Syftet med studien var att undersöka hur lärare arbetar med textsamtal och på vilka sätt de upplever att textsamtal påverkar elevers läsförståelse. I studien fr amkom det att alla de intervjuade lärarna arbetar med metoden textsamtal för att utveckla läsförståelsen. Resultatet visade att lärarna uttryckte att textsamtal är gynnsamt då metoden bland annat går att använda i fler ämnen än bara svenska. Fortsättningsvis visade resultatet i studien att textsamtal
används med olika fokus, men alla lärarnas syfte var att utveckla elevernas läsförståelse. Avslutningsvis visar resultatet att textsamtal tillåter varierande arbetssätt så som diskussioner, läsläxa samt högläsning. Detta leder fram till slutsatsen som är att textsamtal är gynnsamt, men det finns faktorer runt omkring som lärare behöver ha i åtanke när de arbetar med textsamtal.
Våra lärdomar av studien är att det finns flera tillvägagångssätt vid arbete med textsamtal. Det viktiga är att utforma undervisningen så elever får möjlighet till att interagera med andra där diskussioner och samtal tar form. Eftersom alla elever har olika kunskaper när de kommer till skolan öppnar textsamtal upp för att alla elever ska få samma förståelse. Utifrån studiens problemformulering där yrkesrelevansen var att lärare tar för givet att när eleverna kan läsa, har de en läsförståelse men så är inte fallet. Studien belyser att eleverna behöver ges
möjlighet att utveckla sin läsförståelse i flera ämnen och i olika former av texter. Därmed är det relevant att lärarna ständigt reflekterar och utvärderar sin undervisning så fler ämnen innefattar läsförståelse vilket bidrar till ett lärande inom ämnet. Vidare forskning på området är förslagsvis att undersöka elevernas motivation kring textsamtal. Alternativt att genomföra en aktionsforskning där fokus är att se om elevernas kunskaper inom ämnet ökar genom att använda textsamtal i flera ämnen i skolan.
Referenslista
Litteratur
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s. 8–16). Stockholm: Liber.
Bjørndal, C.R.P. (2016). Det värderande ögat: observationer, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning (1. uppl). Stockholm: Liber.
Eriksson-Zetterqvist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. G. Ahrne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s. 34–54). Stockholm: Liber.
Gambrell, L. (2011). Seven rules of engagement. What´s Most Important to Know About Motivation to Read. The Reading Teacher, 65(3), 172–178.
Hallesson, Y. (2016). Kollaborativa textsamtal som stötta för elevers ämnesspecifika läsande och lärande. Tre exempel från gymnasieundervisning. Kielikukko, (3), 14–21.
Hirvonen, R., Georgiou K, G., Lerkkanen, M.K., Aunola, K., & Nurmi, J.E. (2010). Taskfocused behavior and literacy development: a reciprocal relationship. Journal of
Research in Reading, 33(3), 302–319.
Ingemansson, M. (2018). Djupläsning och lässtrategier. Acta Didactica Norge, 12(2), 1-14.
Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter. (Doktorsavhandling, Malmö Högskola, Malmö). Hämtad från
Lundberg, I., & Sterner, G. (2006). Läsning, Räkning och uppgiftsorientering – hur hänger de ihop? Svenska Dyslexistiftelsen tidskrift, (3), 3–11.
Nilsson, E., & Rohdén, N. (2018). Läsinlärning och läsförståelse i förskoleklass och årskurs
ett – och övergångar mellan dessa stadier. (Examensarbete, Halmstad Högskola, Halmstad).
Hämtad från
http://hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1249641/FULLTEXT02.pdf
Omar, A., & Saufi, M.M. (2015). Storybook Read Alouds to Enhance Student’s
Comprehension Skills in ESL Classrooms: A Case Study. Dinamika Ilmu, 15(1), 99- 113.
Reichenberg, M. (2015). Literacy, Language and Social Interaction in Special Schools. Journal article, 15(19), 173-187. Hämtad från
http://readingmatrix.com/files/12-h6uv43ga.pdf
Reichenberg, M., & Emanuelsson, B.M. (2014). Elever i årskurs 3 läser och samtalar om texter: En interventionsstudie. Acta didactica Norge, 8(1). 1-14.
Reichenberg, M., & Löfgren, K. (2014). An Intervention Study in Grade 3 Based Upon Reciprocal Teaching. Journal of Education and Learning, 8(2). 122-131.
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s.220–236). Stockholm: Liber.
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskola, förskoleklassen, fritidshemmet 2011 (5.uppl.). Stockholm: Fritzes. Hämtad från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/1553968042333/pdf397 5.pdf
Stokke Olaussen, B. (2016). Classroom Discourse: The role of Teacher’s Instructional Practise for Promoting Student Dialouges in the Early Years Literacy Program (EYLP).
Universal Journal of Education Research, 4, 2595-2605.
Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s. 17–33). Stockholm: Liber.
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. G. Ahrne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s. 208–219). Stockholm: Liber.
Varga, A. (2013). Metakognitiva perspektiv på skolans litteratursamtal: Hur kan elever stödjas i att utveckla metakognition via samtal om skönlitteratur? Didaktisk tidskrift, 23(1),
493–512.
Internetkällor
Körling, A-M. (2018). Textsamtal för lärande. Hämtad 2019-05-17 från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/000_Samtal-om- text/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M0_gr_02A_Textsamtal_for_larande.d ocx
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2019-04-16 från
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Westlund, B. (2018). Modeller för textsamtal. Hämtad 2019-04-17 från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/000_Samtal-om- text/del_03/Material/Flik/Del_03_MomentA/Artiklar/M0_1- 9_03A_01_Modeller_for_textsamtal.docx
Källmaterial
Intervju Respondent 1 2019-04-23 Intervju Respondent 2, 3, 4 2019-04-25 Intervju Respondent 5 2019-04-25 Intervju Respondent 6 2019-04-30 Intervju Respondent 7 2019-04-30Bilagor
Bilaga 1 - Intervjufrågor
1. Är det okej att vi spelar in intervjun? 2. Hur länge har du varit verksam lärare? 3. Vilka kunskaper har ni om textsamtal?
4. Vad tycker ni om textsamtal som metod för att utveckla elevers läsförståelse? 5. Arbetar ni med textsamtal i klassen?
6. Om ja, hur arbetar ni?
7. Om nej, varför gör ni inte det?
8. Hur arbetar ni då för att utveckla elevers läsförståelse? 9. Varför arbetar ni med textsamtal?
10. När ni arbetar med textsamtal, hur organiserar ni gruppen?
11. Om ni arbetar i små grupper, är textsamtalen lärarstyrda?
12. På vilka sätt är de lärarstyrda?
13. Ser ni någon skillnad i elevers läsförståelse genom att använda metoden textsamtal? 14. På vilket sätt ser ni skillnaden i elevers läsförståelse?
Bilaga 2 – Tabell
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
Evelina Nilsson Nathalie Rohdén