I studien har jag intervjuat sex stycken idrottslärare från olika orter i Småland. Dock kan jag inte generalisera mitt resultat och dra slutsatsen att de intervjuade idrottslärarna sammanfattar alla idrottslärares åsikter i Sverige. Jag kan däremot dra slutsatsen att idrottslärarens
pedagogiska val och undervisningsstrategier har en stor betydelse och påverkan för att väcka elevernas intresse till fysisk aktivitet i åk 4-9. Genom pedagogiska val och
undervisningsstrategier så gavs flera unika svar hur idrottslärarna gick till väga för att skapa ett intresse att vara fysisk aktiv.
Jag kan med mitt resultat se flera likheter mellan idrottslärarnas svar från intervjuerna till tidigare forskning och teoretiska ramverk. En är mina slutsatser är att läraren ska ha en god kommunikation med eleverna. Genom att läraren lyssnar på sina elever och har en god
kommunikation så ska det vara ge en bekräftelse hos eleverna att de uppfattas som viktiga hos läraren. En annan slutsats jag kan dra som jag kan stödja i mitt arbete är att eleverna ska uppleva positiva upplevelser av fysisk aktivitet. Genom att läraren är en positiv förebild och engagerar sig i elevernas utveckling så får eleverna en bekräftelse att läraren vill att de ska utvecklas på ens lektioner där de ska få positiva minnen av ämnet. Genom positiva minnen och motivation och glädje till fysisk aktivitet så har lärarna en stor strävan att de ska fortsätta i elevernas vuxna liv.
En annan slutsats är om undervisningens innehåll och form som kan väcka elevernas intresse till fysisk aktivitet och som jag kan söka stöd i min forskning och studie. Jag kan dra
slutsatsen att genom en variationsrik undervisning där man är flexibel som lärare och låter eleverna pröva och testa många olika aktiviteter i undervisningen ska ge positiva effekter på elevernas intresse. Valmöjligheter på material, hallar och andra tillgångar visar också har en stor påverkan hur man kan gå till väga i undervisningen som lärare för att främja deras intresse.
Implikationer
Det jag anser går att forska vidare mer kring är att titta djupare på vilka situationer och händelser idrottslärare har varit med om under sin yrkeskarriär för att främja fysisk aktivitet. Det vill säga situationer som de har varit med om och hur deras agerande har varit kring pedagogiska val och undervisningsstrategier. Detta blir ett aktuellt ämne eftersom elevernas
intresse till fysiskt aktivitet har minskat bland barn och ungdomar och gör att idrottsläraren kan ställas inför situationer att väcka deras intresse och hitta motivation och glädje till ämnet. Det hade varit intressant att titta mer exakt hur situationerna ser ut och hur idrottslärarna agerar och lägger upp lektionerna. Exempelvis vilka pedagogiska val de använder sig av i specifika situationer ifall någon lärare har varit med om att en elev exempelvis vägrar att vara med på uppvärmningen eller på lektionen. Det hade jag tyckt vore intressant som en vidare forskning på denna studie som jag tror kan skapa möjligheter till en vidare utveckling till främjandet av fysisk aktivitet i idrottsundervisningen.
Didaktiska implikationer
Studien visade att pedagogiska val och undervisningsstrategier har en stor betydelse och påverkan för att väcka elevernas intresse. Idrottslärarna betonade många betydelsefulla delar i både pedagogiska val och undervisningsstrategier som de använder i undervisningen. Utifrån min tolkning av intervjuerna med idrottslärarna så gör jag förståelsen att kommunikation är en viktig del att börja med. Genom att skapa relationer där eleverna blir sedd och lyhörd så menar idrottslärarna det ger en bekräftelse från idrottslärarens sida att läraren vill att de ska utvecklas på sina lektioner. Genom att börja med kommunikation och relationer så ska det göra lättare att nå ut till eleverna och skapa möjligheter att påverka deras intresse till ämnet. Genom att vara engagerad och en positiv förebild som lärare så ska det skapa möjligheter till eleverna tycker aktiviteterna på lektionen är rolig, meningsfullt och ger i sin tur positiva minnen och upplevelser. Genom att idrottsläraren har en varierad undervisning och låter eleverna pröva många aktiviteter så ska det också ge goda förutsättningar till kunskap och färdigheter till ämnet. Genom lärarens pedagogiska val och undervisningsstrategier så är den stora strävan enligt idrottslärarna att eleverna ska tycka idrott och hälsa är roligt där
aktiviteterna ska upplevas positivt. Genom positiva minnen och upplevelser av ämnet idrott och hälsa så ska det med största strävan fortsätta i elevernas vuxenliv.
9. Referenslista
Andersson, P. (2015). Hur idrottsläraren motiverar eleverna till fysisk aktivitet i skolan och
på fritiden. Kandidatuppsats. Kristianstad: Högskolan Kristianstad. Tillgänglig:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:809865/FULLTEXT01.pdf
Hämtad 2018-11-20.
Annerstedt, C. (1995). Idrottsdidaktisk reflektion. Varberg: Multicare.
Annerstedt, C. (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare. Bramhagen, A., & Carlsson, A. ( (2013). Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur.
Bråten, I. (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Ekberg, J. & Erberth, B. (2000). Fysisk bildning: om ämnet idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Ekblom, Ö. (2011). Hur får vi inaktiva barn att röra på sig?. Stockholm: Centrum för idrottsforskning. Tillgänglig: https://centrumforidrottsforskning.se/wp-
content/uploads/2014/04/Inaktiva-barn-rora-sig.pdf Hämtad 2018-11-19.
