• No results found

Slutsatser/implikationer

In document Föräldraskap vid missbruk (Page 36-41)

Ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv är det av vikt att lyfta kunskapen om att föräldraskapet är en stark drivkraft inför drogfrihet, oberoende av om man är mamma eller pappa. Därtill krävs det en medvetenhet om att ett misslyckande i föräldraskapet

kan bidra till att förälderns missbruk accelererar. Att som behandlingspedagog ge bekräftelse åt en individs föräldraskap och att trygga föräldraidentiteten kan bidra till att förutsättningarna för ett gott föräldraskap förbättras. Därtill kan det medverka till att föräldern vågar agera utifrån sina förutsättningar i föräldraskapet, vilket många tycks vara hämmande ifrån att göra. Behandlingspedagoger bär på kunskapen om att missbruk är en problematik som påverkar fler än den som brukar drogen. Barnen till en missbrukande förälder drabbas ofta hårt, vilket kan prägla dem in i vuxenlivet. Detta gör att det är ytterst relevant att uppmärksamma och stödja varje förälders enskilda behov. För att med ett större djup mäta hur föräldrars förutsättningar till sitt föräldraskap förändras, krävs ett större urval och ett undersökningsinstrument som kompletterar frågorna i DOK-formuläret. Vidare studier som ger klarläggande till hur man inom missbruksvården kan arbeta för att förbättra föräldrarnas förutsättningar till sitt föräldraskap, kan bidra till bättre relationer mellan föräldrarna och barn och därmed fylla en viktig del inom framtida forskning.

Slutsatsen är att föräldrarna har relativt goda förutsättningar att utöva sitt föräldraskap. Det finns dock ett behov av riktade behandlingsinsatser för att man ska kunna ta tillvara på föräldraskapet. Tendenser tyder på att pappor har större behov än mammor att bli stärkta i sin föräldraidentitet. Beroende på hur respondenternas egna uppväxtvillkor har sett ut, kan olika påverkan ske på det egna föräldraskapet.

REFERENSER

Anderberg, Mats & Dahlberg, Mikael (2007). Interbedömarreliabilitet – ett tillförlitligt mått på standardiserade intervjuer? En studie av DOK- intervjun. Nordisk

alkohol - & narkotikatidskrift. Vol. 24, ss. 45-57.

Andersson, Gunvor (1995). Barn i samhällsvård. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, Gunvor, Bangura Arvidsson, Maria, Rasmusson, Maria & Trulsson, Karin (2006). Missbrukande föräldrar, utsatta barn och socialt arbete. Nordisk

alkohol-& narkotikatidskrift. Vol. 23, ss. 45-56.

Bangura Arvidsson, Maria (2003). Ifrågasatta fäder Olika bilder av fäder till socialt

utsatta barn. Lunds universitet: Socialhögskolan.

Barnard, Marina (2003). Between a rock and a hard place: the role of relatives in protecting children from the effects of parental drug problems. Journal of Child

and Family Social Work. Vol. 8, ss. 291–299.

Barnard, Marina & McKeganey, Neil (2004). The impact of parental problem drug use on children: what is the problem and what can be done to help?. Addiction. Vol. 99:5, ss. 552-559.

Barnombudsmannen (2007). Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras

rättigheter. Hämtad 2008-02-19 från

http://www.bo.se/files/publikationer,%20pdf/klarafardiga070309_72dpi.pdf. Bengtsson, Anna-Bodil & Gavelin, Ingegerd (2004). Familjer och missbruk Om glömda

barn och glömda föräldrar. Visby: Books-on-Demand.

Berglund, Stig-Arne (2000). Socialpedagogik- I goda möten skapas goda skäl. Lund: Studentlitteratur.

Blomqvist, Jan (1999). Inte bara behandling Vägar ut ur alkoholmissbruket. Stockholm: Bjurner & Bruno.

Bowlby, John (1994). EN TRYGG BAS- kliniska tillämplingar av bindningsteorin. Stockholm: Natur och Kultur.

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Claezon, Ingrid (1996). Mot alla odds- Barn till narkotikamissbrukare berättar om sin

uppväxt. Stockholm: Bokförlaget Mareld.

Connell, Robert (1999). Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos. Cork, Margaret (1985). De glömda barnen. Stockholm: CAN.

Dahlberg, Mikael & Gren, Bert (2001). DOK- systemet 2001. Hämtad 2008-01-17 från http://www.ikmdok.com/dokkval/Statistik%202000-filer/frame.htm.

Dawe, Sharon., Harnett, Paul., Staiger, Petra & Dadds, Mark (2000). Parent training skills and methadone maintenance: clinical opportunities and challenges. Drug

and Alcohol Dependence.Vol. 60, ss. 1–11.

Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2003). Statistisk

verktygslåda-samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund:

Studentlitteratur

Greif, Geoffrey & Drechsler, Maritza (1993). Common issues for parents in a methadone maintenance group. Journal of Substance Abuse Treatment. Vol. 10:4, ss. 339-343.

Goffman, Erving (1972). Stigma Den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Prisma. Gudmundsdóttir, Erna & Krüger, Jessica ( 2007). Årsrapport DOK 2006 personer

inskrivna vid LVM institutioner under år 2006 Tabeller. (Allmän Sis-rapport nr

2007:4) Stockholm: Sis-FoU.

