Syftet med undersökningen anses vara uppfyllt då vi har lyckats att besvara studiens frågeställningar:
• På vilket sätt utgör grupphandledning ett yrkesmässigt stöd för personalen?
Intervjuernas resultat visar tydligt att grupphandledning utgör ett yrkesmässigt stöd i arbetet med klienterna, då grupphandledningssessionerna används till att reflektera i grupp kring det egna förhållningssättet och komma till ny insikt samt förståelse om sig själv och klientens problematik. Detta bidrar till personalens utveckling såväl personlig som professionell, vilket skapar trygghet i den egna yrkesrollen. Grupphandledning utgör också ett stöd genom att tillgodose ett formellt utrymme, där personalen får möjlighet att uppmärksamma varandra på att det behövs feedback och stöd i det vardagliga arbetet.
• På vilket sätt kan handledning bidra till att stärka personalens välbefinnande på arbetsplatsen?
Grupphandledning exponerar gruppen till en mångfald av arbetssituationer med klienter samt gruppens samlade reflektioner och erfarenheter. Detta kan öka gruppens känsla av
begriplighet på arbetsplatsen samt utgöra ett verktyg för den yrkesverksamme i och med
att gruppen utvecklar resurser till att hantera de krav som ställs i arbetslivet. Vidare utgör grupphandledning ett stöd till att hitta motivation då den skapar ett formellt utrymme, där deltagarna kan stötta varandra samt få positiv feedback från gruppen och handledaren. Alla dessa faktorer kan hjälpa personalen att återfinna mening i sitt arbete eller bidra till en ökad känsla av meningsfullhet. Dessa reflektioner talar för att grupphandledning har
28 förmågan att stärka personalens känsla av sammanhang, vilket är starkt kopplat till personalens välbefinnande på arbetsplatsen.
• Vilka egenskaper bör en handledare besitta?
Enligt intervjupersonerna bör en handledare besitta följande egenskaper: lyhördhet, att kunna läsa mellan raderna samt inneha kunskap om organisationens kultur, de handleddas arbetsförhållande och arbetsvillkor.
Övriga slutsatser är att det finns en tendens att byta ut handledare om förändringar inte sker efter relativt kort tid. Resultatet visar också att personalens behov och förväntningar är högst individualiserade, vilket tyder på att de handledda och handledaren är i behov av en överenskommelse eller ett kontrakt över gemensamma mål för att undvika missuppfattningar eller orealistiska förväntningar.
Pedagogiska implikationer
Det pedagogiska värdet som studien kan bidra med är att öka läsarens förståelse och medvetenhet om grupphandledning i psykosocialt arbete. Studien lyckades belysa viktiga aspekter som: den handleddes eget ansvar under grupphandledning, de handleddas och handledarens behov av ett kontrakt eller överenskommelse om gemensamma mål, samt grupphandledningens krav på kontinuitet och tid. Dessa erfarenheter och kunskaper utav grupphandledning hjälper oss att vara mer förberedda i vårt arbete som nyblivna behandlingspedagoger.
Framtida forskning
Grupphandledning är ett aktuellt ämne och tillskott inom människovårdande organisationer samt är ett komplext ämne som behöver forskas vidare på. Den kunskapen och den erfarenhet som intervjupersonerna delat med sig, väckte nyfikenhet om att få ta del av handledarens och chefens upplevelser av grupphandledning. Intressant hade också varit att studera chefens symboliska roll och närvaro under grupphandledningstillfällen samt den informella makten under grupphandledning.
29
REFERENSER
Aaron, Antonovsky (2007). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Arvidsson, Barbro., Löfgren, H & Fridlund, B. (2000). Psychiatric nurses’ conceptions of how group supervision in nursing care influences their professional
competence. Journal of Nursing Management, 8, 175-185.
Bernler, Gunnar & Johnsson, Lisbeth (1993). Handledning i psykosocialt arbete. Malmö: Bok Tryckeriet.
Bryman, Alan (2009) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Codex (2009) Codex – regler och riktlinjer för forskning 2009. Hämtad 2009-12-08 från www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml
Fone, Susen (2006). Effective supervision for occupational therapists: The development and implementation och infromation package. Autralian Occupatioanal
Therapy Journal, 53, 277-283. Doi: 10.1111/j1440-1630.2006.00581.x
Handal, Gunnar (2007). Handledaren – guru eller kritisk vän?. 1: Kroksmark, Tomas. & Åberg, Karin. (Red.) Handledning i pedagogiskt arbete (19 – 31). Polen: Författarna och studentlitteratur.
Hartman, Jan (2009). Vetenskapligt tänkande – från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Hawkins, Peter & Shohet, Robin (1994). Supervision in helping professions, an
individual, group and organizational approach. Philadelphia: OPEN
UNIVERSITY PRESS.
Heap, Kari Killén (1981) Handledning i socialt arbete: målsättningar för
praktiken:handledarens roll: metodik och yrkesprinciper. Stockholm:
Wahlström & Widstrand.
Howard, Fiona (2008). Managing stress or enhancing wellbeing? Positive psychology’s contributions to clinical supervision. Autralian Psychologist, 43 (2), 105-113. Doi: 10.1080/00050060801978647; (AN 31898901).
Hyrkäs, Kristiina & Appelqvist Schmidlechner, Kaija (2003). Team supervision in multiprofessional teams members’descriptions and the effects as highlighted by group. Journal Care nursing, 12, (02), 188-197. Doi: 10.1046/j13652702.2003.00710.x; (AN 91906660).
Höjer, Stefan., Beijer, Elisabeth & Wissö, Therese (2007). Varför handledning? Hämtad: 2010-01-28 från
http://www.gr.to/download/18.55340448112b9e59b8980005198/FoU-rapport_2007:1_varfor_handledning.pdf
Kadushin, Alfred & Harkness, Daniel (2002). Supervision in social work. New York: Columbia, University press.
30 Kilmister, Sue., Cottrell, David., Grant, Janet. & Jolly, Brian (2007) AMEE Guide NO.
27: Effective educational and clinical supervision. Medical Teatcher, 29, 2 –
19. Doi:10.1080/01421590701210907; (AN 25228119)
Kvale, Steiner & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningintevjun. Lund: studentlitteratur.
Näslund, Johan (2004). Insyn i grupphandledning: Ett bidrag till förståelsen av ett av de
människobehandlande yrkenas hjälpredskap. Linköping: Linköpings
Universitet, Instutionen för beeendevetenskap.
Näslund, Johan & Ahlgren, Torbjörn (2009). Grupphandledning med team inom socialt
arbete. Hämtad 2010-02-30 från
http://www.hhj.hj.se/doc/5124&pdf=31346
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder – att planera,
genomföra och rapotera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Pertoft, Mona & Larssen, Birgitta (2003). Grupphandledning med Yrkesverksamma i
människovård. Stockholm: Liber
Rosenthal, Leslie (1999). Group Supervision of Groups: A Modern Analytic Perspective.
International Journal of Group Psychotherapy, 49 (2).
Ögren, Marie-Louise & Jonsson, Carl-Otto Sundin, Eva (2005). Group Supervision in Psychotherapy: The Relationsship Between Focus, Group Climate, and Perceived Attained Skill. Journal of Clinical Psychology, 61 (4), 373-388. Doi: 10.1002/jclp.20056
Bilaga I