Slutsatser som kan dras är att kommunikationen mellan lärare och elev är otroligt viktig då det gäller att motivera till idrottsundervisningen. Samtalet ska bygga på dialog och tilliten är någonting som bör byggas upp för att kunna stötta och få eleverna att vara en viktig del i kommunikationen. Först då skulle man kunna uppnå början på en beteendeförändring där eleven får en annan syn på livsstilsfaktorer och får en ökad motivaiton till deltagande i Idrott och hälsa. Det framkom i studien att elever som är omotiverade i Idrott och hälsa ofta kan vara omotiverade till annat som hör till skolan. Dessa elever har ofta låg självkänsla och de verkar apatiska och nedstämda. Fysisk aktivitet skulle kunna ge dessa elever mer energi då det är bevisat att regelbunden fysisk aktivitet har positiva fördelar med sig. Dock handlar det kanske inte bara om låg energi till följd av osunda vanor, utan det kan vara flera faktorer som är djupare och svårare att tillmötesgå. En lösning skulle kunna vara att det finns mer meningsfulla aktiviteter i individens liv. Skolan och samhället spelar en roll, men föräldrarna kan också spela en stor roll. Se eleverna i deras sammanhang och ur deras perspektiv är viktigt för att kunna förstå varför en elev handlar på ett visst sätt och även vilka orsakerna kan vara till att eleven är omotiverad.
Av både litteratur och resultat av analysen går det att utläsa att motivation och självförtroende är nära förenade. Finns inget självförtroende eller tillit till den egna förmågan, kan motivationen till ett deltagande utebli och den måste då påverkas utifrån i form av lärarens engagemang, undervisningsinnehåll, förväntningar och förstärkningar. Då självförtroendet och tilliten till förmågan är starkare syns det på eleven och det påverkar inte bara ett fortsatt deltagande i idrottsundervisningen utan det kan påverka även i andra olika situationer.
Känslan av att behärska någonting och att lyckas med det man gör, är det som gör att självförtroendet kan öka och därmed också motivationen för deltagande i undervisningen, vilket skulle kunna ge ett ökad allmänt välbefinnandet. Stöd och uppmuntran är att föredra framför krav och för kontrollerande situationer.
Mindre elevgrupper, ökade ekonomiska medel, fler resurser i form av lärare och utökad tid, skulle ge idrottsläraren mer tid för enskilda elever då kontakten och tilliten till eleven kan byggas upp och underlätta i det motiverande arbetet. Med dessa utökade åtgärder och resurser skulle man lättare kunna fånga upp de verkliga orsakerna till att eleverna är omotiverade till
ett deltagande i undervisningen. Kontakten med föräldrarna är en del av i den strävan att lära känna elevens bakgrund och möjliga orsaker till bristande motivation. Ökade lärarresurser med inriktning mot mindre grupper skulle kunna inrikta sig på spontanidrott vid sidan om de vanliga idrottsaktiviteterna och väcka en rörelseglädje hos elever. Om ämnet Idrott och hälsa kunde få mer utrymme i skolan, med en ökad inriktning mot hälsa och livsstil kunde större förståelse skapas för värdet av fysisk aktivitet och därmed kanske bidra till en ökad inre motivation. Resurser i form av fler lärare som kan koncentrera sig på exempelvis undervisning i hälsa kunde även belysa kroppsidealen och värdet av bra kost kopplat till de positiva effekter som fysisk aktivitet för med sig.
7.1 Yrkesrelevans och vidare forskning
Jag anser att det kan vara bra att ta del av andra lärares erfarenheter och reflektioner kring upplevelser och tillvägagångssätt. Det kan ge perspektiv på hur man själv är som lärare och hur man själv gör i sin undervisning. Denna studie kan förhoppningsvis fungera som stöd och ge tips samt få läsaren att reflektera över hur denne själv gör i olika situationer där det kan vara svårt att motivera eller stärka elever. Studien ger även en bild av hur det kan vara i verkligheten och varför motivation till Idrott och hälsa är viktigt. Motivationsarbete är enligt mig en stor del av skolans värld och någonting som kan vara svårt att utföra, därför skulle förslag på vidare forskning vara att undersöka vad eleverna anser behövs för deras motivation.
Hur skulle de bli mer motiverade till att delta i Idrottsundervisningen? En annan infallsvinkel kan vara en undersökning om barns upplevelser av bemötande från lärare och därmed motivation och intresse för deltagande i Idrott och hälsa.
8. Referenser
8.1 Tryckta källor
Ahl, H (2004). Motivation och vuxnas lärande. En kunskapsöversikt och problematisering.
Myndigheten för skolutveckling; Forskning i fokus, nr 24. Stockholm: Liber.
Almvärn, P-E och Fäldt, C (2001). Idrott och hälsa. Studentlitteratur AB
Annerstedt, C (red)(1995). Idrottsdidaktisk reflektion.Varberg: Multicare Förlag AB.
Annerstedt, C. (Red.). (1990). Undervisa i idrott. Idrottsämnets didaktik. Lund:
Studentlitteratur.
Bandura, A. (1997). Self-efficacy: The exercise of control. New York: W.H. Freeman and Company.
Berglund, E och Sjödin, F (2005). Motivation inom ämnet Idrott och hälsa – En intervjustudie av lärares uppfattningar om motivationens betydelse för ämnet Idrott och hälsa. Umeå
universitet, Pedagogiska institutionen. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-452 Carlgren, I, och Marton, F 2001: Lärare av i morgon. Kristianstad: Lärarförbundets Förlag.
Denscombe, M (2004). Forskningens grundregler. Samhällsforskarens handbok i tio punkter. Lund: Studentlitteratur.
Duesund, L. (1996) Kropp, kunskap och självuppfattning. Falköping:
Liber utbildning.
Egidius, H (1981). Psykologiska grundbegrepp, en uppslagsbok. Lund: Liber Läromedel.
Eriksson, C, Gustavsson, K, Quennerstedt, M, Rudsberg, K, Öhman, M, Öijen, L (2005).
Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03) : Idrott och hälsa. Stockholm:
Skolverket.
Eysenck, M (red.) (2000). Psykologi. Ett integrerat perspektiv. Lund. Studentlitteratur.
Faskunger, J, (2001) Motivation för motion: hälsovägledning steg för steg Farsta: Sisu idrottsböcker.
Glasser, W (1996). Motivation i klassrummet. Malmö: Brain Books AB Granbom, A-K (1998). Att motivera till hälsa. Studentlitteratur AB.
Grindberg, T, & Langlo Jagtöien, G. (2000). Barn i rörelse. Lund: Studentlitteratur.
Hassmén, P och N Hassmén (2005). Hälsosam motion. SISU idrottsböcker.
Henriksson, D och Johnsson, L (2007) Att skapa intresse i ämnet idrott och hälsa: en studie om fysiskt inaktiva grundskoleelever. Luleå tekniska universitetet Nr: 2007:016
Henriksson, J och Ravnjakovic, G (2008). Ett liv i rörelse. Examensarbete. Högskolan i Halmstad http://hdl.handle.net/2082/1806
Höjer, D. (2008). Uppdrag hälsa. Författaren och Sveriges Utbildningsradio AB.
Jenner, H (2004) Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Myndigheten för skolutveckling; Forskning i fokus, nr 19. Stockholm: Liber.
Johansson, B och Svedner, P-O (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:
Författarna och Kunskapsföretaget.
Karlsson Gustavsson, T och poddany, (2008). Hur engageras omotiverade elever?Hur arbetar idrottslärarna för att få med omotiverade elever i Idrott- och hälsaundervisningen?
Examensarbete. Högskolan i Halmstad.
Kristoffersson, M och Nilsson, A. (1998). Motivation i idrottsundervisning – lärarens roll som motivator. En fallstudie av en lärares idrottsundervisning. Examensarbete nr.26.
Universitet, pedagogiska institutionen. Umeå.
Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur,
Lake, J. (2001). Young people`s conceptions of sport, physical education, and exercise:
implications for physical education and the promotion of health-related exercise.
European Physical Education Review, 2001, vol 7, sid. 80-91
Langlo JagtØien, G, Hansen, K, och Annerstedt C. (2002) Motorik, lek och lärande.
Göteborg: Multicare Förlag AB.
Larsson, H och Meckback, J (red.) (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm:
Författarna och Liber.
