Även om resultatet inte kan generaliseras så är vår önskan att vår studie kan vara till hjälp för personer som arbetar med självskadebeteenden. Den skulle även kunna fungera som ett ungderlag för personal som arbetar inom skolor, ungdomsgårdar, socialtjänsten, behandlingshem och även inom sjukvården. Vår förhoppning är att vår studie kan vara till hjälp för föräldrar som en vägledning till att förstå ett självskadebeteende.
Att arbeta med självskadande människor kräver en massa av oss som behandlingspedagoger, förståelse, empati och framför allt är det viktigt att vara helt klar med sig själv, ha en god självbild och en god självkännedom. Arbeta med personer med självskadebeteende måste få ta tid och vad som är viktigt att komma ihåg är att låta personen som har ett självskadebeteende styra samtalet och vi som behandlare behöver ibland vända deras tankar till något positivt, men framför allt att det ska få ta tid. Som blivande behandlingspedagoger känner vi till att det finns samverkan men att samarbetet fungerar dåligt, detta hoppas vi kan förändras.
Vi önskar att vår undersökning belyser att det behövs mer forskning inom ämnet självskadebeteende och att det är viktigt att upptäcka självskadebeteendet i tid. Vår förhoppning med vår studie är att den kan bidra med en ökad kunskap om vikten av det goda mötet samt vilka erfarenheter som respondenterna har i mötet med självskadande personer.
Våra intervjuer har givit oss kunskap och förståelse om upplevelser och erfarenheter i arbetet med personer med självskadebeteende. Vi skulle även tycka att det vore intressant att gå vidare med en studie med hur personer med självskadebeteende upplever möten med professionella för att sedan jämföra med hur några professionella upplevde dessa möten. Det vore intressant att få tala med och inte bara om personer med självskadebeteende.
32
REFERENSER
Abrams, Laura,S., Gordon, Anne,L.(2003).Affilia., Artikel:2003;18;429,. Self-Harm Narratives of Urban and Surburban Young Women,. Hämtad 2010-05-15 Adler, P.A ., Adler, P. (2007). The Demedicalisation of Self-Injury: From
Psychopathology to Sociological Deviance. Journal of Contemporary
Ethnography, 36, 5, 537-570.
Björkman, Åsa,.(2007).Perspektiv på ungas självdestruktivitet. Redovisning av
erfarenheter från projektet jag skär. Resande Seminarium om ungas psykiska ohälsa. Maskinen Förlag:Westerås
Bryman, Alan. (2009). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Favazza, A. R., (2009) A cultural understanding of non-suicidal self-injury. In Nock, M. K. (Ed.) Understanding non-suicidal Self-Injury (pp.19-36). Washington: American Psychological Association
Forsman, Birgitta(1997). Forskningsetik. En introduction. Lund: Studentlitteratur Fortune, S., Sinclair, J. och Hawton, K. (2007) “Adolescents´ view on preventing self-
harm. A large community study”. Social Psychiatry Psychiatry
Epidemiology, 2008, 43, 96- 104.
Goffman,Erving,.(2004).Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets
dramatik.Nordstedts Akademiska Förlag, Stockholm
Hartman, Jan(2009).Vetenskapligt tänkande- från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur
Holmqvist,Rolf,.(2004) Flickor som skadar sig själva en kartläggning, Redovisning för Socialstyrelsen, Allmäna Barnhuset
YIP, Kam-shing,. (2006). Child and Adolescent Social Work Journal, Vol 23,No 2, April 2006, A Strengths Perspective in Working with an Adolescent with
Self-cutting Behaviors 2010-05-15
Kimberly,Tyler,. Melander,Lisa,.Almazan,Elbert (2008) Social Science & Medicine 70 269-276,. Self injurious behavior among homeless young adults: A social stress analysis. Social Sciense & Medicine 2010-05-15
Klonsky, E. D. och Muehlenkamp, J. J. (2007) Self-Injury: A Research Review for the practitioner. Journal of clinical psychology: In session. 63, 11, 1045-1056. Kvale, Steinar, Brinkman, Svend,.(2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Kåver, Anna,. Nilsonne, Åsa. (2007)Tillsammans.Stockholm:Bokförlaget Natur och Kultur.
Patel,Runa., Davidsson, Bo(2003).Forskningsmetodikensgrunder- att planera,
genomföra och rapportera en undersökning.Studentlitteratur
Psykologi guiden, 2011-03-15 http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=1
Rodham, K & Hawton, K. (2009). Epidemiology and phenomenology of non-suicidal self-injury. In Nock, M. K. (ed.) Understanding non-suicidal self-injury (pp 37-62). Washington: American Psychological Association.
