kreditgivarerättigheter och tillämpning av lagar medan ett civil law land förbättrar sina aktieägarrättigheter.
Studiens resultat visar att det klart är mer förmånligt för investerare att följa insiders i common law länder, i detta fall USA. Kopplingen mellan legala ursprunget och insiders överavkastning sker med hjälp av ägarstrukturen. I viss utsträckning används redovisningskvalité som koppling mellan legala ursprung och överavkastning. Det hade varit mycket intressant i framtida forskning att analysera redovisningskvaliténs påverkan mer ingående för att visa om de antagandena om redovisningsmanipulation verkligen ökar informationsasymmetrin på marknaden samt ökar insiders förmåga till överavkastning. Studien av redovisningskvalitén hade även styrkt relevansen i denna studie vilket hade bidragit till forskningen i området. Att studera relationen mellan redovisningskvalité och ägarstruktur skulle vara en annan infallsvinkel som skulle kunna bestryka eller avsäga det
98 legala ursprungets påverkan på insiders överavkastning då ägarstrukturen eventuellt skulle ge upphov till högre kvalité i redovisningen.
En mer omfattande studie som sträcker sig över längre tidshorisont med samma syfte som denna studie skulle erbjuda mer välgrundade slutsatser. Det skulle eventuellt även kunna öka signifikansnivån på de transaktioner som i denna studie endast omfattas av få händelser, speciellt insiders positioner.
Vidare förslag är en fördjupad studie av relationen mellan insiders position och överavkastningen med fokus på informationshierarkin. Detta genom flera nivåer av insiderpositioner och undersökning av förhållandet mellan positionerna. Detta skulle kunna ge svar på vilken insiderposition som får ta del av värdepåverkande information först och sist samt vem som har störst möjlighet att använda den i handel.
99