Lärarförbundet. (2005). Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet. Femte upplagan.
Maltén, A (1997). Pedagogiska frågeställningar – en introduktion till pedagogiken.
Studentlitteratur: Lund
Maslow, Abraham H, 1987, Motivation and personality, New York, R. R. Donnelley & Sons Raustorp, A. (2004). Att lära fysisk aktivitet. Bildning i rörelse Livsstil och hälsa. Uppsala:
Läromedel och utbildning.
Skinner, B. F. (2006) Undervisningsteknologi. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
Svederberg, E, Svensson, L och Kinderberg (red.). (2001) Pedagogik i hälsofrämjande arbete.
Lund: Studentlitteratur.
Stensmo, C (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J (2005). Kvalitativa intervjuer. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Wagner, H (2003). Människans drivkrafter - motivationens psykologi. Lund: studentlitteratur
8.2 Elektroniska källor
Giota, Joanna, 2002: http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/giota.pdf http://www.fhi.se/upload/PDF/2004/rapporter/skolrapport.pdf
2008-09-20
http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf 2008-11-23
http://www.skolverket.se/sb/d/203/a/1101 2008-12-04
Bilaga 1
Intervjuguide
Vad har du för utbildning?
- fortbildning?
- ålder, verksamma år i yrket?
Har du en ”Idrottsbakgrund”, som till exempel föreningsaktiv.
-Omsätter du dessa kunskaper i din undervisning?
-På vilket sätt?
Tror du idrottsdagar med speciella inriktningar kan väcka större intresse för idrott och hälsa hos elever?
- varför/varför inte?
Vilka moment innehåller din undervisning?
Beskriv hur du kan se till varje individs behov och förutsättningar i idrottsundervisningen.
- Hur anpassar du undervisningen ?
På vilket sätt uppmuntrar du elever som inte är vana eller intresserade av att röra på sig till att bli mer fysiskt aktiva?
-Exempel.
-Hjälpmedel?
Hur bemöter du elever som inte deltar aktivt i undervisningen?
-Vad kan du erbjuda de elever som av olika orsaker inte deltar i den fysiska aktiviteten i undervisningen?
- Vilka lösningar kan du och eleven komma fram till?
Beskriv hur du kan stärka elever till att känna trygghet och engagemang i idrott och hälsa.
Vad gör du för att stärka elevens tillit till den egna förmågan i undervisningen?
-för att öka självförtroendet?
Upplever du att du lyckats motivera och påverka elever positivt?
Vilka egenskaper tycker du behövs för att kunna motivera i ämnet?
Vad har du för förväntningar på dina elever?
Hur ser den inre och yttre miljön i undervisningen ut?
- hur påverkar den din undervisning?
På vilket sätt är tillgången på resurser en positiv eller negativ faktor i ditt arbete som motivatör?
(redskap, tid, pengar)
Bilaga 2 Brev
Sandra Engstrand 2008-11-03
Nyhemsgatan 32 Till idrottspedagog i
302 49 Halmstad X kommun
Tfn: xxxxxxxxxx
Hej!
Jag studerar på lärarprogrammet på Högskolan i Halmstad och min utbildning är inriktad på grundskolans tidiga åldrar. Under höstterminen skriver jag mitt examensarbete som handlar om Idrott och hälsa. Mitt syfte med examensarbetet är att studera hur idrottspedagoger kan motivera elever som av olika orsaker är inaktiva eller ointresserade av den fysiska aktiviteten inom ämnet Idrott och hälsa.
Jag hoppas att du skulle vilja medverka i en intervju, som givetvis är frivillig. Materialet från intervjun kommer att behandlas konfidentiellt och ingenting som sägs kommer att kunna kopplas till dig.
Intervjun kommer att spelas in på band för att kunna transkriberas och analyseras.
Intervjun beräknas ta ca 30 – 45 minuter.
Hör av dig angående tid och plats så snart som möjligt, välj en dag i v. 46-47.
Vänliga hälsningar
Sandra Engstrand (sandra_e_@hotmail.com) Tfn: xxxxxxxxxx Handledare:
Lars Kristén (Lars.Kristen@hh.se) Linn Ericsson (Linn.Eriksson@hh.se)