Majoriteten av eleverna i studien upplever ingen otrygghet under lektionen i idrott och hälsa. Det förekommer dock att ett antal elever upplever en otrygghet och det är ett stort problem för oss blivande lärare. Vi måste sträva efter att skapa en så trygg miljö som möjligt för alla individer före, under och efter lektionen i idrott och hälsa. Med utgångspunkt i denna studie så kan vi se att eleverna har belyst önskade förbättringsmöjligheter för att förbättra
omklädningsrumsmiljön. Eleverna har belyst mer komplicerade åtgärder såsom att bygga ut omklädningsrummet och även mindre åtgärder som att sätta in duschdraperier där elever har möjligheten att duscha ensam. De skillnader vi ser mellan pojkar och flickors upplevelser av trygghet är att pojkar känner sig mer trygga i omklädningsrummet än flickor. Flickorna hade ett stort spridningsmått på denna fråga och det innebär att det var väldigt varierande svar gällande tryggheten. Glädjande för studien var att både pojkarna och flickorna hade ett högt värde på trygghetsskalan.
Gällande kränkande behandling så upplever majoriteten av eleverna att kränkningar inte förekommer i omklädningsrummet. Det vi finner oroväckande är att många har besvarat frågan med “vet ej” och det har fått oss att inse att förebyggandet av kränkande behandling bör få ännu större plats i skolan. I frågan om vilka kränkningar som upplevs i
omklädningsrummet så svarar majoriteten av respondenterna vet ej. Positiva aspekter av studien är att svarsfrekvensen är låg på psykiska och fysiska kränkningar i
omklädningsrummet.
Vidare forskning
Förslag till vidare forskning skulle vara inom samma ämne men att en annan metod skulle appliceras. Kvalitativa intervjuer med elever där det finns några fasta frågor som ställs till alla informanter samt frågor där det finns utrymme för fri reflektion. Eventuellt skulle detta minimera missförstånd i frågorna. En annan önskan är att intervjua lärare i idrott och hälsa för att undersöka vilka åtgärder som tas för att minska otryggheten både på lektionen och i omklädningsrummet.
37
Didaktiska implikationer
Det vi kan tolka med utgångspunkt i enkätstudien från de fria svaren är spridningen gällande upplevelsen av otrygghet. Som lärare bör man ha en kontinuerlig dialog med eleverna vad som upplevs otryggt och åtgärder till detta. Första steget är att identifiera faktorer till
upplevelsen av otrygghet och arbeta för att förbättra dessa. Om miljön i omklädningsrummet inte går att påverka är ett förslag att arbeta med att stärka gemenskapen i gruppen.
38
Referenslista
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Brink, F., & Sakac, A. (2018). “Det är oftast jobbigast att man ska byta om med andra..” - En undersökning om varför elever i grundskolans senare år väljer att avstå från lektionerna i idrott och hälsa. (Examensarbete). Halmstad: Högskolan Halmstad. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1176089/FULLTEXT02.pdf Hämtad: 2018-11- 20
Bourdieu, P. (1986). Kultursociologiska texter. Stockholm: Salamander.
Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. (2., uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, MA., Isaksson, K. & Laflamme, L.(2007) Verbal abuse in school. Constructions of gender among 14- to 15-year-olds. Gender and Education. 19(5). 587-605.
Tillgänglig:https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/09540250701535600?needAccess =true
Engström, L. (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Fagrell, B. (2002). Genus - Historien om kvinnligt och manligt. I L-M, Engström & K, Redelius (Red.). Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: HLS förlag.
Friends. (2018). Friendsrapporten. Friends. Tillgänglig: https://friends.se/wp-
39 George, LM. & Storm, BI. (2017). Bullying and Victimisation Dynamics in High School - An Exploratory Case Study. Journal of Teacher Education for sustainability. 19(1), 147-163. Tillgänglig: https://content.sciendo.com/view/journals/jtes/19/1/article-p147.xml Hämtad: 2018-12-10
Gustafsson, K. (2015). Jobbigt på idrotten. En fenomenologisk undersökning av elevers upplevelser av obehag och hinder i anslutning till idrottslektioner. (Självständigt arbete). Örebro: Örebro universitet. Tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:901615/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2018-11-20
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. (1. uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker.
Herlin, A. & Munthe, B. (2011). En tryggare skola. Regler och förebyggande arbete mot våld och kränkande behandling. (3., uppdaterade uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.
Hirdman, Y. (1988). Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning.
Kvinnovetenskaplig tidskrift.
