Under de empiriska undersökningarna som är med i den här studien har våra fyra frågeställningar varit grunden i allt arbete. Frågeställningarna vi tog med oss ut till de olika sprutbytesverksamheterna var (1) hur beskriver vårdpersonalen sitt bemötande och sin upplevelse av förtroendefulla relationer?, (2) hur upplever vårdpersonalen betydelsen av bemötande och förtroendefulla relationer för deltagaren?, (3) vilka faktorer (bemötande och relation eller erfarenhet och kunskap) är av störst betydelse för att motivera till vård och behandling? samt (4) hur går de tillväga inom sprutbytesverksamheterna då en deltagare visar motivation för att avsluta sitt missbruk/beroende?
Samtliga verksamheter betonar vikten av att ett bra bemötande är mest tongivande för att bygga en förtroendefull relation till deltagarna. De menar även att det är ett gott bemötande som gör att deltagarna återvänder till sprutbytesverksamheten och därmed är det lättare att påbörja ett motivationsarbete för att det slutligen ska mynna ut i ett drogfritt liv. Verksamheterna kunde även konstatera att en kombination av erfarenhet och kunskap inom infektionssjukvård tillsammans med bemötande och relation är en viktig del i det behandlingspedagogiska arbete de utför på sprutbytesprogrammen i Sverige. Genom att ha välgrundad kunskap om de destruktiva somatiska delarna av ett intravenöst missbruk är det lätt att fånga upp deltagaren för att de även ska kunna arbeta med det psykologiska och skapa motivation för att påbörja vård och behandling. Därmed kan vi påstå att en varierad arbetsgrupp som består av både infektionssjukvårdare och socionomer eller behandlingspedagoger är av stor vikt för att nå målgruppen och för att kunna motivera till vård och behandling.
Endast en av tre verksamheter hade en kurator direkt knuten till verksamheten. Personalen på två av tre verksamheter var MI-utbildade samt att två av tre verksamheter hade kontinuerligt samarbete med beroendevård och socialtjänst i regionen. En av verksamheterna ansåg att det var deltagarens eget ansvar att leta reda på lämplig behandlingsinsats och påbörja vägen mot ett drogfritt liv. Internationell forskning har visat att personer som injicerar droger och som nyttjar sprutbytesprogrammen är en högriskpopulation och därmed är det av stor vikt att de får hjälp att hitta rätt behandlingsinsats. Det är även betydelsefullt att deltagarna som visar motivation kan gå genom handläggningen snabbare då motivationen kan i stort sätt kan försvinna under de tre månader som handläggningstiden är idag. Vi har endast besökt tre verksamheter av sju i Sverige men variationen av hur de arbetar med det motiverande arbetet är enorm. Vi tror att en mer sammanhängande plan för hur sprutbytesprogrammen ska motivera till vård och behandling bör framställas.
Ramarna för sprutbytesverksamheterna bör därmed ses över för att i största möjliga mån kunna nå relationella pedagogiska möten. Vi kunde i denna studie se att det är utformningen och resurserna som är bidragande till att de möten som sker inom sprutbytet gränsar mer till ett punktuellt perspektiv. Den verksamhet som var en fristående enhet visade tydligast tecken på ett relationellt perspektiv på de möten som sker.
34
Pedagogiska implikationer
Pedagogikens kunskapsområde handlar bland annat om påverkans-/lärande- och förändringsprocesser. Vi anser att denna studie innefattar alla dessa delar och är därmed av pedagogiskt intresse för att personal på sprutbytesprogram ska kunna utvecklas och hjälpa deltagarna till vård och behandling. Inom sprutbytesprogrammen ser vi det motiverande arbetet och deras samarbete med andra instanser som en tydlig del i påverkans- och förändringsprocesserna. Det finns även en del inom sprutbytet som innefattar att lära ut injektionsteknik för att minska riskerna med ett intravenöst drogberoende samt hur deltagarna kan hjälpa andra vid eventuella överdoser. Denna del anser vi är en lärandeprocess som kommer vara av stor vikt för deltagarna under en längre tid. Man kan även koppla sprutbytesprogrammens smittskyddsarbete till pedagogikens kunskapsområde genom att de når en målgrupp som i många fall inte har kontakt med någon annan myndighet eller vårdinrättning. Att minska smittspridning av blodsjukdomar är av behandlingspedagogiskt intresse då man synliggör deltagarna och hjälper dem att leva vidare med sina, i många fall, obotliga sjukdomar.