Hilte, Mats (2000). Förändring och kön i socialt arbete En narrativ analys av en

människobehandlande organisation. Lunds universitet: Socialhögskolan.

IKM-DOK (2007). Vad är dok?. Hämtad:2008-01-17 från http://www.ikmdok.com/. IOGT-NTO (2006). Vad ska regeringen göra för utsatta barn?. Hämtad 2008-01-25

från http://www.iogt.se/templates/NewsPageSmall 10647.aspx.

Janouch, Katerina (2007). Lägg dig i- var jobbig. Expressen. Hämtad 2008-01-02 från http://www.expressen.se/nyheter/1.900602/lagg-dig-i-var-jobbig.

Johansson, Madeleine & Pennerborn, Camilla (2007). Du är narkoman och narkomaner

ska inte ha barn: En studie om stöd till föräldrar med missbruksproblematik.

(C-uppsats) Örebrouniversitet. Hämtad 2007-12-30 från http://www.divaportal.org/oru/abstract. xsql?dbid=1459.

Johansson, Katarina & Wirbing, Peter (2005). Riskbruk och missbruk. Stockholm: Natur och Kultur.

Jonsson, Gustav (1973). Att bryta det sociala arvet. Stockholm: Tiden.

Karlsson, Helena & Öberg, Morgan (2004). Med rätt att vara barn. Stockholm: IOGT-NTOs Juniorförbund.

Kroll, Brynna (2007). A family affair? Kinship care and parental substance misuse: some dilemmas explored. Child & Family Social Work. Vol. 12:1, ss. 84–93. Lundström, Tommy (1993). Tvångsomhändertagande av barn En studie av lagarna,

professionen och praktiken under 1990-talet. Stockholms universitet:

Institutionen för socialt arbete.

Lindstein, Thomas (1995). VÄNDPUNKTER – att arbeta med barn till alkoholister. Stockholm: Gothia.

Malmström, Ulf & Bryngelson, Anna (2004). Narkomanvård på lika villkor? En studie

av förhållanden som kan ha betydelse vid val av insatser inom narkomanvård.

Stockholm: Socialstyrelsen.

Meier, Petra., Donmall, Michael & McElduff, Patrick (2004). Characteristics of drug users who do or do not have care of their children. Society for the Study of

Addiction. Vol. 99 ss. 955-961.

Moy, Maxine Bayliss., Jane, Firth, Colin., Leggate, Joyce & Wood, Russell (2006). Drug using parents: an exploration of family focused support from health professionals. Journal of Research in Nursing. Vol. 12:5, ss. 551-561.

Nordström, Åsa., Berlin, Marie., Lundström, Karin., Persson, Lotta., Andersson, Inger & Sjölander, Cecilia (2004). Upp till 18- fakta om barn och ungdom. (BO-rapport 2004:6). Stockholm: Barnombudsmannen.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Remaeus, Annika (2004). Missbruk. I Wigzell, Kerstin & Börjesson, Åsa (Red.)

(Uppföljningar och utvärderingar 103:2). Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv

på socialtjänsten. (252). Stockholm: Socialstyrelsen.

Raine, Pamela (2001). Women´s perspectives on drugs and alcohol – the vicious circle. Hampshire: Ashgate Publishing Limited.

Sandqvist, Karin (1990). ”Fäder och mödrar” I Andersson, Bengt-Erik & Gunnarsson, Lars (Red.). Svenska småbarnsfamiljer. Lund: Studentlitteratur.

Skårner, Anette (2001). Skilda världar? En studie av narkotikamissbrukares sociala

relationer och social nätverk. Göteborg: Göteborgs universitet.

Skårner, Anette & Regnér, Margareta (2003). Det är dom jag har och inte har Om LVM

vårdade narkotika missbrukares sociala nätverk (Sis – rapport 2003:1).

Västervik: Statens institutions styrelse (SIS).

Spak, Fredrik., Sundelin-Wahlsten, Viveka., Aronson, Marita., Rydberg, Ulf & Östling, Agneta (2007). Gravida kvinnor. I Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för

missbruks- och beroende vård (219). Stockholm: Socialstyrelsen.

Tyler, Rachelle., Howard, Judy., Espinosa, Michael & Simpson-Doakes, Sarah (1997). Placement with substance-abusing mothers vs. placement with other relatives: Infant outcomes. Child Abuse & Neglect: The International Journal. Vol. 21:4, ss. 337-49.

Thundal, Kajsa-Lena (2001). Social conditions and lifestyle among women with alcohol

related problems. Göteborg: Göteborgs universitet.

Trulsson, Karin, Länne, Lotta & Nötesjö, Gunilla (1997). Kvinnor på väg in från kylan,

bilder av kvinnor och missbruk. Stockholm: Kvinnoforum.

Trulsson, Karin (2003). Konturer av ett kvinnligt fält Om missbrukande kvinnors möten

i familjeliv och behandling. Lund: Socialhögskolan Lunds Universitet.

Trulsson, Karin (2006). Dans på lina Om kvinnors missbruk familjeliv och behandling. Stockholm: Carlsson Bokförlag.

In document Föräldraskap vid missbruk (Page 36-41)

Related documents