Hirdman, Y. (2004). Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning. I C. Carlsson Wetterberg & A. Jansdotter (Red.). Genushistoria: en historiografisk exposé. Lund: Studentlitteratur.
Kalonaityté, V. (2014). Normkritisk pedagogik: för den högre utbildningen. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Jalmart, L. (2007). Utbildning, kön och makt. I O.,Franck. (Red.), Genusperspektiv i skolan:
40 Lapidot-Lefler, N. & Dolvecohen, M (2014). Comparing cyberbullying and school bullying among school students: prevalance, gender, and grade level differences. Social Psychology of
Education : An International Journal. 18(1). 1-16. Tillgänglig:
https://search.proquest.com/eric/docview/1697504716/D0BA0EAA33AC4A86PQ/1?account id=11261 Hämtad: 2018-12-11
Larsson, B. (2008). Ungdomarna och idrotten. Tonåringars idrottande i fyra skilda miljöer. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms universitet. Tillgänglig: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:198237/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2018-12-04
Larsson, H. (2004). Vad lär man sig på gympan?: elevers syn på idrott och hälsa i år 5. I H. Larsson & K. Redelius (Red). Mellan nytta och nöje : bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: GIH
Larsson, H. & Fagrell, B. (2010). Föreställningar om kroppen: kropp och kroppslighet i pedagogisk praktik och teori. Stockholm: Liber.
Lunde, C. (2017). Att känna sig sämst på idrotten. I C.Dartsch, RJ.Norberg & J. Philblad (Red.). De aktiva och de inaktiva. CIF. Tillgänglig:
https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2017/06/De-aktiva-och-de- inaktiva_komp.pdf Hämtad: 2018-12-16
Nilsson, M. (2014). Att samla in kvantitativa data - enkätundersökningar. I M. Hjerm., S. Lindgren. & M. Nilsson (Red.). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Olweus, D. (1998). Mobbning i skolan. Vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm. Liber.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra och
41 Pålsson, S. (2014). Digitaliseringen av skolan. I: Dunkels, Elza & Lindgren, Simon (red.).
Interaktiva medier och lärandemiljöer. Malmö: Gleerups
Ranefjord, C. (2012). Gymnasieelevers upplevelser av skolans omklädningsrum. Instituationen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap. (Examensarbete). Växjö: Linnéuniversitetet. Tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:546906/FULLTEXT01.pdf Hämtad 2018-12-11
Redelius, K. (2004). Bäst och pest! Ämnet idrott och hälsa bland elever i grundskolans senare år. I H.Larsson & K. Redelius (Red). Mellan nytta och nöje:bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: GIH
Skolinspektionen (2012). Idrott och hälsa i grundskolan. Med lärandet i rörelse. Stockholm: Skolinspektionen. Kvalitetsgranskning. Tillgänglig:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitets granskningar/2012/idrott/idrott-halsa-grundskolan-slutrapport.pdfHämtad: 2018-11-20
Skolinspektionen (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9. Stockholm: Skolinspektionen Tillgänglig:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitets granskningar/2018/idrott-och-halsa/kvalitetsgranskning-av-amnet-idrott-och-halsa-i-arskurs- 79.pdf?fbclid=IwAR0TPSaf0zA5HX4dlBk0-
N7Y0iNZxGdf0UndV14vWjg2taVdp1eNmk5QA0Q Hämtad: 2018-11-20
Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2010a). På pojkars planhalva? Ämnet idrott och hälsa ur ett jämställdhets- och likvärdighetsperspektiv. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
42
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/ 55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf2479.pdf?k=2479
Hämtad: 2018-12-16
Skolverket (2010b). Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan ur elevens, skolans och förvaltningens perspektiv. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/
55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf2356.pdf?k=2356
Hämtad 2018-12-15
Skolverket (2014). Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/ 55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3375.pdf?k=3375
Hämtad 2018-11-28
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2018. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/ 55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3975.pdf?k=3975
Hämtad 2018-11-29
Tesell, T & Törnström, J. (2013). Kränkande behandling inom idrott och hälsa- en studie om elevers upplevelser i samband med undervisningen. (Examensarbete) Växjö:
Linnéuniversitet. Tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:696716/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2018-11-20
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig:
43 https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Hämtad: 2018-11-30
Wiker, M. (2017).”Det är live liksom”. Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa. (Doktorsavhandling). Karlstad: Karlstads Universitet. Tillgänglig: http://kau.diva- portal.org/smash/get/diva2:1153127/FULLTEXT03.pdf Hämtad: 2018-11-20
44