Socialstyrelsen(2004a). Vad vi vet om flickor som skär sig?.Artikel:2004-123-41
Hämtad 2010-05-02 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2004/2004-123-41
Socialstyrelsen(2004b). Riskbedömningar inom den specialiserande psykiatiska vården.
En kartläggning. Artikel:2004-109-20 Hämtad 2010-05-02 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2004/2004-109-20
Socialstyrelsen(2004c). Flickor som skar sig själva, en kartläggning om problemets
omfattning och karaktär.Artikel: 2004-107-1 Hämtad 2010-05-02 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2004/2004-107-1
Socialstyrelsen(2009),.Skolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En
nationell inventering i grundskolor och gymnasieskolor
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8395/2009-126- 174_2009126174.pdf
Stain,Rigmor,.(2008),Självskadebeteende-forskning, behandlingoch metoderför att
förebygga psykisk ohälsa hos unga,Stiftelsen Allmänna Barnhuset, ISBN
91-86678-95-7 2010-05-02
Straarup Söndergaard, Per.(2008).När livet gör ont-Om självskadande beteende bland
unga.Stockholm:Gothia förlag. (Iversen, Lene)
Ståhl, C. (2007) ”Det mytologiska självskadebeteendet. Könade stereotyper och idealtypiska berättelser.” Socialvetenskaplig tidskrift, 14, 4, 280-294. Warner, S. och Ferry, D. (2007) ”Self-harm and the law: What choices do we really
have?”. I Helen Spandler och Sam Warner (red.): Beyond fear and control
– working people who self-harm. Herefordshire, Storbritannien: PCCS
Books Ltd. Vetenskapsrådet, 2011-03-12
http://www.vr.se/sok.4.235f40c212384f2ca66800035.html?query=integrit et%2C+frivillighet%2C+anonymitet%2C+konfidentialitet
Von Wright, Moira. (2000). Vad eller vem?En pedagogisk rekonstuktion av GH Meads
teori om människors intersubjektivitet. Daidalos AB 2000
Vårdguiden, 2011-03-30
http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och- besvar/Borderline-personlighetsstorning
Warner, S. och Ferry, D. (2007) ”Self-harm and the law: What choices do we really have?”. I Helen Spandler och Sam Warner (red.): Beyond fear and control
– working people who self-harm. Herefordshire, Storbritannien: PCCS
Books Ltd.
Åkerman,Sofia,.(2009). För att överleva- om självskadebeteende. Natur och Kultur: Stockholm
Bilaga I
Missiv
Inom all samhällsvetenskaplig forskning finns det etiska riktlinjer. De vi använder oss av är de som presenterats av Vetenskapsrådets. För att göra allt vi kan för att ditt deltagande i vår studie ska vara etiskt riktigt vill vi visa dig dessa riktlinjer och hur vi ser på dem.
Informationskravet – innebär att du som deltagare ska vara fullt införstådd med studiens syfte och tekniken för datainsamling. Det innebär också att du ska veta vilka vi är, vilken utbildning vi tillhör och var du kan nå oss. Dessutom innebär det att du ska veta att ditt deltagande är helt frivilligt och att du när som helst kan bestämma dig för att inte delta längre.
Samtyckeskravet – innebär att allt ditt deltagande bygger på ditt samtycke. Är det något du inte gillar så diskuterar vi det och finner nya alternativ. Eller så kan du avsluta ditt deltagande i studien.
Konfidentialitetskravet – innebär att ingen, förutom vi, kommer att kunna förstå att det är just du som deltagit i studien och delgett oss dina erfarenheter.
Nyttjandekravet – innebär att du ska vara helt införstådd i vad studien / uppsatsen kommer att användas till. Dessutom har du rätt att läsa det färdiga resultatet innan det publiceras. Du kommer att få ett exemplar av uppsatsen om du vill.
Vi hoppas att du med detta känner dig lugn och är motiverad att delta i vår studie. För oss är det särskilt viktigt att du vill dela med dig av dina erfarenheter till oss - då det är just dem vi intresserar oss för.
Jenny Jansson Maria Barkstedt Växjö
2011-02-27
Handledare: Inger Holm
Examinator: Mats Anderberg & Mikael Dahlberg Kursansvarig: Mats Anderberg & Mikael Dahlberg
Bilaga II