Framtida forskning
Sedan oktober 2011 har den så kallade MATRIS-studien pågått i Malmö. I denna studie undersöker de hur väl sprutbytesdeltagarna lyckas i vård och behandling genom kortare handläggningstider. Anledningen till att studien påbörjades var att det inom sprutbytesprogrammen inte har funnits någon organiserad slussning till annan form av behandling tidigare. Vi anser att denna studie är i helt rätt riktning då vi sett i vår studie att alla verksamheter som vi har besökt har helt olika tankar kring detta. Vi anser även att Socialstyrelsen bör framställa en strukturerad plan som berör sprutbytesprogrammens motivationsarbete och hur samarbetet bör fungera med regionens beroendevård och socialtjänst. Den internationella forskningen har understrukit vikten av motivationsarbetet tillsammans med smittskyddsarbetet och vi anser att det nu även är av stor vikt att detta studeras inom de svenska sprutbytesprogrammen.
35
Referenser
Abdul-Quader, A., Feelemyer, J., Modi, S., Stein, E. S., Briceno, A., Semaan, S., Horvath, T., Kennedy, E. G., Des Jarlais, D.,C. (2013). Effectiveness of structural-level Needle/Syringe programs to reduce HCV and HIV
infection among people who inject drugs: A systematic review. AIDS and Behavior, 17(9), 2878-2892.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Folkhälsomyndigheten. (2015). Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatit
och hiv för personer som injicerar droger - En vägledning. Hämtad 2015-01-28 från:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/19347/vagledning-for- halsoframjande-och-forebyggande-arbete-med-hepatit-och-hiv-for-personer-som-injicerar-droger_15001.pdf
Hepatit C portalen (2014). Här finns sprututbyten i Sverige. Hämtad 2014-05-09 från: http://www.hepatitportalen.se/sprutbyten#sthash.5QFDsRJx.dpuf Hyshka, E., Strathdee, S., Wood, E., & Kerr, T. (2012). Needle exchange and the HIV
epidemic in Vancouver: lessons learned from 15 years of research. The International Journal On Drug Policy, 23(4), 261-270.
Kidorf, M., King, V. L., Pierce, J., Kolodner, K., & Brooner, R. K. (2011). Benefits of concurrent syringe exchange and substance abuse treatment participation. Journal Of Substance Abuse Treatment, 40(3), 265-271.
Kvale, S., Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forkningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Käll, K., Hermansson, U., Rönnberg, S. & Bergvall, B. (2005). Sprututbyte: en
genomgång av den internationella forskningen och den svenska debatten. Stockholm: Fri förlag.
Missbruksutredningen. (2011). Bättre insatser vid missbruk och beroende: Individen, kunskapen och ansvaret. SOU 2011:35. Stockholm.
Nationalencyklopedin. (2014). Prevalens. Hämtad 2014-12-19 från: http://www.ne.se/lang/prevalens
Neufeld, K., King, V., Peirce, J., Kolodner, K., Brooner, R., & Kidorf, M. (2008). A comparison of 1-year substance abuse treatment outcomes in community syringe exchange participants versus other referrals. Drug & Alcohol Dependence, 97(1/2), 122-129.
Prop. 2001/02:91. (2001). Regeringens proposition 2001/02:91 - Nationell narkotikahandlingsplan. Hämtad 2015-03-17 från:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Nationell-narkotikahandlingspl_GP0391/?text=true
SFS nr: 2006:323. (2006). Lag (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler. Hämtad 2015-03-17 från:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2006323-om-utbyte-av-sp_sfs-2006-323/?bet=2006:323
36 Stenström, N. (2008). Sprutbyte vid intravenöst narkotikamissbruk: en longitudinell
studie av deltagarna i sprutbytesprogrammet i Malmö. Diss. Östersund : Mittuniversitetet, 2008. Östersund.
Strathdee, S. A., Ricketts, E. P., Huettner, S., Cornelius, L., Bishai, D., Havens, J. R., Beilenson, P., Rapp, C., Lloyd, J. J., & Latkin, C. A. (2005). Facilitating entry into drug treatment among injection drug users referred from a needle exchange program: Results from a community-based behavioral intervention trial. Drug & Alcohol Dependence, 83(3), 225-232.
Sydöstran. (2015). Ja till sprutbyte för narkomaner. Hämtad 2015-01-29 från: http://www.sydostran.se/karlskrona/ja-till-sprutbyte-for-narkomaner/ Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Tookes, H. E., Kral, A. H., Wenger, L. D., Cardenas, G. A., Martinez, A. N., Sherman, R. L., . . . Metsch, L. R. (2012). A comparison of syringe disposal
practices among injection drug users in a city with versus a city without needle and syringe programs. Drug and Alcohol Dependence, 123(1-3), 255-259.
Villarreal, H., & Fogg, C. (2006). Syringe-Exchange Programs and HIV Prevention. American Journal Of Nursing, 106(5), 58-63.
Wright, M.V. (2000). Vad eller vem?: en pedagogisk rekonstruktion av G. H. Meads teori om människors intersubjektivitet. Diss. Stockholm : Univ.. Göteborg
I
Bilaga 1: Lag (2006:323) om utbyte av sprutor
och kanyler
I