Engström, L-M. (2004). Barns och ungdomars idrottsvanor i förändring. Stockholm: Centrum för idrottsforskning. Tillgänglig: https://centrumforidrottsforskning.se/wp- content/uploads/2014/04/Barn-idrottsvanor-forandring.pdf Hämtad 2018-11-20.
Engström, L-M. & Redelius, K. (2002). Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: HLS förl.
Eriksson, C. (2012). Skolämnet idrott och hälsa hösten 2002. Uppläggning och huvudresultat från en nationell utvärdering. Stockholm: Centrum för idrottsforskning. Tillgänglig:
2012.pdf Hämtad 2018-11-24.
Hagströmer, M. (2018). Hur mycket fysisk aktivitet behöver barn och ungdomar? Stockholm: Centrum för idrottsforskning. Tillgänglig: https://centrumforidrottsforskning.se/wp-
content/uploads/2017/06/Hur-mycket-fysisk-aktivitet-behöver-barn-och-ungdomar.pdf Hämtad 2018-12-27.
Håkan, L. & Gunn, N. (2017) ‘It doesn't matter how they move really, as long as they move.’ Physical education teachers on developing their students’ movement capabilities, Physical
Education and Sport Pedagogy, 22:2, 137-149, DOI: Tillgänglig: https://eric.ed.gov/?id=EJ1129551 Hämtad 2018-12-04.
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2013). Utmärkt undervisning, Framgångsfaktorer i svensk och
internationell belysning. Stockholm: Natur & kultur.
Imsen, G. (1999). Lärarens värld introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Isberg, J. (2009). Viljan till fysisk aktivitet. En intervention avsedd till att stimulera ungdomar till att bli fysiskt aktiva. Kandidatuppsats. Örebro: Örebro Universitet. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:272180/FULLTEXT02 Hämtad 2018-11-28.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. Larsson, H. (2015). Vad innebär det att bli lärare i idrott och hälsa?. Stockholm:GIH. Tillgänglig: https://idrottsforum.o,rg/larhak_stidder151210/
Hämtad 2018-11-29.
Larsson, H. & Meckbach, J. (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber. Larsson, H. & Nyberg, G. (2017). It doesn't matter how they move really, as long as they move. Physical education teachers on developing their students movement capabilities. Volume 22, 2017-Issue 2. Tillgänglig:
http://eds.a.ebscohost.com/eds/detail/detail?vid=21&sid=4e592b2c-f6a5-46f9-a431-
saXZlJnNjb3BlPXNpdGU%3d#AN=121184681&db=sph
Hämtad 2018-12-04.
Legrain, P. Radel, R. Sarrazin, P. & Wild, C. (2010). Social contagion of Motivation between Teacher and Student: Analyzing underlying Processes. Journal of Educational Psychology. American Psychological Association, 2010, 102, pp.577-587. Tillgänglig: https://hal.archives- ouvertes.fr/hal-00449566/document Hämtad 2018-12-04.
Nyberg, G (2016). De aktiv och De inaktiva. Om ungars rörelse i skola och på fritid. Stockholm: Centrum för idrottsforskning. Tillgänglig:
https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2017/06/De-aktiva-och-de- inaktiva_komp.pdf Hämtad 2018-12-05.
Nylén, U. (2005). Att presentera kvalitativa data: framställningsstrategier för
empiriredovisning. Malmö: Liber ekonomi.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Raustorp, A. (2004). Att lära fysisk aktivitet: bildning i rörelse: livsstil och hälsa. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Sandberg, O. (2017). Fysisk aktivitet eller inaktivitet? En studie om elevers intresse för idrott och hälsa skolan. Examensarbete. Umeå: Umeå Universitet. Tillgänglig: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1088201/FULLTEXT01.pdf Hämtad 2018-12-06.
Schön, D-A. (2006). The reflective practitioner: how professionals think in action. Aldershot: Arena.
Skoglund, C. (2012) . Hermeneutik i praktiken. En kortfattad sammanfattning av hur en hermeneutisk forskningsprocess kan gå till 2012. Tillgänglig: http://www.c-
skoglund.se/Crister_Skoglund/Egna_Texter/Poster/2012/11/21_Hermeneutik_i_praktiken_file s/Hermeneutik%20i%20praktiken.pdf Hämtad 2018-12-27.
forskningsresultat som stör på granskning på vetenskaplig grund i skolan. Stockholm: Skolinspektionen. Tillgänglig: https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/08-om- oss/sammanfattning-forskningsoversikten.pdf Hämtad 2018-12-06.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner- for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-
fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode% 3DGRGRIDR01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor1 Hämtad 2018-11-20.
Starrin, B. & Svensson, P. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Stensmo, C. (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2011). Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. (2002). Foskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet, Stockhom.
WHO. (2017). World Health Organization. Regional Office for South-East Asia. Bending the
curve- ending TB: Annual report 2017. Tillgänglig:
http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/254762/978929022584-eng.pdf?sequence=1
Hämtad 2018-12-04.
Åström, P. (2013). Included yet Excluded? Conditions for Inclusive Teaching in Physical
Educaition and Health. Examensarbete. Umeå: Umeå Universitet. Tillgänglig: